Visa källa för Logikprogrammering


'''Logikprogrammering''' är ett [[programmeringsparadigm]] baserat på att [[Matematiskt bevis|bevis]] av [[predikatlogik|predikatlogiska]] satser på vissa former kan automatiseras, vilket upptäcktes av [[Alan Robinson]] på [[1960-talet]]. Logikprogrammering är [[deklarativ programmering|deklarativ]], programmeraren anger vad som ska göras men inte hur (som i [[imperativ programmering]]). Ett logikprogram består av en formulering av problemet man vill ha löst på en predikatlogisk form. Sen är det upp till en [[interpretator]] att bevisa satsen/programmet.
Deklarativiteten är en av fördelarna med logikprogrammering, en annan (som blir mer och mer aktuell) är att bevis av predikatlogiska satser kan [[parallelliseras]] automatiskt. Det är av stort intresse för att på ett enkelt sätt kunna skriva effektiva program för datorer med flera [[CPU|processorer]] eller [[processorkärna|processorkärnor]], vilket har visat sig svårt med imperativ programmering.
Bland nackdelarna märks att logikprogram är ineffektiva på enprocessorsmaskiner, samt att logikprogrammering är svårt att lära sig för den som saknar kunskap om predikatlogik.
Det första praktiskt användbara logikprogrammeringsspråket, och fortfarande det mest spridda, är [[Prolog (programmeringsspråk)|Prolog]].
Logikprogrammering var som mest uppmärksammad på [[1980-talet]], ofta i samband med [[artificiell intelligens]].
Bland svenska forskare som gjort insatser inom logikprogrammering kan nämnas [[Sten-Åke Tärnlund]], [[Jonas Barklund]], [[Sverker Janson]], [[Seif Haridi]] och [[Håkan Millroth]].
== Se även ==
* [[Prolog (programspråk)|Prolog]] (programspråk)

[[Kategori:Programmeringsparadigm]]