Visa källa för Linjeflyg

{{Flygbolag
|Flygbolag            =Linjeflyg 
|Bild                 =[[Fil:Linjeflyg.svg|250px]]
|Bildtext             =Linjeflygs [[logotyp]].
|Callsign             =Swedeline
|IATA                 =LF
|ICAO                 =LIN
|Grundat              =1957
|Avvecklat            =1 januari 1993
|Baser                =[[Stockholm-Bromma flygplats]] <br />1957–1983
<br />[[Stockholm-Arlanda Airport]] <br />1983–1993
|Bonusprogram         =
|Medlemsklubb         =
|Buy on board         =
|Allians              =
|Flottstorlek         =
|Destinationer        =
|Huvudkontor          =
|Dotterbolag          =
|Hemsida              =
}}

[[Bild:Linjeflyg Metropolitan SE-CCM.jpg|miniatyr|Linjeflygs [[Convair Metropolitan]] ''SE-CCM'' på Bromma, 1965]]

[[Bild:Linjeflyg F28 Basel.jpg|miniatyr|[[Fokker F28]] på [[Basel-Mulhouse-Freiburg flygplats]]]]

'''Linjeflyg''', eller '''LIN''' var ett svenskt [[flygbolag]], grundat 2 april 1957 av Sven Östling, vice-vd för SAS. [[Scandinavian Airlines System|SAS]], flygbolaget Airtaco, ''[[Dagens Nyheter]]'' och ''[[Stockholms-Tidningen]]'' deltog alla i grundandet av Linjeflyg. Flygbolaget köptes upp av  [[Scandinavian Airlines]] den 1 januari 1993.

Från början var Linjeflygs huvuduppgift att flyga tidningar och post på nätterna och passagerare och gods på dagarna, alla dessa transporter handlade om inrikesflygningar. SAS skötte flygningarna utrikes.

== Historia ==
{| align=left class="wikitable vtop" style="margin: 0 1em 0;" 
|+ VD
|- 
! År !! Namn
|-
| 1957–1967 || [[Sven Östling]]
|-
| 1967–1973 || Arne Wickberg
|-
| 1973–1978 || [[Sten Sandberg]]
|-
| 1978–1980 || [[Jan Carlzon]]
|-
| 1980–1983 || Olle Hedberg
|-
| 1984–1987 || Christer Magnusson
|-
| 1987–1992 || Christer Nilsson
|-
| 1992–1993|| [[Jan Sundling]]
|-
|}

[[Airtaco]] (grundat i augusti 1950 som ''Aero Scandia'') kan betraktas som företrädare till Linjeflyg och ingick i det nya bolaget inklusive hela flottan.<ref name= "Svensk flyghistoria under 1900-talet s. 170-171">Svensk flyghistoria under 1900-talet s. 170-171</ref> När Linjeflyg grundades ingick fyra [[Lockheed L-18 Lodestar]] och fyra [[Douglas DC-3]] i flottan.<ref>''Linjeflyg – de första fem åren''. Svensk Flyghistorisk Tidskrift, ISSN 1100-9837, februari 2018, s. 45.</ref> 
 
Linjeflygs första rena passagerarlinje gick mellan [[Malmö]] och [[Stockholm]] och flögs från början med en [[Douglas DC-3|DC-3:a]]. Under sitt första verksamhetsår flög man mellan 11 flygplatser i Sverige: [[Jönköpings flygplats|Jönköping]], [[ Kalmars flygplats|Kalmar]], [[Karlstads flygplats|Karlstad]], [[Kristianstads flygplats|Kristianstad]], [[Lidköping]], [[Malmö]] ([[Bulltofta flygplats|Bulltofta]]), [[Nordmaling]] ([[Olofsfors flygfält]]), Stockholm ([[Bromma flygplats|Bromma]]), [[Sundsvall]] ([[Sundsvall-Timrå Airport|Midlanda]]), [[ Visby flygplats|Visby]] och [[Växjö flygplats|Växjö]]. Man hade även en linje till [[Köpenhamn]].

