Astrophysics Data System
Astrophysics Data System (vanligtvis refererat till som ADS) är en databas som är uppkopplad på Internet utvecklad av National Aeronautics and Space Administration (NASA). Databasen innehåller över åtta miljoner avhandlingar från källor både med och utan peer review inom ämnena astronomi och fysik. Abstract finns fritt tillgängliga online för nästan alla artiklarna och när det gäller äldre artiklar finns de inscannade i sin helhet i Graphics Interchange Format (GIF) och Portable Document Format (PDF). Nya artiklar har länkar till de elektroniska versioner på däggningar har). Databasen administreras av Harvard–Smithsonian Center for Astrophysics.
ADS är ett kraftfullt forskningsredskap och har sedan starten 1992 haft en stor påverkan på hur effektivt den astronomiska forskningen har kunnat bedrivas. Litteratursökningar som tidigare kunde ta dagar eller veckor går nu att genomföra på bara några sekunder genom ADS sökmotor, specialbyggd för astronomernas behov. Studier har visat att de fördelar som ADS leder till för astronomin som forskningsfält går att värdera till flera hundra miljoner amerikansk dollar per år,[1] och systemet beräknas ha tredubblat antalet läsare av astronomiska tidskrifter.[2]
Då ADS används av en mycket stor del av världens alla astronomer kan användningsstatistik användas för att analysera globala trender inom den astronomiska forskningen. Dessa studier har avslöjat att andelen forskning som en astronom utför går att hänföra till hur mycket gross domestic product (GDP) per capita är i det land där astronomen är verksam. Det visar även att antalet astronomer i landet är proportionellt till landets GDP. Detta innebär att den totala mängden forskning som bedrivs i ett land är proportionellt till kvadraten av GDP delat med dess befolkning.[2]
Historia
Under många år växte problemet inom den astronomiska forskningen (precis som i andra akademiska vetenskapliga grenar) att antalet artiklar som publicerades i de större astronomiska tidskrifterna stadigt ökade i antal, detta innebar att astronomernas möjligheter att läsa de senaste forskningsrönen minskade. Under 1980-talet insåg astronomer att den gryende teknologiska utvecklingen som kom att utgöra grunden för Internet med tiden skulle kunna gå att använda till att bygga upp en elektronisk indexering av astronomiska artiklar och forskningsrön. Detta skulle kunna möjliggöra för astronomerna att genomföra forskning med en mycket större spännvid.[1]
Referenser
- ^ [a b] Good, J. C. (1992). Diana M. Worrall, Chris Biemesderfer and Jeannette Barnes. red. ”Overview of the Astrophysics Data System (ADS), Astronomical Data Analysis Software and Systems I”. A.S.P. Conference Series 25: sid. 35.
- ^ [a b] Kurtz, M.J.; Eichhorn G., Accomazzi A., Grant C.S., Demleitner M., Murray S.S. (2005). ”Worldwide Use and Impact of the NASA Astrophysics Data System Digital Library”. The Journal of the American Society for Information Science and Technology 56: sid. 36. doi:. Bibcode: 2005JASIS..56...36K. (Preprint)