Hoppa till innehållet

EK Bootis

Från Wikipedia
EK Bootis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension14t 46m 05,94566s[1]
Deklination+15° 07′ 54,4332″[1]
Skenbar magnitud ()+5,33 - 5,71[2]
Stjärntyp
SpektraltypM5 III[3]
U–B+1,26[4]
B–V+1,335 ± 0,021[5]
VariabeltypLångsam irreguljär variabel?[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-22,52 ± 0,65[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -85,49[1] mas/år
Dek.: +18,86[1] mas/år
Parallax ()4,04 ± 0,38[1]
Avstånd810 ± 80  (250 ± 20 pc)
Absolut magnitud ()-1,17[5]
Detaljer
Massa3,1 ± 0,5[3] M
Radie210 ± 21[3] R
Luminositet521,51[5] L
Temperatur3 400[3] K
Vinkelhastighet8,5 eller 11[3] km/s
Andra beteckningar
HD 130144, AG+15 1477, BD+15 2758, DO 15069, FK5 3168, GSC 01478-00509, HIC 72208, HIP 72208, HR 5512, IRAS 14437+1520, IRC +20275, 2MASS J14460593+1507542, NSV 6796, PPM 130850, RAFGL 1728, 1RXS J144606.7+150748, SAO 101200, TYC 1478-509-1, UCAC4 526-057596, EK Bootis, WDS J14461+1508A, WISE J144605.89+150752.3, Gaia DR3 1186417202929896960, Gaia DR2 1186417202929115008[7][8]

EK Bootis, eller HD 130144, är en ensam stjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Björnvaktaren. Den har en högsta skenbar magnitud av ca 5,33[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 4,0[1] mas beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 810 ljusår (ca 250 parsec) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -22,5 km/s.[6] Stjärnan klassificeras som en Långsam irreguljär variabel vars skenbara magnitud varierar från 5,33 ner till 5,71[2] utan någon synbar synbar periodicitet.

Ljusstyrkan hos HD 130144 upptäcktes vara variabel när data från Hipparcosteleskopet analyserades. Den fick dess variabelbeteckning 1999.[9]

HD 130144 har en hög rotationshastighet för en stjärna av denna klass, vilket kan vara resultatet av uppmuddring av rörelsemängdsmoment från det inre, eller en sammanslagning med en omkretsande följeslagare.[10] En långsiktig trend i radialhastighetsdata tyder på att stjärnan har en följeslagare. Troligtvis är detta en aktiv röd dvärg som orsakar det mesta av röntgenstrålningen från systemet.[11] Det finns en närliggande visuell följeslagare med ett vinkelavstånd av 0,20 bågsekund vid en positionsvinkel av 82,2° år 2010.[12]

 Ljuskurva i visuella bandet för EK Bootis, anpassad från AAVSO-data.[13]

EK Bootis är en röd till orange jättestjärna av spektralklass M5 III,[3] Den har en massa som av ca 3,1 solmassor,[3] en radie av ca 210 solradier[3] och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 521[5] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 3 400[3] K. Stjärnan är en röntgenkälla och var möjligen den första jättestjärnan av spektraltyp M som fick ett magnetfält direkt detekterat.[11] Fältets styrka varierar från –0,1 till 8 Gauss.[10]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 130144, 21 april 2025.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357, S2CID 18759600.
  2. ^ [a b c d] Samus, N. N.; et al. (2017), "General Catalogue of Variable Stars", Astronomy Reports, 5.1, 61 (1): 80–88, Bibcode:2017ARep...61...80S, doi:10.1134/S1063772917010085, S2CID 125853869.
  3. ^ [a b c d e f g h i] Konstantinova-Antova, R.; et al. (December 2010), "Direct detection of a magnetic field in the photosphere of the single M giant EK Bootis. How common is magnetic activity among M giants?", Astronomy and Astrophysics, 524: 9, arXiv:1009.2001, Bibcode:2010A&A...524A..57K, doi:10.1051/0004-6361/201014503, S2CID 119184105, A57.
  4. ^ Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV Data. SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
  5. ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015, S2CID 119257644.
  6. ^ [a b] Famaey, B.; et al. (2009), "Spectroscopic binaries among Hipparcos M giants,. I. Data, orbits, and intrinsic variations", Astronomy and Astrophysics, 498 (2): 627–640, arXiv:0901.0934, Bibcode:2009A&A...498..627F, doi:10.1051/0004-6361/200810698, S2CID 18739721.
  7. ^ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=EK+Boo. Hämtad 2025-08-19.
  8. ^ "EK Boo", SIMBAD, Centre de données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2021-04-30.
  9. ^ Kazarovets, E. V.; Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; Frolov, M. S.; Antipin, S. V.; Kireeva, N. N.; Pastukhova, E. N. (January 1999). "The 74th Special Name-list of Variable Stars" (PDF). Information Bulletin on Variable Stars. 4659: 1–27. Bibcode:1999IBVS.4659....1K. Hämtad 6 december 2024.
  10. ^ [a b] Konstantinova-Antova, Renada; Aurière, Michel; Schröder, Klaus-Peter; Petit, Pascal (April 2009), "Dynamo-generated magnetic fields in fast rotating single giants", Cosmic Magnetic Fields: From Planets, to Stars and Galaxies, Proceedings of the International Astronomical Union, IAU Symposium, vol. 259, no. S259, pp. 433–434, arXiv:0901.1537, Bibcode:2009IAUS..259..433K, doi:10.1017/S1743921309031020, S2CID 119199670
  11. ^ [a b] Georgiev, S.; et al. (July 2020), "Magnetism in Cool Evolved Stars: the M giants EK Bootis and β Pegasi", Bulgarian Astronomical Journal, 33: 87, Bibcode:2020BlgAJ..33...87G.
  12. ^ Horch, Elliott P.; et al. (February 2011), "Observations of Binary Stars with the Differential Speckle Survey Instrument. II. Hipparcos Stars Observed in 2010 January and June" (PDF), The Astronomical Journal, 141 (2): 13, Bibcode:2011AJ....141...45H, doi:10.1088/0004-6256/141/2/45, S2CID 27904496, 45.
  13. ^ "Download Data". aavso.org. AAVSO. Hämtad 1 oktober 2021.