Visa källa för Jonathan Swift

{{Författare
| namn           = Jonathan Swift
| bild           = Jonathan Swift by Charles Jervas detail.jpg
| bildstorlek    = <!-- låt mallen bestämma bildstorlek -->
| bildtext       = Jonathan Swift.
| pseudonym      = Isaac Bickerstaff, M. B. Drapier, Lemuel Gulliver, Simon Wagstaff
| född_datum     = [[30 november]] [[1667]]
| född_plats     = [[Dublin]]
| död_datum      = {{död datum och ålder|1745|10|19|1667|11|30}}
| död_plats      = [[Dublin]]
| födelsenamn    = Jonathan Swift
| yrke           = [[präst|Kyrkoman]]<br/>[[Författare]]<br/>[[Satir]]iker
| nationalitet   = Irland
| språk          = [[Engelska]]
| period         = 
| genre          = Satir, essä, poesi 
| ämne           = 
| rörelse        = 
| noterbara_verk = ''[[Gullivers resor]]'', ''[[Ett anspråkslöst förslag]]''
| priser         = 
| make_maka      = 
| partner        = 
| barn           = 
| släktingar     = 
| influenser     = 
| influerade     = 
| signatur       = Jonathan Swift signature.svg
| webbplats      = 
| fotnoter       = 
}}

'''Jonathan Swift''', född [[30 november]] [[1667]] i [[Dublin]], [[Irland]], död [[19 oktober]] [[1745]] i Dublin, var en [[Irland|irländsk]]-brittisk [[präst|kyrkoman]], [[författare]] och [[satir]]iker. Han brukar betraktas som en av världslitteraturens största satiriker. Bland hans mer kända verk finns ''[[Gullivers resor]]'' och ''[[Ett anspråkslöst förslag]]''.

== Biografi ==

=== Bakgrund ===
Swift blev mycket tidigt faderlös, hans utbildning bekostades av en rik farbror och han tog examen vid [[Trinity College, Dublin|Trinity College]] i Dublin 1685.

Någon gång under slutet av [[Ärorika revolutionen|revolutionen]] i Irland blev Swift klar med sina [[Akademi|akademiska]] studier och flyttade till England,<ref>Den levande litteraturen av Ulf Jansson Sid.84 {{ISBN|978-91-21-21103-8}} </ref> där fick han anställning som sekreterare till diplomaten [[William Temple (diplomat)|William Temple]] i Moor Park, [[Surrey]]. År 1689 inledde han en vänskap med barnet ''Stella'' (Esther Johnson, 1681–1728) och han lärde henne att läsa och skriva. År 1690 tvingades Swift att lämna Temple och återvända till Irland på grund av hälsoproblem. Efter ett år gick han tillbaka i tjänst hos Temple men sjukdomen – nu känd som [[Ménières sjukdom]] – skulle fortsätta att plåga honom genom hela livet.<ref>Bewley, Thomas H., The health of Jonathan Swift, Journal of the Royal Society of Medicine 1998;91:602-605</ref>

År 1694 återvände Swift till Irland, [[Prästvigning|prästvigd]] av den engelska kyrkan, och erhöll pastoratet Kilroot nära [[Belfast]]. Där lärde han känna en kvinna vid namn Jane Waring, kallad ''Varina'', och han bad henne vänta på honom tills han hade möjlighet att gifta sig med henne. Swift återvände sedan som sekreterare till Temple och förblev där fram till Temples död 1699, då han blev prebendeinnehavare i [[St Patrick's Cathedral, Dublin|St. Patrick's Cathedral]] i Dublin. 