Senare utökades antalet destinationer till 39 stycken, varav två i utlandet: Köpenhamn ([[Kastrups flygplats]]) och [[Oslo]] ([[Oslo flygplats, Fornebu|Oslo flygplats]]). Dessa båda linjer flög man på SAS uppdrag.

Under åren 1957 till 1983 var [[Stockholm-Bromma flygplats|Stockholm-Bromma]] huvudflygplatsen i Linjeflygs system. Den 1 oktober 1983 flyttade man till den nyöppnade terminal 4 på [[Arlanda|Stockholm-Arlanda]].

På hösten 1990 sålde SAS sin andel i Linjeflyg till transportföretaget [[Bilspedition]], men ett och ett halvt år senare köptes den tillbaka igen. Det finns flera spekulationer i varför detta skedde. SAS officiella förklaring är att flygbolaget Linjeflyg under dåvarande situation hade satt sig i en svår ekonomisk situation; man ville också upphöra med namnet Linjeflyg och istället endast använda sig av namnet SAS. Från 1 januari 1993 användes endast namnet SAS i marknadsföringen.

En annan teori är att Linjeflyg tillsammans med  norska flygbolaget [[Braathens]] och danska [[Maersk Air|Maersk]] hade långt skridna planer på att slå sig samman och tillsammans utgöra ett bolag som skulle börja flyga på den så kallade "huvudstadstriangeln".<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Sanz|förnamn=Michael|titel=Linjeflyg - ett folkflyg från start till landning|hämtdatum=2023-06-14|år=2006|sid=268-269|isbn=9789172430389}}</ref> SAS hade under denna tid monopol på dessa destinationer som utgjorde en stor ekonomisk grund för dem. En sammanslagning av Linjeflyg, Braathens, och Maersk skulle då utgöra ett direkt hot mot SAS, speciellt eftersom de mindre tre bolagen ofta höll lägre priser än vad SAS inrikestrafik lyckades göra. Att köpa tillbaka Linjeflyg var enligt denna teori ett sätt för SAS att undvika konkurrens på sina främsta destinationer.<ref name=":0" />

== Flotta ==

[[Bild:Linjeflyg Nord SE-CCR.jpg|miniatyr|Linjeflygs [[Nord 262]] ''SE-CCR'' på Bromma, 1967]]
[[Bild:Boeing 737-59D, Linjeflyg JP39153.jpg|miniatyr|Linjeflygs [[Boeing 737|Boeing 737-500]] ''SE-DNB'' på [[Faros flygplats]] i bolagets sista målning]]

