Linux Terminal Server Project
LTSP, Linux Terminal Server Project är ett projekt vars mål är att göra så att tunna klienter kan ansluta grafiskt till datorer med Linux. LTSP-admin är det program som används för att konfigurera Linux som Terminal-server.
Konceptet med en X-terminalmiljö är gammalt och den programvara som behövs har också till största delar länge funnits fritt tillgänglig. Det LTSP-projektet framförallt erbjuder är färdigt paketerade lösningar, som lätt kan installeras också utan djupare förståelse för bakomliggande teknik. Också andra tunna – och mindre tunna – klienter än X-terminaler stöds av LTSP-servern.
LTSP version 5 finns (2008) att få som vilket som helst annat programvarupaket till vissa linux-distributioner (Ubuntu, Edubuntu, Debian, Skolelinux, SuSE) och stöd planeras för övriga större distributioner. Icke-stödda distributioner kan ladda ner och installera den tidigare, av operativsystemvariant mindre beroende, version 4 som ett tar-arkiv.
Hur det fungerar
LTSP-paketen installerar behövliga serverprogram och de filer som klienterna behöver i en skyddad katalog ("chroot jail") på serverdatorn. Klienterna konfigureras att vid start hämta programkod över nätet.
- Vid uppstart (boot) används PXE som uppstartsalternativ och klienten söker på det lokala nätverket efter en DHCP-server.
- Förutom att tilldela klienten en IP-adress, nätmask, gateway m.m. så talar DHCP-servern om adressen till en minimal Linux-kärna, adressen till ett minimalt operativsystem (GNU) och vilken IP-adress terminal-servern har.
- Linux-kärnan laddas via TFTP och systemfilerna monteras via NFS och körs.
- Det minimala systemet används för att fjärransluta grafiskt till terminal-servern. Nu skickas indata från mus och tangentbord från klienten till servern, och servern skickar tillbaka grafik och ljud över nätverket till klienten.
Programmen på servern kan också använda USB-minnen, skrivare och annan till klienten ansluten hårdvara, i den utsträckning som stödet för hårdvarutypen ingår i LTSP eller administratören själv ordnat möjligheten. För viss hårdvara sköter X stödet, för annan hårdvara bör värddatorn ges access till en port på X-terminalen där ett lokalt serverprogram sköter kommunikationen mellan applikationerna och hårdvaran.
Istället för att ansluta till servern för en X-session kan klienten vara inställd att köra andra typers sessioner, t.ex. som normal arbetsstation (varvid också hemkatalogerna måste exporteras med NFS och NIS), som klient till en Windows-server (med hjälp av programmet rdesktop) eller med endast en webbläsare. Flera sessionsalternativ kan erbjudas på samma klient och användaren kan i så fall enkelt växla mellan sessionerna.
Eftersom filerna klienterna hämtar ligger i skilda kataloger kan klienterna både vad gäller prosessorarkitektur och operativsystem skilja sig från serverdatorn. För att konstruera filerna behövs dock tillgång till lämplig miljö, varför stödet för annat än Linux/x86-maskiner kan vara begränsat.