Zum Inhalt springen

Benutzer:Shikeishu/Schwedischer Waffenexport

aus Wikipedia, der freien Enzyklopädie
< Benutzer:Shikeishu
Dies ist eine alte Version dieser Seite, zuletzt bearbeitet am 10. Mai 2012 um 16:07 Uhr durch 193.10.112.67 (Diskussion). Sie kann sich erheblich von der aktuellen Version unterscheiden.

Vorlage:Huvudartikel Sverige är idag (2011) världens största vapenexportör i relation till folkmängden.[1] Åren 2001 till 2010 fyrdubblades svensk vapenexport till en försäljning på 13,6 miljarder år 2010. [2] År 2005 passerade andelen av svenskt krigsmateriel som exporteras 50%. Huvuddelen av vapenexporten är för strid.[3]

Svenska vapen används på senare år i konfliktområden såsom Burma, Colombia, Pakistan, Irak, Afghanistan och Somalia. Enligt svenska Amnesty användes vapen från Sverige sannolikt av den tunisiska regimen mot demonstranter under jasminrevolutionen.[2]

De fem länder som Sverige exporterade mest till under 2009 var Nederländerna (2,5 miljarder kronor), Sydafrika (1,7 miljarder), Pakistan (1,4 miljarder), Finland (1 miljard) och Storbritannien (900 miljoner). 60 procent av svensk vapenexport gick 2011 till diktaturer, varav Saudiarabien är den största kunden. [4] Saudiarabien utgör 20 procent av den svenska vapenexportmarknaden.[5]

Försvarsexportmyndigheten (FXM) inrättades i augusti 2010 med syfte att hjälpa försvarsindustrin exportera, och företräder svenska staten vid förhandling med andra länder. Myndighetens verksamhet finansieras med 80 miljoner kronor i statliga skattemedel per år 2010.[3]

Svensk krigsmaterielindustri

Följande sammanställning visar verksamhetens omfattning för de största svenska vapenexportörerna 2004,[6] samt utländskt ägarskap idag:

Bolag Försäljning (MKR) 2004 Export (MKR) 2004 Antal anställda 2004 Utländskt ägarskap Viktiga produkter
Saab Bofors Dynamics AB 10 000 >8 000 1 500 Nej. (Tidigare BAE Systems via Saab-koncernen) Missilerna Robot 70 och Bamse
Saab AB 14 175 4 441 8 041 Nej. (BAE Systems ägde 35% sedan 1998, minskades till 20,5% år 2005, 8,8% år 2010, och 0% år 2011[7]) JAS JAS 39 Gripen, Neuron
Land Systems Hägglunds AB 3 007 2 795 1 020 Brittiska BAE Systems (100%), tidigare brittiska Alvis Bandvagn 206
Ericsson Microwave Systems 3 038 1 446 1 526 Nej Radarsystemet Erieye
Bofors Defence AB 1 203 647 513 Amerikansk filial för BAE Systems (100%) Kanoner
Kockums 1 220 340 1 142 Tyska Howaldtswerke-Deutsche Werft AG (100%) Militära fartyg såsom u-båtar och korvetter
Eurenco Bofors AB, f.d. Nobelkrut i Karlskoga 199 122 180 Franska statliga krutbolaget SNPE (60,2%), finska Patria Sprängämnen
Volvo Aero 807 220 Nej Motorer till u-båtar och stridsflygplan

Svenskt regelverk kring export av krigsmateriel

Begreppet krigsmateriel används bland annat i lagstiftning och av fredsrörelsen. Enligt lagen om krigsmateriel och förordningen om krigsmateriel är det förbjudet att föra krigsmateriel ut ur landet eller tillverka krigsmateriel utan regeringens tillstånd. Försvarsmateriel är ett synonymt begrepp som Inspektionen för strategiska produkter (ISP, f.d. Krigsmaterielinspektionen) numera använder i vapenexportsammanhang.

Klassificering

Krigsmateriel definieras i en bilaga till förordning om krigsmateriel enligt 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel.[8][9] I bilagan finns bland annat dessa produkter upptagna som krigsmateriel:

Till sin hjälp vid klassificering av produkter har ISP ett Teknisk-vetenskapligt råd (TVR). Ledamöterna är utsedda av regeringen på förslag från ISP.[11]

Tillståndsgivning

Krigsmateriel får inte tillverkas i Sverige utan tillstånd.[12] ISP prövar frågor om tillstånd. Om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt ska ISP med eget yttrande lämna över ärendet till regeringens prövning.

Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt i eller stadigvarande vistas i Sverige får inte heller utom landet bedriva sådan verksamhet utan tillstånd. Krigsmateriel får inte föras ut ur landet utan tillstånd.[13]

Om en revisor i sin granskningsverksamhet har anmärkt på ett företags efterlevnad av bestämmelserna i revisionsberättelsen, ska revisorn genast sända in en kopia av revisionsberättelsen till ISP. En revisor vid en svensk statlig myndighet har motsvarande skyldighet.[14]

Argument för och emot förslag om namnändring

ISP uppger som skäl till att använda begreppet "försvarsmateriel" att det är ”ett mer rättvisande begrepp än krigsmateriel, eftersom produkterna kan användas i sammanhang som inte har med krigföring att göra”. I den svenska förvaltningen har ordstammen ”krigs” ändrats till ”försvars” med undantag för hänvisning till lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel.[15]

Namnändringen har fått kritik för att vara ett försök att dölja att exporterade vapen är avsedda att kunna användas i krig, och för att det leder till onödig begreppsförvirring. Begreppet försvarsmateriel finns inte med i SAOL och har varit mindre vanlig i svenska språket. [16] I dagsläget finns ingen lag som definierar försvarsmateriel på annat sätt än krigsmateriel.

Kritik

Vapenexport till diktaturer och länder i krig

I en opinionsundersökning genomförd av Demoskop i november 2009 ansåg 81 procent av befolkningen att Sverige inte ska tillåta vapenexport till länder i krig, och 92 procent att Sverige inte ska tillåta vapenexport till länder där allvarliga brott mot mänskliga rättigheter sker. Sedan beslut 1996 har delegerats från riksdagen till myndighetsnivå har en praxis utvecklats som innebär att undantag beviljas regelmässigt - i tusentals fall under de senaste åren - från förbud mot export till sådana länder. Svenska vapen har använts av flera totalitära regimer och i flera krig, exempelvis i Burma, Sri Lanka, Indonesien, Tunisien, och på senare år Egypten, Afghanistan och Irak. Sverige kritiseras för att exportera vapen ökande andel länder som begår allvarliga brott mot mänskliga rättigheter, och till båda sidor i konflikter, exempelvis till både Indien och Pakistan. [17] [18]

KRUT-utredningen (KRigsmaterielUTredningen) föreslog 2005, på initiativ av regeringen Persson, en uppluckring av reglerna för att underlätta internationellt försvarssamarbete och bättre återspegla praxis. Förslaget mötte kritik och genomfördes aldrig.[19] I maj 2011 lovade folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, socialdemokraterna, och vänsterpartiet tvärtom att verka för att reglerna skärps så att vapenexport i praktiken förhindras till diktaturer och länder där allvarliga brott mot mänskliga rättigheter sker i praktiken förhindras, men uttalade sig inte om krigförande länder.[20] Trots detta löfte har vapen sålts under 2011 till Thailand, Saudiarabien, Indien, Pakistan och Förenade Arabemiraten - länder som kränker mänskliga rättigheter, är inblandade i pågående krig eller är diktaturer.

Riksdagen beslutade den 19 maj 2011 att ge regeringen i uppdrag att ta fram en ny lag om krigsmateriel som skärper vapenexporten gentemot ickedemokratier.

Projekt Simoom är ett kontroversiellt samarbete mellan Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Saudiarabien i syfte att tillsammans bygga en vapenfabrik i Saudiarabien, och att lära saudierna svensk vapenteknologi. Projektet avlöjades av Dagens Eko i mars 2012.

Mutor och vapensmuggling

Boforsaffären avslöjades på 1980-talet, och avsåg dels smuggling av luftvärnsroboten Robot 70 till Dubai och Bahrain, trots att inte fred rådde i länderna, dels påståenden att Bofors skulle ha använts sig av 260 miljoner mutor till indiska befattningshavare att få sälja artilleripjäsen haubits till Indien.