=== Författarskap och Stella ===
År 1704 utgav han ''Sagan om tunnan'' (''A Tale of a Tub''), där han angrep korruptionen inom religionen och undervisningsväsendet. 1710 blev han stridsskriftsförfattare för [[Tories|Torytidskriften]] ''The Examiner''. Från 1713 var han [[domprost]] i St. Patrick's i Dublin. År 1726 utkom ''[[Gullivers resor]]'', som är en [[satir]] över samtidens sociala förhållanden. Han skrev fräna [[pamflett]]er bland annat mot den brittiska irlandspolitiken, såsom ''[[Ett anspråkslöst förslag]]'' (''A Modest Proposal'') 1729, där han på ett satiriskt vis föreslog att fattiga irländare skulle sälja sina barn som mat.

Hans skrift ''Journal to Stella'' är en serie brev 1710–1723, där han berättar om sitt liv i [[London]]. Stella bosatte sig 1701 i Dublin på hans uppmaning att han ville ha henne nära sig. Han bröt sitt förhållande med Varina sedan hon hade föreslagit giftermål. År 1708 började han uppvakta ''Vanessa'' (Esther Vanhomrigh, 1690–1723), en kvinna från Dublin som i svartsjuka skrev till sin rival Stella 1723, och på så sätt förstördes hans förhållande till båda kvinnorna. Samma år dog Vanessa och hon lämnade efter sig en dikt som Swift tillägnat henne.<ref>Stephen, Leslie (1898). "Swift, Jonathan". Dictionary of National Biography. 55. London: Smith, Elder & Co. sid. 204.</ref>

Stella förblev hans livs stora kärlek. Det ryktades att de ingått äktenskap i hemlighet, men de bodde på var sitt håll och när de träffades fanns alltid en tredje part närvarande. Stella avled [[1728]], och natten efter hennes bortgång skrev Swift ett lovord över henne. Efter Swifts död återfanns i hans skrivbordslåda hennes hårlock, insvept i papper, där han hade skrivit "endast en kvinnas hår".<ref>Stephen, DNB sid. 219.</ref>

=== Senare år ===
Från omkring 1738 började Swift mer och mer förlora förståndet. Redan i unga år hade han lidit av yrsel och besvär från öronen.

I september 1742 drabbades Swift av ett [[Stroke|slaganfall]] från vilket han aldrig tillfrisknade och senare dog av.<ref>Stephen, DNB sid. 222.</ref> sista ord i livet sägs ha varit; "Jag dör som en förgiftad råtta i ett hål. Jag är vad jag är. Jag är vad jag skulle ha varit". Jonathan Swift begravdes vid sidan av Stella i [[Saint Patrick's Cathedral|St. Patrick's Cathedral]] i [[Dublin]].

== Swift i kulturen ==
Jonathan Swift medverkar med bland annat ''[[Ett anspråkslöst förslag]]'' i [[surrealism|surrealist]]poeten [[André Breton]]s personligt hållna urvalsvolym med texter präglade av [[svart humor]], ''[[Anthologie de l'humour noir]]'' (1940). 

I likhet med [[Voltaire]] har han även fått en [[Nedslagskrater|krater]] uppkallad efter sig på marsmånen [[Deimos (måne)|Deimos]]. De båda författarna förutspådde i sina böcker att [[Mars (planet)|Mars]] skulle ha just månar, innan dessa månar upptäcktes.<ref>{{Webbref|titel=Jonathan Swift Predicted the Moons of Mars|url=https://theness.com/neurologicablog/index.php/jonathan-swift-predicted-the-moons-of-mars/|verk=NeuroLogica Blog|datum=2008-07-11|hämtdatum=2020-04-15|utgivare=|författare=Novella, Steven}}</ref>

==Svenska översättningar==
(Förkortade och bearbetade översättningar ej medtagna)

