Aller au contenu

Estati libète a

Depi Wikipedya, ansiklopedi lib

Modèl:Infobox MonumentEstati Libète a, oubyen Libète ki ap eklere mond lan[1],[2] (an Angle) Liberty Enlightening the World)[3], se yon estati monimantal ki nan mitan vil Nouyòk, sou Liberty Island, nan sid Manhattan, kote lanmè a Kontre ak rivyè Hudson an epi ki toupre Ellis Island. Li se youn nan moniman ki pi popilè an peyi Ozetazini .

Pwent tèt Estati Libète a.

Estati a te rive konstwi epi reyini an asanble an Frans, daprè yon lide Nan lane 1865 de jiris Édouard Lefebvre de Laboulaye, nan moman yo tap panse sou jounal Le Phare de la Loire a Nan objectif pou onore vèv Abraham Lincoln. Pèp franse a te ofri estati a bay Ameriken yo, kòm yon siy amitye, epi li te devwale yon gran jou ki te 28 octobre 1886 an prezans Prezidan Etazini, Grover Cleveland, pou santènè Deklarasyon Endepandans Ameriken an.

Nan lane 1871, yo te konfye konstriksyon ak jesyon pwojè a bay fransè Auguste Bartholdi, epi li te pran Viollet le Duc kòm achitèk, ki te rive ranplase apre lanmò li an 1879 pa Gustave Eiffel.

Baz enòm sa a, ki pèmèt li rive nan 46 mèt rive nan 80 mèt, pou yon total 225 ton, se rezilta yon kanpay pou ranmase lajan ameriken ki te rive a lèd Avoka Jeneral la ki rele William M. Evarts, men travay la te rete nan fondasyon yo, sa ki te pwovoke kritik nan laprès amerikèn nan konsènan yon pwojè yo te jije twòp. Jounalis Joseph Pulitzer, « prekisè »[4] nan yon « laprès envestigatif angaje » sosyalman te rive dakò pou mobilize premye paj jounal New York World li a pou l ranmase plis lajan, epi li te genyen grasa jès sa a, 50 000 nouvo moun ki te rive abone avèl.

Pou chwa kwiv la, achitèk Eugène Viollet-le-Duc la te gen lide teknik repoussé a epi lè Bartholdi mouri an 1879, li te fè apèl a enjenyè Gustave Eiffel, ki te imajine yon pilòn metal ki sipòte plak kwiv yo ki te mato epi fikse.

Estati libète a se yon Moniman Istorik Nasyonal depi nan dat 15 oktob 1924, epi yon Sit Patrimwàn Mondyal UNESCO depi 1984[5]. Estati Libète a, anplis ke li se yon moniman trè enpòtan nan vil Nouyòk, li te vin tounen youn nan senbòl Etazini epi pi jeneralman reprezante libète ak emansipasyon anba opresyon. Depi inogirasyon li an 1886 rive aviyasyon an, estati a se premye vizyon Nan peyi Etazini pou plizyè milyon imigran, apre yon long travèse Oseyan Atlantik la. Li se karakteristik prensipal Moniman Nasyonal Estati Libète a, ki jere pa Sèvis Pak Nasyonal la. Kreyasyon Estati Libète a se nan tradisyon Kolos Wòd la, kèk reprezantasyon li yo te san dout yon enspirasyon pou Bartholdi,,.

Apre atak 11 septanm 2001 yo, aksè a te entèdi pou rezon sekirite: pyedestal la te relouvri an 2004 epi estati a an 2009, avèk yon limitasyon sou kantite vizitè ki otorize pou jwenn aksè nan kouwòn lan. Estati a (ki gen ladan pedestal la ak baz la) te fèmen pandan yon ane jiska Nan dat 28 oktob 2012, pou yo te ka enstale yon dezyèm eskalye ak lòt mezi sekirite (aksè nan zile a, poutan, aksè a te rete ouvè). Yon jou apre rewouvèti a, yo te entèdi aksè ankò akòz efè devastatè Siklòn Sandy a. Yo te relouvri aksè nan zile a ak estati a nan 4 jiyè 2013[6]. Aksè piblik sou balkon ki antoure flanbo a te entèdi pou rezon sekirite depi Nan lane 1916.

