Diskussion:Postposition

Angående postpositioner står det att finskan saknar dessa. Detta är inte sant. Vad som däremot är sant är att finskan vanligtvis använder postpositioner och vid platsangivelser lokalkasus. Det finns alltså några prepositioner. Dessa kräver partitiv eller genitiv.

Ex Ennen joulua(partitivform) = före jul, och Halki metsän(genitivform) = genom skogen

För mer info se http://www.uta.fi/~km56049/finnish/ eller sid 218 i Finsk Grammatik av Fred Karlsson, utg. på SKS förlag.

Mvh Carl-Olof Lydén 021 - 41 39 96

Tog bort orelevant exempel

Raderade exempel om finska språkets kasus som inte hör under denna rubrik.

Hoppas jag inte hoppat i galen tunna

Jag lade till fyra exempel på vad jag hoppas är postpositioner, eftersom dessa kändes som sådana i mitt språksinne, trots att jag inte visste vad en postposition var förrän nu. --Qlaz 5 mars 2008 kl. 21.12 (CET)

Jag tog bort lång, för ordet är nog trots allt adjektiv även i det uttrycket. Jag har dock också själv funderat på möjligheten att betrakta det som postposition, eftersom ingen adposition annars finns i uttrycket, men jag tror vi bör lämna det utanför postpositionsupplistningen. Dina andra exempel är emellertid helt klart postpositioner.

Möjligen kan man vara tveksam till diktrader som exempel i sådant som har med ordföljd att göra, eftersom den är tämligen fri där, men detfår någon annan ta ställning till. Skvattram 5 mars 2008 kl. 22.43 (CET)

Ja, jag kände att jag var ute på tunn is men ville ändå se om jag kunde tillföra något. Man måste våga chansa ibland.

I äldre litteratur, inte bara i dikter utan exempelvis i folksagor förekommer ofta en typ av meningsbyggnad, som jag skulle kunna tänka mig innehåller postpositioner. Jag har inga direkta citat men jag tänker på meningar av typen: "Han vandrade berg upp och berg ned." Men åter, jag är mycket osäker, ty trots att jag anser mig vara språkmänniska, har jag aldrig hört talas om postpositioner vad jag kan minnas. Månne det är ett modernt begrepp. --Qlaz 6 mars 2008 kl. 23.46 (CET)

Det är inget nytt som begrepp, men brukar väl anses överflödigt att tala om så länge man har att göra med språk som huvudsakligen använder prepositioner, som svenska, engelska, tyka, franska, spanska osv., men inom språktypologi brukar man dela in världens språk i två stora typologiska grupper - prepositionsspråk och postpositionsspråk - och jag tror att de är ungefär lika stora, även om man till postpositionsspråken också brukar räkna språk som uttrycker det hela med ändelser på substantiven i stället för genom självständiga ord. Skvattram 7 mars 2008 kl. 00.47 (CET)

För en som läst finska sedan åttaårsåldern är postposition ett gammalt, välkänt begrepp. I finskan används som regel postpositioner, utom i några undantag, som de som nämns högst upp på den här sidan. Lokalkasus kan egentligen användas bara för begreppen "på" och "i", medan t.ex. under och genom inte har något kasus och alltså uttrycks med postpositioner. I svenskan kan jag inte komma på något exempel där det normalt skulle användas postpositioner. Alla exemplen är ju endera ålderdomliga frusna fraser, eller poetiska. -Islander 7 mars 2008 kl. 01.12 (CET)

Lokalkasus använder väl finskan inte bara för på och i, utan även för till, från, in i och ut ur? Skvattram 8 mars 2008 kl. 09.33 (CET)

Visst, men de är ju alla former av "i" och "på", eller hur? de anger bara att läget av ett eventuellt föremål förändras i förhållande till i eller på. (Så var i alla fall min tankegång, men jag hade förstås kunnat förklara det mer mångordigt också...) -Islander 9 mars 2008 kl. 23.24 (CET)

Omkring

Jag är inte säker på att "omkring" i "Se sig omkring" är en postposition. Om det vore det skulle nog objektet "sig" vara mer betonat. Jag tror att det är ett adverb (eller möjligen verbpartikel), som i "springa omkring". Skvattram (disk) 12 september 2012 kl. 20.59 (CEST)