Linjeflygs flotta genom åren
{| class="toccolours" border="1" cellpadding="4" style="border-collapse:collapse"
|+ '''Linjeflygs Flotta'''  
!Flygplan
!Antal
!Passagerare
!År
!Registreringar och Namn
!Övrigt
|-
|[[Lockheed L-12 Electra Junior]]
|1
|9
|1957
|
|
|-
|[[Lockheed L-18 Lodestar]]
|4
|15
|1957–1960
|
|
|-
|[[Douglas DC-3]]
|15
|32
|1957–1965, 1967|1967 (en extra flygning)
|
|
|-
|Convair [[Convair 340 Metropolitan|340]]/[[Convair 440 Metropolitan|440]] Metropolitan
|21
|52
|1961–1979
|
|
|-
|rowspan=4|[[Nord 262]]
|rowspan=4|4
|rowspan=4|26
|[[1967]]–[[1974]]
|SE-CCR
|Sista flygning:[[Bromma flygplats|Bromma]]-[[Jönköping Airport|Jönköping]]-[[Arlanda]]-[[Bromma flygplats|Bromma]]
|-
|[[1967]]–[[1974]]
|SE-CCS
|Sista flygning:[[Bromma flygplats|Bromma]]-[[Karlstad Airport|Karlstad]]-[[Bromma flygplats|Bromma]]
|-
|[[1969]]–[[1973]]
|SE-CCT
|Sista flygning:[[Bromma flygplats|Bromma]]-[[Åre Östersund Airport|Östersund]]-[[Bromma flygplats|Bromma]]
|-
|[[1970]]–[[1974]]
|SE-FUA
|Sista flygning:[[Bromma flygplats|Bromma]]-[[Sundsvall-Härnösand flygplats|Sundsvall]]-[[Bromma flygplats|Bromma]]
|-
|[[Fokker F28|Fokker F28-1000]]
|3
|70
|[[1973]]–[[1992]]
|SE-DGA till DGC
|
|-
|[[Fokker F28|Fokker F28-4000]]
|17
|85
|1973–1992
|SE-DGD till DGX (ej DGJ/DGQ)
|
|-
|rowspan=10|[[Boeing 737-500]]
|rowspan=10|10
|rowspan=10|131
|rowspan=10|[[1990]]–[[1992]]
|[http://www.airliners.net/photo/Linjeflyg/Boeing-737-59D/0070634/L/ SE-DNA Medelpad]
|
|-
|[http://www.airliners.net/photo/Linjeflyg/Boeing-737-59D/0168352/L/ SE-DNB Jämtland]
|
|-
|[http://www.airliners.net/photo/Linjeflyg/Boeing-737-53A/0245353/L/ SE-DNC Skåne]
|
|-
|[http://www.airliners.net/photo/Scandinavian-Airlines--/Boeing-737-59D/0314328/L/ SE-DND Västerbotten*]
|
|-
|[http://www.airliners.net/photo/British-Midland-Airways/Boeing-737-59D/0206795/L/ SE-DNE Småland]**
|
|-
|[http://www.airliners.net/photo/Scandinavian-Airlines--/Boeing-737-5Q8/0081488/L/ SE-DNF Värmland]*
|
|-
|[http://www.airliners.net/photo/Bmibaby/Boeing-737-5Q8/1253284/L/ SE-DNG Gotland]***
|
|-
|[http://www.airliners.net/photo/Linjeflyg/Boeing-737-5Q8/0084037/L/ SE-DNH Södermanland]
|
|-
|[http://www.airliners.net/photo/British-Midland-Airways/Boeing-737-59D/0069457/L/ SE-DNI Norrbotten]** 
|
|-
|[http://www.airliners.net/photo/LOT---Polish/Boeing-737-59D/0246528/L/ SE-DNK]****
|
|-
|rowspan=2|[[Boeing 737-300]]
|rowspan=2|2
|rowspan=2|131
|[[18 september]] [[1989]]–[[31 oktober]] [[1990]]
|[http://www.airliners.net/photo/Linjeflyg/Boeing-737-3L9/0119817/L OY-MMD Värmland]
|Leasad från Maersk
|-
|[[26 oktober]] [[1990]]–[[november]] [[1991]]
|[http://www.airliners.net/photo/Fly-Air/Boeing-737-3Q8/0988492/L/ SE-DLA Värmland II]*****
|Leasad från IFLC
|}

<small>
<nowiki>*</nowiki> [[Scandinavian Airlines|SAS]] målning på bilden ** [[BMI (flygbolag)|BMI]]:s målning på bilden *** [[BMI Baby]]'s målning på bilden **** [[LOT]]'s målning på bilden ***** = [[fly air]]'s målning på bilden
</small>

== Flygolyckor i Linjeflyg ==

=== Flygolyckan i [[Ängelholm-Helsingborg Airport|Ängelholm]] ===
{{Huvudartikel|Linjeflyg Flight 277}}
Den 20 november 1964 havererade ett av Linjeflygs Convair CV-340  Metropolitan (SE-CCK) under inflygning i dåligt väder på [[F 10 Ängelholm]] (Barkåkra flygfält). 29 av de 39 passagerarna och två av de fyra besättningsmedlemmarna omkom. Planet hade startat från Bromma kl 19.46. Flygningen hade linjenummer LF267V och skulle flyga Bromma-Hultsfred-Halmstad-Ängelholm. På grund av dåligt väder beslutades dock att planet inte skulle mellanlanda i Hultsfred. (Det tillagda "V"-et i linjenumret indikerar att man gjort en ändring). Under flygningen förvärrades väderläget, varför även mellanlandningen i Halmstad ställdes in.