Kado pèp fransè a fè Etazini

[modifye | modifye kòd]
Auguste Bartholdi, moun ki travay konsepsyon Estati Libète a.
Gustave Eiffel te patisipe tou nan pwojè Estati Libète a, pou ki li te desine ankadreman metal la.

Nan ki te 8 juin 1871, avèk lèt entwodiksyon Laboulaye te voye ba li, Bartholdi te pati pou senk mwa Ozetazini kote li te gen kontwol sit Bedloe's Island, ki te vin Liberty Island pita, epi li te eseye jwenn sipòtè. Li rankontre ak prezidan ameriken Ulysses S. Grant nan 18 jiyè 1871 nan Nouyòk[7]. nan yon klib espesyal nan vil Nouyòk, li te òganize yon dine pou ranmase lajan pou Repibliken rich yo, li te revele yo pri inisyal eskilti a: 125 000 dola (ki ekivalan a 2,5 milyon nan kòmansman XXI syèk la) pou mete yo sou yon wo nivo depans Ameriken yo, 125 000 pou rès estati a sou depans Fransè yo, men li te retounen an Frans san lajan, biznismann yo te vle mete non konpayi yo sou estati a an echanj pou patisipasyon finansye yo.

Estrikti a te fèt nan atelye Gustave Eiffel yo, nan Levallois-Perret, epi nan 25 rue de Chazelles nan ki chita ko li nan 17arondisman an. katye Pari, kote yo te monte pyès monnen kwiv yo.

Modèl estati yo

[modifye | modifye kòd]
Isabella Eugenie Boyer ( 1841–1904 ) ki SE madanm envantè Isaac Merritt Singer, ki moun yo di ki te sèvi kòm modèl pou Estati Libète a.

Chwa figi

[modifye | modifye kòd]

Sous enspirasyon yo

[modifye | modifye kòd]
Akwarel desen Bartholdi a pou Kanal Suez la, 1869. Mize Bartholdi nan Colmar.

Konstriksyon estati a an Frans

[modifye | modifye kòd]

Patant lan

[modifye | modifye kòd]
Patant/ otorizasyon estati a, Bartholdi te jwenn nan lane 1879.

Nan dat ki te 18 fevriye 1879, Bartholdi te jwenn yon patant pou estati li a, patant D11,023[8],[9].

