Node.js
![]() | |
---|---|
Jatorria | |
Sorrera-urtea | 2009 |
Azken bertsioa | 24.1.0 |
Behar ditu | V8 (en) ![]() |
Ezaugarriak | |
Programazio-lengoaia | C, C++ eta JavaScript |
Sistema eragilea | Linux, Microsoft Windows, BSD, MacOS X, UNIX-moduko, AIX, Android eta iOS |
Egile-eskubideak | copyrightduna |
Lizentzia | MIT lizentzia |
Deskribapena | |
Honen eragina jaso du | JavaScript |
Ekoizpena | |
Garatzailea | OpenJS Foundation eta Ryan Dahl (en) ![]() |
nodejs.org | |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() | |
Iturri-kodea | https://github.com/nodejs/node |
Programatzeko ingurune bat da Node.js, Interneteko aplikazio eskalagarriak sortzeko diseinatua, zerbitzariak batez ere.[1]
Programak JavaScript-ez idatzita daude. Gertakizunetan oinarritutako arkitektura bat eta sarrera/irteera asinkronoa erabiltzen ditu, sistemaren denbora minimizatzeko eta eskalagarritasuna maximizatzeko.[2]
Gehienetan JavaScript programak nabigatzailean exekutatzen dira, baina Node.js aplikazioetan zerbitzarian exekutatzen dira.
Node.js inguruneak kodea exekutatzeko Google-ren V8 JavaScript motorra erabiltzen du. Liburutegi batzuk ere erabiltzen ditu bere aplikazioek Web zerbitzari moduan lan egin ahal dezaten, Apache HTTP zerbitzaria edo Microsoft-en IIS softwarea gabe. Ryan Dahl-ek sortu zuen Node.js. 2009an plazaratu zuen eta bere zabalkuntzan laguntzaile izan zuen Joyent.[3][4]
Node.js-k 2012 urteko teknologiari emandako InfoWorld saria jaso zuen.[5]
Besteak beste, Node.js ingurunearen erabiltzaileen artean hauek daude: Microsoft,[6][7] Yahoo!,[8] Walmart,[9] Groupon,[10] SAP,[11] LinkedIn,[12][13] Rakuten, PayPal,[14][15] Voxer,[16] eta GoDaddy.[17]
Adibideak
Hau da Node.js ingurunean HTTP zerbitzari gisa inplementatutako Kaixo, mundua aplikazio oso bat:
var http = require('http');
http.createServer(function (request, response) {
response.writeHead(200, {'Content-Type': 'text/plain'});
response.end('Hola, món!\n');
}).listen(8000);
console.log('Servidor disponible a: http://localhost:8000/');

Beste adibide bat, TCP zerbitzari bat 7000 portuan entzun eta bidali zaionarekin erantzuten duena:
var net = require('net');
net.createServer(function (stream) {
stream.write('hello\r\n');
stream.on('end', function () {
stream.end('goodbye\r\n');
});
stream.pipe(stream);
}).listen(7000);
Erreferentziak
- ↑ Wait, What's Node.js Good for Again?, By Klint Finley, 25 de gener de 2011, ReadWriteHack
- ↑ (Ingelesez) Metz, Cade. «The Node Ahead: JavaScript leaps from browser into future» www.theregister.com (kontsulta data: 2021-04-19).
- ↑ (Ingelesez) O'Dell, Jolie. «Why Everyone Is Talking About Node» Mashable (kontsulta data: 2021-04-19).
- ↑ (Ingelesez) «Node.js pushes JavaScript to the server-side» SD Times 2011-06-24 (kontsulta data: 2021-04-19).
- ↑ .
- ↑ (Ingelesez) «Here's why you should be happy that Microsoft is embracing Node.js» the Guardian 2011-11-09 (kontsulta data: 2021-04-19).
- ↑ .
- ↑ (Ingelesez) .
- ↑ (Ingelesez) «Why Walmart is using Node.js» VentureBeat 2012-01-24 (kontsulta data: 2021-04-19).
- ↑ .
- ↑ «SAP Help Portal» help.sap.com (kontsulta data: 2021-04-19).
- ↑ (Ingelesez) «You’ll never believe how LinkedIn built its new iPad app (exclusive)» VentureBeat 2012-05-02 (kontsulta data: 2021-04-19).
- ↑ (Ingelesez) «Blazing fast node.js: 10 performance tips from LinkedIn Mobile» engineering.linkedin.com (kontsulta data: 2021-04-19).
- ↑ Fluent 2013: Bill Scott, "Clash of the Titans: Releasing the Kraken | NodeJS @paypal". (kontsulta data: 2021-04-19).
- ↑ (Ingelesez) «nodejs/node-v0.x-archive» GitHub (kontsulta data: 2021-04-19).
- ↑ (Ingelesez) Metz, Cade. «The Node Ahead: JavaScript leaps from browser into future» www.theregister.com (kontsulta data: 2021-04-19).
- ↑ (Ingelesez) «Why GoDaddy’s Nodejitsu deal is great for Node.js» VentureBeat 2015-02-11 (kontsulta data: 2021-04-19).