One Way Ticket to Hell ...and Back
| One Way Ticket to Hell ...And Back | ||||
| Studioalbum av The Darkness | ||||
|---|---|---|---|---|
| Utgivning |  28 november 2005(fler länder) | |||
| Inspelat | 2005 i Gwent & London | |||
| Genre | Hårdrock, Heavy Metal | |||
| Längd | 35:04 | |||
| Skivbolag | Atlantic Records | |||
| Producent | Roy Thomas Baker | |||
| Professionella recensioner | ||||
| The Darkness-kronologi | ||||
| ||||
| Singlar från One Way Ticket to Hell ...And Back | ||||
| ||||
One Way Ticket to Hell ...and Back är det brittiska rockbandet The Darkness andra studioalbum och uppföljare till debutalbumet Permission to Land. Albumet producerades av Roy Thomas Baker och spelades in på Rockfield Studios i Gwent, Wales.
Albumet nådde på den brittiska albumlistan plats 11, medan det i USA och Sverige tog sig upp till plats 58 respektive 22. Låtarna One Way Ticket och Is It Just Me? släpptes som singlar, och lyckades båda två ta sig upp på en åttonde plats på den brittiska singellistan. Även låten Girlfriend släpptes som singel men nådde dock bara plats 39.
Historia
Bakgrund
De första rapporterna om gruppens uppföljare till debutalbumet Permission to Land kom den 9 juli 2004, då The Darkness turnerade i Europa. Tidningen Music Week rapporterade då att arbetet med albumet skulle komma att påbörjas i början av 2005 och att Roy Thomas Baker, som tidigare arbetat med bland andra Queen, Cheap Trick och The Cars, väntades producera albumet.[1] Efter bandets konsert på Reading Festival 27 augusti 2004 höll gruppen en improviserad presskonferens backstage där Justin Hawkins bland annat sade att albumet skulle bli "precis som den första - fast bättre".[2] Under den pågående turnén spelade The Darkness två nya låtar, Full Moon (Evening of Lies) och Hazel Eyes, det rapporterades då att dessa låtar senare skulle komma att återfinnas på det kommande albumet.[2] Europaturnén avslutades den 5 september 2004 på Independent Days Festival i Bologna, Italien.
Bandet spenderade den efterföljande tiden med att skriva nya låtar. Under den här tiden bestämdes det att de även skulle medverka i Band Aid 20 och spela in en ny version av Do They Know It's Christmas? Det första samarbetet med Roy Thomas Baker var en nyinspelning av Get Your Hands Off My Woman. Detta var gruppens första låt som endast var tillgänglig som digital nedladdning och släpptes via gruppens officiella webbplats den 8 november 2004.[2] Den 24 november 2004 inledde The Darkness Winternational tour i Nottingham. Turnén avslutades drygt tre veckor senare med tre utsålda konserter på Wembley Arena i London. Under denna turné debuterade gruppen fyra nya låtar; Grief Hammer, Dinner Lady Arms, Seemed Like a Good Idea at the Time och English Country Garden.
Inspelning
Efter turnén äntrade The Darkness Rockfield Studios i Gwent tillsammans med producenten Roy Thomas Baker. Den 3 mars 2006 kommenterade Justin Hawkins om hur inspelningarna fortskred, på gruppens officiella webbplats; "Ed håller just nu på att spela in sina trummor och det har sagts att trumljudet mycket möjligt är det högsta som någonsin hörts inom rocken".[3] Drygt en månad senare 31 mars meddelades det att Ed Grahams trummor nu var färdiginspelade och att Dan Hawkins nu spelade in sina gitarrdelar.[3] Till en början hade bandet en lista på 39 nyskrivna låtar till albumet, av dessa hade man valt ut 15 låtar som man skulle fortsätta att arbeta med.[4]
På bandets webbplats fanns en studiodagbok där bandet skrev om inspelningarna. Man skrev där om att det fanns planer på att ha med en "legendarisk pensionerad kvinnlig rockvokalist" för en duett på en låt, med Justin.[4] Den 25 april skrev man att Frankie Poullain just höll på att spela in bas. Drygt en månad senare lämnade dock Poullain bandet mitt under inspelningssessionen. De kvarvarande medlemmarna sade då att det var musikaliska meningsskiljaktigheter som fick Poullain att lämna gruppen.[3]
Den 3 juni 2005 kom ännu en uppdatering om albumet på bandets webbplats. Där bekräftade man att man skulle arbeta med en orkester och att Paul Buckmaster, som tidigare arbetat med bland andra Elton John, Miles Davis och The Rolling Stones, stod för orkesterarrangemanget.[4] Man sade också att albumet inte kommer att fördröjas av Poullains avhopp, då Poullain fortfarande inte spelat in sina basdelar ännu, vilket motsade vad bandets officiella webbplats tidigare sagt. Bas spelades istället in av Dan Hawkins och var klar i början av juni. En låttitel avslöjades; English Country Garden, och man avslöjade också att Justin spelat in ett sitarsolo på en av låtarna.[4] Allting spelades in analogt och gruppen blev tvingade att hyra in en fjärde bandspelare och hade vid tidpunkten (början av juni) spelat in på 48 bandrullar.[4]
Utgivning
9 september 2005 meddelade bandet att gruppens nya singel hette One Way Ticket och att den skulle komma att ges ut den 14 november. Samtidigt sade man att albumet, som då fortfarande inte hade något namn, planerades att ges ut två veckor senare, 28 november.[3] Albumets namn, One Way Ticket to Hell ...and Back tillkännagavs till slut den 15 september 2005 via The Darkness webbplats och bara några dagar senare stod det klart att albumet skulle inneha tio låtar.