* ''Gulliver's travels''
** ''Capitain Lemuel Gullivers resor, till åtskillige långt bårt belägne land'' (översättning [[Olof Bidenius Renhorn]], Stockholm, 1744-1745)
** ''Gulliwers resor'' (översättning [[K. H. Vallberg]], Palmaer & Ridderstad, 1840-1841)
** ''Gulliver's resor uti aflägsna länder'' (översättning [[J. A. Kjellman Göranson]], Stockholm, 1840-1841)
** ''Gullivers resor till Lilliput och Brobdingnag'' (översättning [[Carl Rupert Nyblom]], Fritze, 1876)
** ''Gullivers resor till Lilliput och Brobdingnag'' (översättning [[Carl Fredrik Bagge]], Hierta, 1889)
** ''Gullivers resor till Lilliput och Brobdingnag'' (översättning [[Ernst Lundquist]], Fahlcrantz, 1913)
** ''Gullivers resor'' (översättning [[Anna Berg-Mortensen]], Bonnier, 1917)
** ''Gullivers resor'' (översättning A. P. Bergström (dvs. [[Adil Bergström]]), Holmquist, 1926)
** ''Gullivers resor'' (översättning [[Per Kellberg]] (del 1) och [[Claës Gripenberg]] (del II-IV), Raben & Sjögren, 1965)
** ''Gullivers resor'' (översättning [[Oscar Wellgren]], Norden, 1968)
** ''Resor till flera avlägset belägna länder i världen: i fyra delar av Lemuel Gulliver, förutvarande skeppsläkare sedermera kapten på olika fartyg'' (översättning [[Per Erik Wahlund]], Tiden, 1975)
** ''Gullivers resor'' (översättning [[Jakob Gunnarsson]], Niloé, 1976)

* ''A discourse of the contests and dissensions between the nobles and the commons in Athens and Rome, with the consequences they had upon both those states''
** ''Afhandling om oenigheterne emellan adelen och folket uti republiquerne Athen och Rom, samt om de olyckeliga påfölgder desamma haft för berörde samhällen'' (anonym översättning, Stockholm, 1768)

;Svenska samlingsvolymer och ej identifierade översättningar
* ''Ett bref til en nygift fru, i anledning af hennes ingångna giftermål'' (anonym översättning, Gefle, 1767)
* ''Isaac Bickerstaff svarar Mr. Sturdy'' ; ''Jungfruprovet'' ; ''Good manners'' ; ''En orolig ande'' ; ''Den politiska lögnen'' ; ''Fyra indianhövdingar'' (översättning [[Lisa Matthias]] och [[Egon Jonsson]], Bibliofila klubben, 1949)
* ''Ett anspråkslöst förslag och andra smärre skrifter'' (urval och efterskrift av [[Gunnar Boklund]], övers. av [[Bengt Anderberg]], Natur och kultur, 1962)
* ''Råd till en ung poet och andra satirer'' (urval och efterskrift: [[Eric Fylkeson]], övers. av [[Per-Olof Hagberg]], Janus, 1985)
* ''Om konsten att samtala'' (översättning [[Christina Westman]]). I: ''Om konsten att samtala: essäer'' (Fabel, 1996) [Även bidrag av [[Oscar Wilde]] och [[Ralph Waldo Emerson]]]

==Referenser==
<references />

== Externa länkar ==
* {{wikisource|en:Author:Jonathan Swift}}
* {{Litteraturbanken|namn=Jonathan Swift (1667-1745)}}
* {{Libris namn|Swift|Jonathan|år=1667-1745|auth=206834}}

{{Gullivers resor}}
{{auktoritetsdata}}
{{STANDARDSORTERING:Swift, Jonathan}}

[[Kategori:Irländska präster]]
[[Kategori:Anglikanska präster]]
[[Kategori:Domprostar]]
[[Kategori:Irländska romanförfattare]]
[[Kategori:Engelskspråkiga romanförfattare]]
[[Kategori:Irländska poeter]]
[[Kategori:Engelskspråkiga poeter]]
[[Kategori:Irländska författare under 1700-talet]]
[[Kategori:Födda 1667]]
[[Kategori:Avlidna 1745]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Gullivers resor]]
[[Kategori:Personer från Dublin]]
[[Kategori:Alumner från Trinity College, Dublin]]