Akizisyon zile a

[modifye | modifye kòd]
Zile Libète an 2011
Zile Bedloe la nan lane 1917
  • Jean Galtier-Boissière (dir.) et Romi, « Le vertueux Solon crée les bordels », Le Crapouillot, no HS 42,‎ 1er mai 1977, p. 52 (ASIN B00HZZIDYI).
  • Robert Belot et Daniel Bermond, Bartholdi, Paris, Perrin, 2004 (ISBN 978-2-262-01991-4).
  • Marie-Sophie Corcy, Nathalie Vu Hong, Lionel Dufaux, La Statue de la Liberté : le défi de Bartholdi, Gallimard, 2004 (ISBN 978-2-07-030583-4 et 978-2-0703-0583-4).
  • André Gschaedler, Vérité sur la statue de la Liberté et son créateur, Jérôme Do Bentzinger, 2005 (ISBN 978-2-906238-26-8 et 978-2-9062-3826-8).
  • Bertrand Lemoine, La Statue de la Liberté, Mardaga, 1995, collection « A.R.C.H.I.V.E.S. », Institut français d'architecture, (ISBN 978-2-87009-260-6 et 978-2-8700-9260-6).
  • Pierre Vidal, Frédéric-Auguste Bartholdi 1834-1904 : Par la Main, par l'Esprit, Paris, Les Créations du pélican, 2000, (ISBN 978-2-7191-0565-8 et 978-2-7191-0565-8).
  • (en-US) Leslie Allen, Liberty: The Statue and the American Dream (ASIN B000HMACQI).
  • (en-US) Moreno Barry, The Statue of Liberty Encyclopedia, New York, Simon & Schuster, 2000 (ISBN 978-1-59764-063-3).
  • (en-US) Serge Hochain, Building Liberty: A Statue is Born, 2004 (ISBN 978-0-7922-6765-2).
  • (en-US) Betsy Maestro, Giulio Maestro, The Story of the Statue of Liberty (ISBN 978-0-688-08746-3).
  • (en-US) Elizabeth Mitchell, Liberty’s Torch : The Great Adventure To Build the Statue of Liberty, éd. Atlantic Monthly Press, 2014.
  • (en-US) Marc Tyler Nobleman, The Statue of Liberty (First Facts: American Symbols) (ISBN 978-0-7368-4703-2).
  • (en-US) Jonathan Harris, A Statue for America: The First 100 Years of the Statue of Liberty, New York, N.Y.: Four Winds Press (division de la Macmillan Publishing Company) (ISBN 978-0-02-742730-1)
  • (en-US) Yasmin Sabina Khan, Enlightening the world: the creation of the Statue of Liberty, Cornell University Press, 2010. (p. 135) (ISBN 978-0-8014-4851-5)
  • Nathalie Salmon, Lady Liberty I Love You, éditions De Rameau 2013 (ISBN 10-91044-06-6)
  • Nathalie Salmon, Un amour de liberté, Éditions Baker Street, 2018, 320 pp. (ISBN 979-10-974-9106-2)
  • Mikaël Hirsch, Libertalia, éditions Intervalles, 2015 (ISBN 978-2-36956-020-3) (roman évoquant la construction de la statue de la Liberté)
  • Éric Marchal, Là où rêvent les étoiles, Éditions Anne Carrière, 2016 (ISBN 978-2-8433-7746-4) (roman évoquant, entre autres, la construction de la statue de le liberté)
  • Achdé et Jul d'après Morris, Un cow-boy à Paris, Lucky Comics, 2018 (ISBN 978-2884-71453-2)
  • Audrey Marty, Le voyage de Lady Liberty, Les Presses littéraires, avril 2024 (ISBN 979-1031014777) (roman historique évoquant le transport de la statue de la liberté, ainsi que sa reconstruction et son inauguration à New-York le 28 octobre 1885)

Lot atik ki gen rapò

[modifye | modifye kòd]
  1. « Notice de l'œuvre sur le site du musée d'Orsay » (in français). Retrieved 2 août 2017.  Check date values in: |access-date= (help).
  2. « Musée d'Orsay : Frédéric-Auguste Bartholdi Liberté ». musee-orsay.fr (in français). Retrieved 2018-05-28. .
  3. « Statue Of Liberty National Monument (U.S. National Park Service) ». nps.gov (in anglais). Retrieved 2018-05-28. .
  4. Erè nan sitasyon : Baliz <ref> pa valab ; nou pa bay tèks pou ref yo ki rele Charrier
  5. « Statue de la Liberté » (in français). 2007. Retrieved 24 juin 2007.  Check date values in: |access-date= (help).
  6. « Statue of Liberty, closed since Hurricane Sandy, will re-open by July 4 ». nydailynews.com (in anglais). Retrieved 22 mars 2014.  Check date values in: |access-date= (help).
  7. Belot et Bermond 2004.
  8. Auguste Bartholdi (18 février 1879). « Design for a statue ». patents.google.com (in anglais). Retrieved 17 décembre 2019.  Check date values in: |access-date=, |date= (help).
  9. s9.com Biography (2006). « Bartholdi-Frederic, Auguste » (in anglais). Archived from the original on 2008-10-14. Retrieved 12 mai 2007.  Check date values in: |access-date= (help).