Teoretisk datavetenskap

En konstnärlig avbildning av en Turing-maskin. Turingmaskiner används för att modellera generella beräkningsenheter.

Teoretisk datavetenskap^[1] eller teoretisk datalogi^[2] är en delmängd av allmän datavetenskap och matematik som fokuserar på mer matematiska ämnen för datoranvändning och inkluderar beräkningsteorin.

Det är svårt att beskriva de teoretiska områdena exakt. ACM:s särskilda intressegrupp för algoritmer och beräkningsteori (SIGACT) ger följande beskrivning:^[3]

”

Teoretisk datavetenskap täcker en vidd av ämnen som innefattar: algoritmer, datastrukturer, beräkningskomplexitet, parallella och distribuerade beräkningar, kvantberäkningar, automatteori, informationsteori, kryptografi, programsemantik och verifiering, maskininlärning, beräkningsbiologi, beräkningsekonomi, beräkningsgeometri och beräkningstalteori och algebra. Professionen lägger stor vikt vid matematisk rigorositet.

„

Se även

Johan Håstad

Referenser

^ ”– Det satsas alldeles för lite på teoretisk datavetenskap”. Lum. 20 november 2014. https://www.lum.lu.se/det-satsas-alldeles-for-lite-pa-teoretisk-datavetenskap/. Läst 14 oktober 2019.
^ ”Knuth-priset till framstående svensk datalog”. etn.se. http://etn.se/index.php/nyheter/64915-knuth-priset-till-framstaende-svensk-datalog.html. Läst 14 oktober 2019.
^ ”SIGACT”. https://www.sigact.org/. Läst 19 januari 2017.

[1] ”– Det satsas alldeles för lite på teoretisk datavetenskap”. Lum. 20 november 2014. https://www.lum.lu.se/det-satsas-alldeles-for-lite-pa-teoretisk-datavetenskap/. Läst 14 oktober 2019.

[2] ”Knuth-priset till framstående svensk datalog”. etn.se. http://etn.se/index.php/nyheter/64915-knuth-priset-till-framstaende-svensk-datalog.html. Läst 14 oktober 2019.

[3] ”SIGACT”. https://www.sigact.org/. Läst 19 januari 2017.

[1]

[2]

[3]