Demimond
Demimond (uttal: [demɪ'mɔnd]: franska för 'halvvärld')[1] eller kokott är en historisk benämning på en kvinna som statusmässigt befann sig mellan en lyxprostituerad och mätressen som underhölls av rika parisare.[2] Ordet är tätt förknippat med 1800-talets Frankrike och myntades 1855 av Alexandre Dumas d.y., som en "halvvärld" mellan det publika och ärbara samhället och det fattiga proletariatets och gatuprostitutionens (jämför termen trasproletariat) ekonomiska utsatthet. Demimonden erbjöd, i likhet med 1700-talets kurtisan, sexuellt, romantiskt eller socialt umgänge, i utbyte mot ekonomisk assistans.
Efter mitten av 1800-talet började denna tidigare osynliga socialgrupp dyka upp i pressen, på teatrar och allmänna sammankomster. Företeelsen försvann mer eller mindre efter första världskriget, när den sociala miljön förändrades och både kvinnor och arbetarklassen fick mer makt i samhället. En senare social och ekonomisk relation med liknande funktion är sugardejting.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Demimonden har beskrivits som en person – kvinna – ur en lägre samhällsklass som försökt efterlikna den förnäma urbana världens levnadssätt genom att omge sig med lyx.[1] Hon har beskrivits som prostituerad eller åtminstone moraliskt tvivelaktig.[3]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet demimond kommer från franskans demimonde, och är uppbyggt av demi, ’halv-’, och monde, ’värld’. Den ordagranna betydelsen är alltså ’halvvärld(en)’, vilket sätts i motsats till le beau-monde, le grand monde, den högre societeten.[1]
Begreppet myntades av Alexandre Dumas d.y. i dramat Le Demi-monde från 1855.[3] Historien beskriver en baronessa i en miljö med gifta kvinnor men utan synliga makar, och baronessan har haft ett antal olika "affärer". Hon siktar dock på att bli gift och bli en respektabel kvinna i samhällets ögon.[4]
Dumas skiljer i sitt drama på le monde (med de ärbara kvinnorna av stånd), le demimonde och les prostituées (de prostituerade).[1] Denna mellanliggande "halvvärld" var en skuggvärld befolkad av socialt mer ambivalenta personer, opportunistiska "spelare" (jämför engelskans Player), "vivörer" och ogifta kvinnor, kvinnor som förlorat sin höga position, småborgerliga kvinnor, mätresser och älskarinnor, före detta prostituerade, dansöser, sångerskor och komedienner. I Dumas språkbruk fungerade le demimonde som en kollektiv klassbenämning för denna samling av kvinnor, och i svenskan kan ordet demimonder fortfarande användas.[3]
Kurtisaner och demimonder
[redigera | redigera wikitext]
Finare demimonder, det vill säga sådana som via sitt umgänge och ekonomiska resurser redan lyft sig ur sin samhällsklass, kunde beskrivas som kurtisaner.[5] Kurtisanen växte som social roll fram under 1600- och 1700-talen, i ett Europa som socialt blev allt rörligare.
Kurtisanen, som var en kombination av verserad sällskapsdam och lyxprostituerad klädd enligt det senaste modet, levde under 1700-talet i en parallellvärld till den aristokratiska, ett slags halvvärld. Kurtisanerna var utestängda från societetens salonger, och detta betydde att de inte heller behövde böja sig för dess komplicerade regelverk och kvävande normer.[6]
Det samhälle som Dumas presenterade sitt drama Le Demi-monde 1855 var ett mer urbaniserat, industrialiserat och borgerligt samhälle påverkat av de växande städerna. Där hade ekonomin och samhällslivet i framför allt Paris utvecklat sig långt från adels- och bondesamhället från landsorten. Cora Pearl är ett exempel på en kvinna som beskrivits både som kurtisan och som demimond.[7]
Det sena 1800-talet
[redigera | redigera wikitext]Den av Dumas beskrivna gruppen av kvinnor, de som varken tillhörde den "fina världen" eller rörde sig i samhällets botten, hade tidigare varit mer eller mindre osynlig. Efter mitten av 1800-talet, under det andra kejsardömet, började de dock dyka upp i pressen, på teatrar och allmänna sammankomster.
En demimond som redan gjort sin klassresa kan även ha beskrivits som en kurtisan. Kurtisanen hade en rikare "välgörare", mer lik mätressen, medan demimonden hade en mer tvetydig status med koppling till de lägre samhällsklasserna och omoraliskt leverne.
