Astrophysics Data System
Astrophysics Data System (vanligtvis refererat till som ADS) är en databas som är uppkopplad på Internet utvecklad av National Aeronautics and Space Administration (NASA). Databasen innehåller över åtta miljoner avhandlingar från källor både med och utan peer review inom ämnena astronomi och fysik. Abstract finns fritt tillgängliga online för nästan alla artiklarna och när det gäller äldre artiklar finns de inscannade i sin helhet i Graphics Interchange Format (GIF) och Portable Document Format (PDF). Nya artiklar har länkar till de elektroniska versioner på däggningar har). Databasen administreras av Harvard–Smithsonian Center for Astrophysics.
ADS är ett kraftfullt forskningsredskap och har sedan starten 1992 haft en stor påverkan på hur effektivt den astronomiska forskningen har kunnat bedrivas. Litteratursökningar som tidigare kunde ta dagar eller veckor går nu att genomföra på bara några sekunder genom ADS sökmotor, specialbyggd för astronomernas behov. Studier har visat att de fördelar som ADS leder till för astronomin som forskningsfält går att värdera till flera hundra miljoner amerikansk dollar per år,[1] och systemet beräknas ha tredubblat antalet läsare av astronomiska tidskrifter.[2]
Då ADS används av en mycket stor del av världens alla astronomer kan användningsstatistik användas för att analysera globala trender inom den astronomiska forskningen. Dessa studier har avslöjat att andelen forskning som en astronom utför går att hänföra till hur mycket gross domestic product (GDP) per capita är i det land där astronomen är verksam. Det visar även att antalet astronomer i landet är proportionellt till landets GDP. Detta innebär att den totala mängden forskning som bedrivs i ett land är proportionellt till kvadraten av GDP delat med dess befolkning.[2]
Historia
Under många år växte problemet inom den astronomiska forskningen (precis som i andra akademiska vetenskapliga grenar) att antalet artiklar som publicerades i de större astronomiska tidskrifterna stadigt ökade i antal, detta innebar att astronomernas möjligheter att läsa de senaste forskningsrönen minskade. Under 1980-talet insåg astronomer att den gryende teknologiska utvecklingen som kom att utgöra grunden för Internet med tiden skulle kunna gå att använda till att bygga upp en elektronisk indexering av astronomiska artiklar och forskningsrön. Detta skulle kunna möjliggöra för astronomerna att genomföra forskning med en mycket större spännvid.[3]
Första gången en databas med abstrakt till artiklar i tidskrifter föreslogs var på en konferens med temat Astronomy from Large Data-bases. Konferensen hölls i Garching bei München år 1987. Under de två efterkommande åren inleddes utvecklingen av ett elektroniskt system för att enkelt komma åt astrofysikaliska abstrakt. År 1991 ägde diskussioner rum gällande hur ADS skulle kunna integreras med SIMBAD-databasen. SIMBAD-databasen innehöll en kategorisering av all tillgänglig identifieringsmaterial för objekt utanför solsystemet. Tanken var att astronomerna skulle kunna söka efter alla artiklar som skrivits om ett specifikt objekt.[1]
En första version av ADS, med en databas med 40 artiklar, skapades som ett konceptbevis år 1988. Sommaren 1993 kopplades ADS-databasen samman med SIMBAD-databasen. Skaparna ansåg detta vara första gången Internet använts för att tillåta simultana förfrågningar från transatlantiska vetenskapliga databaser. Fram till 1994 var tjänsten tillgänglig via programvara för proprietära nätverk, men den fördes därefter ut på det gryende World Wide Web tidigt det året. Efter introduktionen av Astrophysics Data System:s webbaserade tjänst fyrdubblades antalet användare av tjänsten på fem veckor.[1]
Till att börja med var de artiklar som var tillgängliga via ADS inscannade i bitmap från papperskopiorna av tidskrifterna. Från 1995 och framåt började dock Astrophysical Journal ge ut en on-line utgåva och snart följde även andra större tidskrifter såsom Astronomy and Astrophysics och Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. ADS tillhandahöll länkar till dessa elektroniska utgåvor från första stunden de gavs ut. Sedan 1995 har antalet användare av ADS i stort sett dubblerats vart annat år. ADS har nu avtal med nästan alla astronomiska tidskrifter, som sänder in abstrakt till databasen. Inscannade artiklar från så långt tillbaka som 1800-talet finns tillgängliga via tjänsten och ADS innefattar nu över åtta miljoner dokument. Tjänsten distribueras globalt och har tolv spegelsidor i tolv länder, på fem kontinenter. Databaserna synkroniseras genom uppdateringar varje vecka genom användandet av rsync, ett hjälpprogram för spegling av information. Programmet gör det möjligt att endast uppdatera de delar av databasen där det har skett förändringar. Alla uppdateringar utlöses centralt, men de startar igång skript på spegelsidorna som "drar in" uppdaterad data från ADS huvudservrar.[4]
Referenser
- ^ [a b c] Kurtz, M.J.; Eichhorn G., Accomazzi A., Grant C.S., Murray S.S., Watson J.M. (2000). ”The NASA Astrophysics Data System: Overview”. Astronomy and Astrophysics Supplement 143: sid. 41–59. doi:. Bibcode: 2000A&AS..143...41K. http://aas.aanda.org/index.php?option=article&access=doi&doi=10.1051/aas:2000170.
- ^ [a b] Kurtz, M.J.; Eichhorn G., Accomazzi A., Grant C.S., Demleitner M., Murray S.S. (2005). ”Worldwide Use and Impact of the NASA Astrophysics Data System Digital Library”. The Journal of the American Society for Information Science and Technology 56: sid. 36. doi:. Bibcode: 2005JASIS..56...36K. (Preprint)
- ^ Good, J. C. (1992). Diana M. Worrall, Chris Biemesderfer and Jeannette Barnes. red. ”Overview of the Astrophysics Data System (ADS), Astronomical Data Analysis Software and Systems I”. A.S.P. Conference Series 25: sid. 35.
- ^ Accomazzi, A.; Eichhorn G., Kurtz M.J., Grant C.S., Murray S.S. (2000). ”The NASA Astrophysics Data System: Architecture”. Astronomy and Astrophysics Supplement 143: sid. 85–109. doi:. http://aas.aanda.org/index.php?option=article&access=doi&doi=10.1051/aas:2000172.