Drygt en månad innan albumet släpptes upptäckte Justin Hawkins att albumet fanns på auktionssiten eBay . Hawkins sade då: "Jag har köpt vår egen skiva av en karaktär som sålde den på eBay." Hawkins köpte albumet för 350 pund, vilket motsvarade ungefär 5 000 svenska kronor.[5] Hawkins sade att ett mindre antal förhandsexemplar av albumet hade skickats till recensenter och tjänstemän inom musikindustrin och eftersom varje CD var kodad, skulle de kunna få tag på den ursprungliga mottagaren.
Mottagande
One Way Ticket to Hell ...and Back gavs i Storbritannien ut den 28 november 2005 och gick omedelbart upp på plats elva på den brittiska albumlistan.[6] En vecka senare hade det dock tappat 23 placeringar och låg på plats 34. Albumet hade dock hunnit sälja platina innan året var över. I USA, på Billboard 200, nådde albumet plats 58 medan det på den svenska Sverigetopplistan nådde plats 22. I pressen fick albumet ett relativt bra mottagande. I en recension i Expressen fick albumet fyra av fem getingar och beskrevs som "nyskapande nostalgi".[7] I Svenska Dagbladet tyckte man att det "inte riktigt [är] samma krut i One Way Ticket to Hell ...and Back som föregångaren". Men tyckte ändå att albumet produktionsmässigt var "snyggare" än Permission to Land.[8]
Förra basisten Frankie Poullain har sagt att Hazel Eyes är hans favoritlåt på albumet. Han sade också "Jag utmanar vem som helst efter ett par drycker att lyssna på Hazel Eyes, ställa sig upp och INTE få Michael Flatleys."
År 2009 uttryckte gitarristen Dan Hawkins missnöje över albumet i en artikel i tidningen Spin. Hawkins sade då att "vi hade seriösa problem när vi spelade in den".
| ” | Justin var inte där när vi spelade in grunderna. Han dök upp efter omkring två och en halv månad och spelade in sina sologrejer och sade att han fått ett förlagskontrakt, vilket vi inte haft en aning om. Det fanns personliga problem, drogproblem - det albumet skulle aldrig ha blivit av.[9] | „ |
I samma artikel sade Justin Hawkins; "Vi ville dokumentera var bandet stod, och vid den tidpunkten skrev vi inga bra låtar."
Turné
The Darkness world tour 2006 var bandets första turné sedan deras Winternational tour, som avslutades i London 12 december 2004. Som uppvärmning inför turnén spelade The Darkness på University of East Anglia den 26 januari 2006 innan turnén påbörjades på The Point i Dublin den 4 februari, veckan därpå. Efter konserten i Irland följde elva konserter runtom i Storbritannien innan turnén nådde Europa.
Europadelen av turnén startade inför ett utsålt Sentrum Scene i Oslo.[10] Bandet gjorde sedan bland annat tre konserter i Sverige och fem konserter i Tyskland innan sista konserten den 23 mars i Amsterdam.
Efter Europaturnén flög gruppen till Australien där samtliga av de sju konserterna var utsålda. Turnén påbörjades den 4 april i Perth och avslutades tio dagar senare i Sydney. Gruppen flög sedan till Japan där de höll tre konserter, även där var samtliga utsålda. Hela turnén avslutades den 22 maj 2006 på Studio Coast i Tokyo och kom också att bli gruppens sista stora turné.
