Programmable array logic
PAL, Programmable Array Logic, en tidig variant av programmerbar logik. PAL-kretsar började bli kommersiellt tillgängliga under 1980-talet. En PAL-krets har typiskt några tiotal ingångar och något färre utgångar. PAL bygger på att de flesta enkla logiska funktioner kan skrivas som ett antal AND-operationer följda av en OR-operation. Kretsen innehåller därför en s.k. AND-OR matris. Varje insignal finns tillgänglig i matrisen både som den är och som inverterad. Först utförs ett antal parallella AND-operationer mellan valfria ingångsvärden eller deras inverser. AND-operationerna utförs i diodlogik.
PAL-kretsar programmeras genom att man rent fysiskt bränner sönder de förbindelser (dioder) man inte ville ha med hjälp av ström (övriga komponenter och ledningar tålde högre ström än förbindelserna). OR-operationerna utförs av mångingångas OR-grindar som har AND-operationens utsignaler som insignaler. Antalet ingångar i OR-grindarna begränsar hur komplicerade nät man kan bygga. Icke använda OR-ingångar sätts till värdet falsk (0). PAL följdes av PLA, Programmable Logic Array.
PLA
Programmable logic array (PLA) är inom digitalteknik en metod med vars hjälp det är möjligt att skapa en cpu-krets som kan avkoda instruktioner. PLA är något mindre generell i fråga om vilka insignalkombinationer som är möjliga än PAL, men betydligt billigare. Senare kom även PAL/PLA med minnen (D-vippor) på utgångarna vilket gjorde det möjligt att konstruera till exempel räknare. Nuförtiden har PAL/PLA ofta ersatts av PGA/FPGA, Enchipsdatorer eller ASIC.