Schwedens Reichsregalien
Sveriges riksregalier är cermoniella föremål som används vid kröningar och andra ceremonier. Så länge som 1809 års regeringsform gällde, användes de även vid Riksmötets öppnande. De finns utställda i Skattkammaren på Stockholms Slott.
De egentliga riksregalierna utgörs av:
- Erik XIV:s krona
- Erik XIV:s riksäpple
- Erik XIV:s spira
- Gustav Vasas rikssvärd
- Erik XIV:s riksnyckeln
De enskilda regalierna
Angivna nummer hänvisar till Kammarkollegiets förteckning över regalierna[1].
Kronor
Erik XIV:s krona
(Skattkammaren nr 1)
Erik XIV:s krona är tillverkad i Stockholm av en guldsmed från Nederländerna. Genom kvittot kan den dateras till 1561. Den väger 1,7 kilo, och är besatt med ädelstenar, pärlor och briljanter.
Lovisa Ulrikas krona
(Skattkammaren nr 3)
Drottningkronan är från år 1751, och tillverkades för drottning Lovisa Ulrikas kröning. För det ändamålet besattes kronan med 44 diamanter från drottningens egen ägo, men efter kröningen bytte drottningen ut dem mot bergskristaller.
övriga kronor
- Maria Eleonoras krona (Skattkammaren nr 2)
- Begravningskrona (Skattkammaren nr 4)
- Karl (X) Gustavs arvfurstekorna (Skattkammaren nr 16)
- Prins Karls (XIII) krona (Skattkammaren nr 17)
- Prins Fredrik Adolfs krona (Skattkammaren nr 18)
- Prins Oskars (II) krona (Skattkammaren nr 19)
- Prins Wilhelms krona (Skattkammaren nr 19 1/2)
- Prinsessan Sofia Albertinas krona (Skattkammaren nr 20)
- Prinsessan Hedvig Elisabet Charlottas krona (Skattkammaren nr 21)
- Prinsessan Eugenies krona (Skattkammaren nr 22)
Spiror
- Erik XIV:s spira (Skattkammaren nr 5)
- Maria Eleonoras spira (Skattkammaren nr 6)
- Gunilla Bielkes spira (Skattkammaren nr 7)
Riksäpplen
Erik XIV:s riksäpple
(Skattkammaren nr 9)
Riksäpplet föreställer en världskarta, och är besatt med pärlor.
Övriga äpplen
- Maria Eleonoras äpple (Skattkammaren nr 8)
- Gunilla Bielkes äpple (Skattkammaren nr 10)
Riksnycklar
- Ulrika Eleonora d.y:s riksnyckel (Skattkammaren nr 11)
- Erik XIV:s riksnyckel (Skattkammaren nr 12)
Svärd
- Rikssvärdet från 1542 (Skattkammaren nr 13)
- Det äldre rikssvärdet (Skattkammaren nr 14)
- Gustav III:s konungssvärd (Skattkammaren nr 23)
- Kronprinssvärd (Skattkammaren nr 24)
Smörjehorn
- Karl IX:s smörjehorn (Skattkammaren nr 15)
Övrigt föremål
- Praktvärja (Skattkammaren nr 25)
- Stort nordstjärneordenskors (Skattkammaren nr 26:3)
- Stort svärdsordenskors (Skattkammaren nr 26:4)
- Stort serafimerordenskors (Skattkammaren nr 26:5)
- Adolf Fredriks mantelkraschan (Skattkammaren nr 26:7)
- Serafimerordenskraschan (Skattkammaren nr 26:8)
- Svärd till svärdordens stora kors (Skattkammaren nr 26:9)
- Karl XIII:s orden (Skattkammaren nr 26:10)
- Stort vasaordenskors (Skattkammaren nr 26:12)
- Ägrett (bukettformatt huvudsmycket) med agraff samt två tränsar (Skattkammaren nr 26:13)
Förvaring och vård
Uppgiften att "förvara och vårda rikets regalier och dyrbarheter" är lagd på Kammarkollegiet[2]. Redan 1594 kan man finna motsvarande instruktion till den dåvarande Räntekammaren[1]. Regalierna är upptagna i en särskild förteckning och de skall förvaras under fyra olika lås. För vart och ett av låsen ansvarar en av Kammarkollegiet utsedd nyckelbevarare. Samtliga fyra nyckelbevarare måste vara närvarande då en monter i skattkammaren öppnas.
Riksregalierna förvarades på Stockholms slott till mitten av 1700-talet och därefter i Wrangelska palatset, där Kammarkollegiet hade sina lokaler. Efter en brand 1802 flyttades de dock under sex år tillfälligt över till Riddarhuset[3]. Från 1907 förvarades regalierna i Riksbanken. 1970 flyttades de över till då iordningställda regalierum i valv under Stockholms slott. Säkerhetskraven kunde där tillgodoses på ett sätt som gjorde att Sveriges riksregalier för första gången kunde göras permanent tillgängliga för allmänheten[1].
Se även
Källor
- Minneshäfte, Hans Kungliga Majestäts Konung Gustaf V:s åttioårsdag 16/6 1938, Åhlén & Åkerlunds förlag Stockholm 1938