Låtlista
| # | Titel: | Låtskrivare: | Längd: |
|---|---|---|---|
| 1. | "One Way Ticket" | Dan Hawkins, Justin Hawkins, Frankie Poullain | 4:28 |
| 2. | "Knockers" | Hawkins, Hawkins, Poullain | 2:45 |
| 3. | "Is It Just Me?" | Hawkins, Hawkins, Poullain | 3:07 |
| 4. | "Dinner Lady Arms" | Hawkins, Hawkins | 3:18 |
| 5. | "Seemed Like a Good Idea at the Time" | Hawkins, Hawkins, Poullain | 3:46 |
| 6. | "Hazel Eyes" | Hawkins, Hawkins | 3:27 |
| 7. | "Bald" | Hawkins, Hawkins, Ed Graham | 5:33 |
| 8. | "Girlfriend" | Hawkins, Hawkins | 2:35 |
| 9. | "English Country Garden" | Hawkins, Hawkins | 3:08 |
| 10. | "Blind Man" | Hawkins, Hawkins | 3:25 |
Medverkande
|
The Darkness
Övriga musiker Omslag
|
Produktion
|
Listplaceringar och certifikationer
| Land: | Organisation: | Topplacering: | Försäljningssiffra: | Certifikation: |
|---|---|---|---|---|
 Australien
|
ARIA | 25[11] | 35 000+ | Guld[12] |
 Belgien
|
IFPI | 83[13] | ||
 Finland
|
IFPI | 31[11] | ||
 Frankrike
|
SNEP | 132[11] | ||
 Irland
|
IRMA | 20[6] | 30 000+ | 2x Platina[14] |
 Italien
|
FIMI | 24[6] | ||
 Nederländerna
|
NVPI | 85[11] | ||
 Norge
|
IFPI | 29[11] | ||
 Nya Zeeland
|
RIANZ | 25[11] | 7 500+ | Guld[15] |
 Schweiz
|
IFPI | 48[11] | ||
| Storbritannien
|
BPI | 11[6] | 100 000+ | Guld[16] |
 Spanien
|
PROMUSICAE | 76[11] | ||
 Sverige
|
IFPI | 22[11] | ||
 Tyskland
|
IFPI | 32[6] | ||
 USA
|
RIAA | 58[6] | ||
 Österrike
|
IFPI | 44[6] |
Utgivningsdatum
| Datum | Land |
|---|---|
| 28 november 2008 | Storbritannien USA
|
| 30 november 2008 |
Referenser
- ^ ”Darkness reveal DVD details”. Music Week. http://www.musicweek.com/story.asp?storyCode=8351§ioncode=1. Läst 12 juli 2010.
- ^ [a b c] ”The Darkness Speak!”. The Darkness. http://web.archive.org/web/20060815171807/www.thedarknessrock.com/news/2004/. Läst 12 juli 2010.
- ^ [a b c d] ”Album Update”. The Darkness. http://web.archive.org/web/20060901052007/www.thedarknessrock.com/news/2005/. Läst 13 juli 2010.
- ^ [a b c d e] ”STUDIO DIARY”. The Darkness. http://web.archive.org/web/20061112115907/www.thedarknessrock.com/studiodiary/. Läst 13 juli 2010.
- ^ ”UK Band buys own album from eBay”. theage.com.au. http://www.theage.com.au/news/breaking/band-buys-own-album-from-ebay/2005/11/10/1131578152968.html. Läst 28 augusti 2008.
- ^ [a b c d e f g] ”The Darkness - One Way Ticket To Hell ...And Back”. acharts.us. http://acharts.us/album/14241. Läst 28 augusti 2008.
- ^ ”The Darkness: "One way ticket to hell..."”. Expressen. http://www.expressen.se/1.282231. Läst 13 juli 2010.
- ^ ”One way ticket to hell ...and back”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/musik/the-darkness_32077.svd. Läst 13 juli 2010.
- ^ ”Hot Leg: Into the Light”. Spin Magazine. http://www.spin.com/articles/hot-leg-light?page=0%2C2. Läst 13 juli 2010.
- ^ ”The Darkness :: Tour Diary”. The Darkness. http://web.archive.org/web/20060828150101/www.thedarknessrock.com/tourdiary/. Läst 12 juli 2010.
- ^ [a b c d e f g h i] ”The Darkness - One Way Ticket To Hell”. swedishcharts.com. http://swedishcharts.com/showitem.asp?key=25162&cat=a. Läst 28 augusti 2008.
- ^ ”ARIA Charts - Accreditations - 2006 Albums”. ARIA. http://www.aria.com.au/pages/ARIACharts-Accreditations-2006Albums.htm. Läst 2 augusti 2010.
- ^ ”THE DARKNESS - ONE WAY TICKET TO HELL (ALBUM)”. ultratop.be. http://www.ultratop.be/nl/showitem.asp?interpret=The+Darkness&titel=One+Way+Ticket+To+Hell&cat=a. Läst 2 augusti 2010.
- ^ ”2006 certification awards - platinum”. The Irish Charts. http://www.irishcharts.ie/awards/platinum06.htm. Läst 2 augusti 2010.
- ^ ”RIANZ top 40 albums”. RIANZ. http://rianz.org.nz/rianz/chart.asp. Läst 2 augusti 2010.
- ^ ”Certified Awards Search”. BPI. http://www.bpi.co.uk/certifiedawards/Search.aspx. Läst 2 augusti 2010.
| |||||||||||||||||||||||