Piloterna planerade att göra en kombinerad instrument- och visuell inflygning och landning på Barkåkras bana 14. Sikten var dålig, mellan 1,5 och 2 km, med en [[molnbas]] på 60 meter och regn. Piloterna fick i höjd med Halmstad besked från Ängelholmstornet att väderläget där nu hade förbättrats, varför piloterna bestämde sig för att genomföra en direktinflygning.

Vid inflygningen var planet ur kurs och på för låg höjd. Piloterna drog på motorerna, men planet tog mark några kilometer från sättningspunkten på en åker och hakade strax efter i kontaktledningen vid en järnväg. Planet havererade mot marken, kanade ett hundratal meter och välte över i ryggläge. 12 av de 43 personerna ombord överlevde, tre utan skador och de övriga med mer eller mindre allvarliga skador.

Den efterföljande [[Statens haverikommission|haverikommissionen]] kom inte fram till någon definitiv slutsats om olycksorsaken, men den starkaste teorin i rapporten är att orsaken till att flygplanet kommit in fel, var en kombination av att piloterna inte hade kännedom om placeringen av de militära ledljus som var tända i banändarna, samt på missförstånd i radiotrafiken mellan flygledaren och piloterna. Dessutom var inflygningsradiofyrarna (eng. ''inner and outer markers'') vid banändarna felaktigt placerade i förhållande till reglerna för civila flygplatser.

=== Flygolyckan i Kälvesta ===
{{huvudartikel|Linjeflyg Flight 618}}

Den 15 januari 1977 havererade ett av Linjeflygs inhyrda flygplan på en parkeringsplats vid Ängsullsvägen i [[Kälvesta]] (Skyline:s [[Vickers Viscount]] SE-FOZ) i Stockholm under inflygning till Bromma, bana 12. Alla 22 ombordvarande omkom, däribland den nyutnämnde [[förbundskapten]]en i [[bordtennis]], [[Hans Alsér]]. Ingen på marken skadades. Ett antal bilar förstördes och husen omkring blev lätt brandskadade av det brinnande flygplanet. Olyckan berodde på att planet drabbats av stabilisatornedisning och på grund av detta blivit manöverodugligt då full klaff fälldes ut. De svenska piloter som flög denna typ av flygplan hade dock inte informerats på den tiden om att typen var mycket känslig för just denna typ av isbildning.

== Referenser ==

=== Noter ===
<references/>

=== Tryckta källor ===
*{{bokref |efternamn=Sanz |förnamn=Michael |titel=Linjeflyg: ett folkflyg från start till landning |utgåva=2., omarb. uppl |år=2006 |utgivare=Allt om hobby |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-7243-038-9 |libris=10154585 }}
* Ulf Edlund, Lennart Andersson, Lennart Berns, Sven Stridsberg: ''Svensk flyghistoria under 1900-talet'', Svensk Flyghistorisk Förening, Stockholm 2003, ISSN 1100-9837 

==Vidare läsning==
*{{bokref |titel=Folkflyget 25 år |år=1982 |utgivningsort=Stockholm |libris=597720 }}
*{{bokref |titel=Linjeflyg 1957-1987: hur Sverige fick inrikesflyg |år=1987-???? |utgivare=Linjeflyg |utgivningsort=Bromma |libris=644528 }}
*{{tidskriftsref |författare=Ohlsson, Jan |rubrik=25 år med Linjeflyg |år=1982 |tidskrift=I luften (1979) |volym=1983, |utgivare=Stockholm: LiberFörlag, 1979-1982 |sid=174-189 : ill |id=ISSN 0349-7879 |issn=ISSN 0349-7879 |libris=3173072 }}

== Externa länkar ==
*[http://www.linjeflyg.info Linjeflyg.info - privat webbplats om Linjeflyg]

{{SAS Group}}
{{Svenska flygbolag}}

[[Kategori:Flygbolag bildade 1957]]
[[Kategori:Flygbolag upplösta 1993]]
[[Kategori:Ej längre existerande svenska flygbolag]]