Hoppa till innehållet

Hierarkisk databas

Från Wikipedia
Version från den 4 juni 2015 kl. 13.34 av Ternarius (Diskussion | Bidrag) (Nyupplägger hierarkisk databas – den första egentliga databastypen)
(skillnad) ← Äldre version | visa nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Hierarkisk databas var den första typen av databas. Den började användas på 1960-talet, och datat var lagrat på ett sådant sätt att det var lätt att överföra från ett magnetband, dåtidens främsta datalagringsmedium. Namnet har den fått därför att datat lagrades hierarkiskt, på en trädstruktur.

Speciell terminologi

Terminologin är annorlunda i en hierarkisk databasmodel jämfört med en relationsmodell: I en hierarkisk databas lagras datat i poster, som motsvarar relationsdatabasens rader (eller tupler). Posterna förbinds med länkar. Hela samlingen poster kallades vanligen för en databas. Detta begrepp motsvarar alltså en tabell i en relationsdatabasmodell.[1]

Struktur

En hierarkisk databas har en trädstruktur det vill säga en en-till-mångastruktur: Varle post består av en föräldradel, som kan ha en eller flera barn med samma struktur inbördes (men vanligtvis skild från utseendet på förälderns interna struktur). Barnen kan alltså endast ha en förälder, medan föräldern kan ha många barn.[1]

Fördelar kontra nackdelar

Om inflexibiliteten, begränsningen till en en-till-mångastruktur, inte innebär några problem har strukturen många fördelar: Den är mycket snabb vid mer eller mindre sekventiell bearbetning, det är enkelt (tack vare länkarna) att lägga till och ta bort poster, och den är (och kanske framför allt var) mycket väl anpassad när det gäller att överföra linjära lagringsstrukturer, som exempelvis magnetband, till hierarkiska databassystem.[2]

Nackdelarna är emellertid många: Lagringsmässigt är strukturen mycket ineffektiv, samma data lagras på ett stort antal, olika ställen; datasökning, till skillnad från linjär läsning, är långsam vid stora datamängder; relationsmässigt är modellen stelbent, med endat en, inflexibel en-till-mångarelation att erbjuda.[2] Dessutom saknas något generellt frågespråk i stil med relationsdatabasernas SQL. Frågespråk finns dock utvecklade för specifika DBMS, som IBMs DL/I för deras databassystem IMS.[1] Det ger dock inte möjlighet till alla de sofistikerade frågekombinationer som är möjliga med SQL.

Användning

Fortfarande används dock de hierkiska databassystemen i tillämpningar som kräver snabb access likt banktillämpningar och telekommuikationssystem.[1] En av de vanligaste hierarkiska databaserna är IBM:s IMS, som ursprungligen utvecklades för användning i Apolloprogrammet.[1] Windows registry är även det en relationsdatabas.[3]

Källor

  1. ^ [a b c d e] Uri Berman, Carl Chamberlin, Don Lundberg, Larry Morgan, Ed Morris och Vern Watts. ”Information Management System” (på engelska). IBM. http://www-03.ibm.com/ibm/history/ibm100/us/en/icons/ibmims/. Läst 4 juni 2015. 
  2. ^ [a b] ”Database Management” (på engelska). IBM. http://databasemanagement.wikia.com/wiki/Category:Hierarchical_Data_Model. Läst 4 juni 2015. 
  3. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet WR