Kvevri
Kvevri (georgiska: ქვევრი) är stora georgiska lerkrus, avsedda för fermentering, macerering och lagring av vin.
Det område som utgör dagens Georgien anses ofta vara vinets ursprungsland. Det har påträffats över åttatusenåriga arkeologiska fynd som påvisar förädling och jäsning av vin i just kvevri. Dessa kärl används än idag i småskalig vinproduktion.[1] Kvevri isoleras med bivax och ger ingen som helst smak åt själva vinet. Därför är användandet av dessa kärl en ypperlig metod för att framhäva själva druvans inneboende potential. Kvevri förvaras nedgrävda i marken med endast mynningen synlig i marknivå för att garantera en sval och konstant temperatur. Dess form, som karaktäriseras av en rundad kropp, som avsmalnar nedåt till en spets, lämpar sig ytterst väl för just vintillverkning, eftersom fällningar och fruktdelar från vinet tillåts samlas på botten med en så liten kontaktyta mot vinet som möjligt. Mynningen täcks med ett lock och isoleras med lera och sand. Lagring i kvevri sker sällan under längre perioder, främst på grund av att frånvaron av högkvalitativ nyproduktion ställer krav på att existerande kvevri inte binds upp för länge. I annat fall kan lagring i kvevri ske i åtminstone ett par år.