1900-talet
[redigera | redigera wikitext]Fenomentet demimonder försvann mer eller mindre efter första världskriget, när den sociala miljön förändrades och både kvinnor och arbetarklassen fick mer makt i samhället. Den borgerliga miljön och klassamhället efterträddes av en mer modern struktur där klasskillnaderna inte var lika uttalade och klassresorna för kvinnor ofta kunde göras på andra sätt.
Under 1910- och 1920-talet myntades i engelskan det liknande begreppet "golddigger", i efterföljden av guldgrävartidens ekonomiska lycksökeri och under 1920-talets ekonomiska högkonjunktur. En "golddigger" var på samma sätt en person som saluför sitt sexuella kapital mot ekonomisk ersättning (via transaktionellt sex) och högre status. Ordet kom under perioden till användning i olika litterära verk,[8] på samma sätt som det nya fenomenet sugar daddies.[9]
I slutet av 1900-talet skulle sugardejtning etableras som en modern efterdöljare till demimonden. Även det nya fenomenet kännetecknas av i första hand äldre män och yngre kvinnor samt ett mer allmänt umgänge än ren prostitution. Även i mitten av 1900-talet har fenomen som beskrivits som "betald älskarinna" existerat.[10]
Kokott
[redigera | redigera wikitext]Kokott (franska: cocotte) är ett annat ord från franskan för ungefär samma sak och under samma tid. Kokotten, ett ord som i denna betydelse nyttjades pejorativt i franskan, stod över det i slutet av 1800-talet reglementerade prostitutionssystemet, trots att hon i praktiken livnärde sig sig på att sälja sexuella tjänster. Ordet finns i fransk skrift sedan 1789, i betydelsen 'lättfotad dam',[11] och har även kommit att nyttjas i betydelsen 'höna'.[12][13]
- ”Jag hade svårt att tro att hon var en kokott, och framför allt skulle jag aldrig ha kunnat tänka mig att hon var en elegant sådan, om jag inte hade sett vagnen med två hästar, den rosafärgade klänningen och pärlcolliern och om jag inte vetat att min onkel umgicks endast med den allra högsta demimonden” – skriver Marcel Proust i På spaning efter den tid som flytt.[14]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Demivierge
- Kokett
- Eskort eller sugardejting
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia, 28 september 2025.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”127-128 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog)”. runeberg.org. 22 november 1907. https://runeberg.org/nfbf/0082.html. Läst 10 oktober 2025.
- ^ Quijano, Lola González (2016-09-26). ”Performer un mauvais genre : la demi-mondaine au XIXe siècle” (på franska). Criminocorpus. Revue d'Histoire de la justice, des crimes et des peines (7). doi:. ISSN 2108-6907. https://journals.openedition.org/criminocorpus/3465. Läst 10 oktober 2025.
- ^ [a b c] ”demimonde”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/demimonde. Läst 10 oktober 2025.
- ^ ”Le Demi-monde, by Alexander Dumas (fils)”. www.theatrehistory.com. http://www.theatrehistory.com/french/dumasfils002.html. Läst 10 oktober 2025.
- ^ ”kurtisan”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kurtisan. Läst 10 oktober 2025.
- ^ Karina Ericsson Wärn (6 juni 2017). ”Kurtisanen och modet”. Oss granntanter emellan. https://www.granntanter.se/2017/06/06/kurtisanen-och-modet/. Läst 10 oktober 2025.
- ^ Joanna Richardson: The Courtesans: The Demi-monde in 19th Century France, Phoenix, 2000
- ^ ”Busby Berkeley”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/busby-berkeley. Läst 10 oktober 2025.
- ^ ”Laurel and Hardy in Sugar Daddies”. laurelandhardycentral.com. Arkiverad från originalet den 20 september 2011. https://web.archive.org/web/20110920194452/http://laurelandhardycentral.com/sd.htm. Läst 10 oktober 2025.
- ^ ””Hinsehäxan” dömd”. SVT Nyheter. 15 april 2013. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/hinsehaxan-domd. Läst 7 november 2025.
- ^ ”COCOTTE : Etymologie de COCOTTE”. www.cnrtl.fr. https://www.cnrtl.fr/etymologie/cocotte. Läst 10 oktober 2025.
- ^ ”cocotte - Définition avec Bob, dictionnaire d'argot” (på franska). languefrancaise.net. https://www.languefrancaise.net/Bob.6856. Läst 10 oktober 2025.
- ^ ”cocotte |” (på franska). Dictionnaire de l’Académie française | 9e édition. http://www.dictionnaire-academie.fr/article/A9C2771. Läst 10 oktober 2025.
- ^ Proust, Marcel (1993). Swanns värld. sid. 90