2007 avslöjade[21] SVT:s Uppdrag granskning att SAAB och dess delägare BAE Systems mutat sig fram till beställningarna av JAS Gripen från Tjeckien, Ungern och Sydafrika. Våren 2011 medgav SAAB att dess delägare BAE Systems har använt mutor vid försäljning av JAS i Sydafrika.[22]

Bristande demokrati och felaktigt använda skattemedel

Inget annat land i Europa, kärnvapenmakterna inräknade, lägger en så stor del av försvarsanslagen på krigsmateriel som Sverige enligt en rapport av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen 2010. Trots att vapenexportens andel av BNP enbart är 0,4% (2007) så får vapenexporten omfattande ekonomiskt och politiskt stöd, bestående i motköpsavtal, exportstöd, exportkrediter, samt marknadsföringsinsatser av ambassadörer, ministrar och kungahuset, vilket kritiseras som felaktigt använda skattemedel. Stödet innefattar även omfattande anslag till kampanjbyråer, PR-konsulter och agenter, och kritiseras därför för att vila på lobbyism och nära personliga band mellan det militär-industriella komplexet och staten, snarare än på öppenhet och demokrati, och att detta påverkar svensk utrikespolitik.

Den politiker som anses ha haft störst betydelse för denna lobbyism är tidigare statsministern Göran Persson, idag PR-konsult för JKL, som har vapenindustrin som kunder. Andra personer som utpekas som betydelsefulla lobbyister är bland annat Marcus Wallenberg och Jan Nygren.[23][24][25]

Se även

Referenser

  1. ↑ Svensk vapenexport slår rekord, Dagens nyheter 2011-12-07.
  2. ↑ a b Svensk vapenexport på kraftig uppgång, Nyheterna.se 2011-01-30
  3. ↑ a b Ny myndighet ska främja vapenexporten, Tidningen Dagen 2010-10-15
  4. ↑ Svensk vapenexport till diktaturer skenar, debattinlägg i SvD a Svenska Freds 2012-02-22
  5. ↑ Därför exporterar Sverige vapen till Saudiarabien, Rapport 8 mars 2012.
  6. ↑ Blågula vapen ett minne blott, med statistik från 2004, Dagens arbete 2006-03-01.
  7. ↑ BAE Sells Remaining Stake in Saab, Ending 13-Year Investment - Bloomberg juni 2011.
  8. ↑ Vorlage:Lagref om krigsmateriel
  9. ↑ Vorlage:Lagref om krigsmateriel
  10. ↑ Bilagan återfinns efter lagtexten https://lagen.nu/1992:1303
  11. ↑ Om Teknisk-vetenskapliga rådet (TVR) http://www.isp.se/sa/node.asp?node=455
  12. ↑ Vorlage:Lagref om krigsmateriel
  13. ↑ Vorlage:Lagref om krigsmateriel
  14. ↑ Vorlage:Lagref om krigsmateriel
  15. ↑ Inspektionen för strategiska produkter http://www.isp.se/sa/node.asp?node=833
  16. ↑ Gemensamt remissvar; Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel SOU 2005:9. Amnesty International, Diakonia, Kristna Fredsrörelsen, Svenska FN-förbundet, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Svenska Röda Korset 2005-06-03.
  17. ↑ Rekord i vapenexport trots folkets nej, detabbinlägg av Amnesty Sverige, Svenska Freds, Diakonia, Svenska FN-förbundet och Kristna Fredsrörelsen i Göteborgsposten 2010-04-04
  18. ↑ Den svenska vapenexporten, Kritisk karta, tidningen Republic 2009.
  19. ↑ SOU 2005:9, KRUT - Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel, Utrikesdepartementet 2005.
  20. ↑ Vi lovar att reglerna om vapenexport ska skärpas, DN debatt 2011-05-17.
  21. ↑ Vorlage:Webbref
  22. ↑ Saab pressrelease 2011-06-16
  23. ↑ Vapenkarusellen i svensk politik måste stoppas, debattinlägg i Göteborgs-Posten 2010-10-20.
  24. ↑ Vapenkarusellens aktörer - rapport kartlägger det svenska militärindustriella komplexet, referat i Tidningen Pax nr 4 2010, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen
  25. ↑ Så snurrar vapenkarusellen - en avslöjande rapport om det svenska militärindustriella komplexet och 10 av dess mäktigaste aktörer, Rapport av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, September 2010, ISBN: 978-91-979192-0-3.

Externa länkar

Kategori:Handel Kategori:Svensk militär utrustning

Abgerufen von „https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Benutzer:Shikeishu/Schwedischer_Waffenexport&oldid=145089372“