Löpande text
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2025-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Löpande text, fortlöpande text eller obruten text är typografiska lösa begrepp som ungefär betyder sådan text som undviker stopp, exempelvis uppdelningar eller skiljetecken, och därmed löper på.
Det finns flera variationer av löpande text. Viss löpande text som ämnar ge information mycket snabbt kan undvika onödig vardaglig grammatik (exempelvis versalisering, punktering, bestämd artikel med mera), talspråkliga ord (såsom vissa bindeord), samt utnyttja förkortningar om möjligt. Den senare är vanlig i ordböcker, som ämnar så kortfattat som möjligt spegla ordens innebörd.[1]
Hellöpande text (Scriptio Continua)
[redigera | redigera wikitext]I nästan alla historiska skriftsystem fanns från början inte skiljetecken eller ens mellanslag och ord låg hellöpande intill varandra. Romarna kallade sådan skrift för scriptio continua,, alltså ”fortlöpande eller obruten text”.[2] Exempel: Wikipedia den fria encyklopedin → ”Wikipediadenfriaencyklopedin”.
Ett inhemskt exempel är runskriften, vilken saknade ordentligt bruk av skiljetecken fram till ungefär mitten av vikingatiden. Ytterligare förekom inte dubbelteckning alls inom äldre runskrift, inte ens mellan ord. Exempelvis skulle frasen ”jag gungade” skrivas som ”jagungade” i äldre runskrift.[3]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ AMORDLISTA, Preliminär ammunitionsordlista. Försvarets materielverk. 1979. Läst 22 maj 2022
- ^ ”Scriptio Continua: Lauren Levin’s Nightwork”. sites.lsa.umich.edu. https://sites.lsa.umich.edu/mqr/2021/09/scriptio-continua-lauren-levins-nightwork/. Läst 29 maj 2025.
- ^ ”Svensk språkhistoria”. Utbildningsradion. urplay.se. https://urplay.se/program/236141-svenska-forklarad-svensk-sprakhistoria. Läst 29 maj 2025.