Hoppa till innehållet

Raspberry Pi

Från Wikipedia
Version från den 21 juli 2015 kl. 00.19 av Tasnu Arakun (Diskussion | Bidrag) (Fixar information om klockfrekvenser)
 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-02)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Raspberry Pi Model B
Raspberry Pi 2 Model B (2015)

Raspberry Pi är en enkortsdator i storleken av ett kreditkort och har utvecklas av det brittiska företaget Raspberry Pi Foundation. Kortet har en processor från Broadcom med ARM arkitektur, liknande det som används av många "smarta telefoner". Datorn finns i fem versioner, Modell A, Modell A+, Modell B, Modell B+ och Raspberry Pi 2 Modell B. En av de stora skillnaderna mellan A-modellerna och B-modellerna är att de senare har en ethernet-anslutningsport för nätverk, A-modellerna behöver en USB-adapter för nätverksförbindelse med till exempel internet. Modellerna A och A+ har ett minne på 256 MB RAM, Modell B samt B+ har 512 MB RAM medan Raspberry Pi 2 Model B har 1 GB RAM. Raspberry Pi 2 har en fyrkärnig processor med en klockfrekvens på 900 MHz medan äldre modeller har en enkärnig processor på 700 MHz.

Raspberry Pi har inget inbyggt minne för operativsystemet och filer, istället används ett externt SD-kort för fillagring. De senaste versionerna (modell A+ och B+ och senare) använder sig av mikroSD istället för det ursprungliga SD-kortet.

En stor anledning till att A-modellerna saknar nätverksport och endast har en USB-port är att de ska bli billigare samt dra mindre ström. Det har rapporterats att modell A drar lite drygt en tredjedel mot vad modell B gör, vilket kan vara lämpligt om raspberryn används under exempelvis batteridrift.

Dock kan man fortfarande ansluta till ett nätverk om man använder en USB-adapter.

Mjukvara

Då datorn bygger på ARM krävs det att mjukvaran som körs på den är kompilerad för ARM. I Windows 10 kommer stöd för Raspberry PI 2 Model B att finnas. Den är primärt designad att köra Linux och det rekommenderade operativsystemet från Raspberry Pi Foundation är en speciell ARM version av Debian med optimeringar för Raspberry Pi som kallas Raspbian. Andra operativsystem som stöds är Fedora för ARM, Arch Linux för ARM och XBMC. Enheten kan tänkas fungera med flera andra Linuxdistributioner som är gjorda för ARM men det är inte garanterat. Enheten kan köra Android om det är en version som inte kräver mer minne än 256 MB. Andra tänkbara operativsystem är NetBSD som har stort ARM-stöd samt använder lite minne eller FreeBSD. Ett problem är dock drivrutinerna för grafik och video i form av programbibliotek som är stängd programvara.

Prestanda

Även om klockfrekvensen kan verka låg på 700 MHz (överklockningsbar) resp. 900 MHz så har enheten en väldigt snabb grafikprocessor (GPU) som klarar av att spela film i Bluray-kvalitet (dock endast om det är kodat enligt H.264-standarden), enligt Raspberry Pi Foundation ska enheten klara >40 Mbit/s i upplösningen 1080p. Raspberry Pi 2 Model B har fyra processorkärnor på 900 MHz. Prestandan uppges till 6 gånger Modell B+, eller 3 gånger för enkeltrådade beräkningar. Med 4 kärnor borde maximal prestanda landa kring 12 gånger B+.[källa behövs]

Överklockning

Model B av Raspberry Pi kan överklockas till 1000 MHz utan ta skada om processorkärnan är kall och lågt belastad.[1][2] Detta påverkar inte garantin[källa behövs]. Temperaturen ökar något, medeltemperaturen ligger runt 55 °C vid visning av film i full HD.[3][4]

GPIO

Uppe i ena hörnet på datorn sitter det 26 stycken små pinnar på modellerna A och B, respektive 40 stycken små pinnar på modellerna A+ och B+ som är tänkt att användas för egen programmering. Dessa kallas för GPIO (General purpose input/output) Dessa kan användas till att bland annat styra reläer, dioder, ljusstakar (starkström, detta kräver dock ytterligare hårdvara) få indata genom knappar eller transistorer.

Tillbehör

Det finns en stor mängd tillbehör till Raspberry Pi, bland annat skal och lådor. På senare tid har det även börjat utvecklas fler tillbehör, så som webbkameror, reläkort, WLAN-adapter.

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Engelska Wikipedia.
  1. ^ ”Introducing turbo mode: up to 50% more performance for free”. Raspberrypi.org. http://www.raspberrypi.org/archives/2008. Läst 20 september 2012. 
  2. ^ ”asb/raspi-config on Github”. asb. https://github.com/asb/raspi-config/blob/master/raspi-config. Läst 13 december 2012. 
  3. ^ ”Introducing turbo mode: up to 50% more performance for free”. raspberrypi.org. 19 september 2012. http://www.raspberrypi.org/archives/2008. Läst 10 maj 2013. 
  4. ^ http://www.raspberrypi.org/archives/2008

Externa länkar

Mall:Mikrodatorstub

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Raspberry_Pi&oldid=30260079”