Wikipedia - Benutzerbeiträge [de]

Lars Birger Ekeberg

2017-11-07T01:32:28Z

Skivsamlare: Fix död länk

{{Infobox politiker
| namn = [[Excellens|Hans Excellens]] Birger Ekeberg
| bild = Birger Ekeberg 1931.jpg
| bildstorlek =
| bildtext = Birger Ekeberg
| befattning = [[Sveriges justitieminister]]
| tillträdde = 27 oktober 1920
| avgick = 13 oktober 1921
| monark = [[Gustaf V]]
| statsminister = [[Louis De Geer d.y.]]
| företrädare = [[Assar Åkerman]]
| efterträdare = [[Assar Åkerman]]
| tillträdde2 = 19 april 1923
| avgick2 = 18 oktober 1924
| monark2 = [[Gustaf V]]
| statsminister2 = [[Ernst Trygger]]
| företrädare2 = [[Assar Åkerman]]
| efterträdare2 = [[Torsten Nothin]]
| befattning3 = [[Sveriges riksmarskalk]]
| tillträdde3 = 1946
| avgick3 = 1959
| monark3 = [[Gustaf V]] [[Gustav VI Adolf]]
| företrädare3 = [[Axel Vennersten]]
| efterträdare3 = [[Nils Vult von Steyern]]
| yrke = [[Jurist]]
| födelsenamn = Lars Birger Ekeberg
| födelsedatum = [[10 augusti]] [[1880]]
| födelseplats = [[Uppsala]]
| dödsdatum = {{Död datum och ålder|1968|11|30|1880|8|10}}
| dödsplats = [[Engelbrekts församling]], [[Stockholm]]
| parti = [[Obunden]]
| ministärer = [[Regeringen De Geer d.y.]], [[Regeringen Trygger]]
| url =
}}
'''Lars ''Birger'' Ekeberg''', född [[10 augusti]] [[1880]] i [[Uppsala]], död [[30 november]] [[1968]] i [[Engelbrekts församling]], [[Stockholm]], var en svensk [[jurist]] och [[riksmarskalk]].

==Biografi==
Ekeberg avlade [[juris kandidatexamen]] 1902, blev [[docent]] 1904 och [[juris doktor]] 1907. Han var därefter var [[professor]] i [[juridik]] (privat- och [[finansrätt]]) vid [[Stockholms högskola]] 1907–1925 och även i civilrätt från 1915.

Ekeberg var [[justitieminister]] 1920–1921 och 1923–1924, [[justitieråd]] 1925, ordförande i [[lagberedningen]] 1927, [[Hovrättspresident|president]] över [[Svea hovrätt]] 1931–1946, ledamot av [[Svenska Akademien]] från 1945 samt [[riksmarskalk]] 1946–1959. 1937 till 1955 var Ekeberg ledamot av [[Permanenta skiljedomstolen]] i [[Haag]].<ref>[http://www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/ledamotsregister/ekeberg-birger Svenska Akademien: ''Birger Ekeberg''] Läst 31 augusti 2015</ref>Den 29 oktober 1950 meddelade han i radio att Sveriges Götes och Vendes konung [[Gustav V]] stilla avlidit på Drottningholms slott.

Ekeberg utsågs av [[Sveriges regering]] till ordförande för [[Handelshögskolan i Stockholms direktion]], [[Handelshögskolan i Stockholm]]s högsta [[verkställande organ]], 1940–1957.

===Familj===
Birger Ekeberg gifte sig 1911 med Brita Swartz, dotter till [[Carl Swartz]]. Han är begravd på [[Uppsala gamla kyrkogård]].<ref>{{bis|namn=Ekeberg, Lars Birger}}</ref>

==Tryckta skrifter==
Se "Förteckning över Birger Ekebergs skrifter 1904–1950" upprättad av Brita Ersman, tryckt i ''Festskrift tillägnad Hans Excellens Riksmarskalken Juris Doktor Birger Ekeberg den 10 augusti 1950'', Stockholm 1950, s. 591-602.

== Utmärkelser ==
===Svenska utmärkelser===
*[[Fil:Seraphimerorden ribbon.svg|50px]] {{flaggbild|Sverige}} [[Riddare och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden]], 6 juni 1936.<ref>{{runeberg.org|statskal|1955|1275.html Kungl. Serafimerorden}}</ref>
*[[Fil:Seraphimerorden ribbon.svg|50px]] {{flaggbild|Sverige}} Innehavare av [[Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken|Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 90-årsdagen]], 1948.<ref name="Statkal55Riksmarskalken">{{runeberg.org|statskal|1955|0061.html Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för Utrikes ärendena och Riksmarskalken.}}</ref>
*[[Fil:Order of the Polar Star - Ribbon bar, pre 1975.svg|50px]] {{flaggbild|Sverige}} Innehavare av [[Konung Gustav V:s minnestecken]], 1951.<ref name="Statkal55Riksmarskalken"/>
*[[Fil:Order of the Polar Star - Ribbon bar, pre 1975.svg|50px]] {{flaggbild|Sverige}} Kommendör med stora korset av [[Nordstjärneorden]], 28 november 1930.<ref>
{{runeberg.org|statskal|1931bih|0072.html Kungl. Nordstjärneorden.}}</ref>
*[[Fil:Order of the Polar Star - Ribbon bar, pre 1975.svg|50px]] {{flaggbild|Sverige}} Kommendör av första klassen av [[Nordstjärneorden]], 15 december 1921.<ref>{{runeberg.org|statskal|1925|0883.html Kungl. Nordstjärneorden.}}</ref>
*[[Fil:Order of the Polar Star - Ribbon bar, pre 1975.svg|50px]] {{flaggbild|Sverige}} Kommendör av andra klassen av [[Nordstjärneorden]], 6 juni 1918.<ref>{{runeberg.org|statskal|1921|0854.html Kungl. Nordstjärneorden.}}</ref>
*[[Fil:Order of the Polar Star - Ribbon bar, pre 1975.svg|50px]] {{flaggbild|Sverige}} Riddare av [[Nordstjärneorden]], 1913.<ref>{{runeberg.org|statskal|1915|0746.html Kungl. Nordstjärneorden.}}</ref>
*[[Fil:Order of the Vasa - Ribbon bar.svg|50px]] {{flaggbild|Sverige}} Kommendör med stora korset av [[Vasaorden]], 6 juni 1952.<ref>{{runeberg.org|statskal|1955|1395.html Riddare och Ledamöter av Kungl. Vasaorden.}}</ref>
*{{flaggbild|Sverige}} [[Illis Quorum]] av 18:e storleken, senast 1964.<ref>{{runeberg.org|statskal|1964|1010.html Svenska Akademien.}}</ref>
*{{flaggbild|Sverige}} Ledamot nummer 911 av [[Kungliga Vetenskapsakademien|Kungl. Vetenskapsakademien]], invald 1944.
*{{flaggbild|Sverige}} Ledamot av [[Svenska Akademien]] på stol nummer 1, invald 1945.
*{{flaggbild|Sverige}} Hedersledamot av [[Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien]].<ref name="Statkal55Riksmarskalken"/>
*{{flaggbild|Sverige}} Ledamot av [[Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien]].<ref name="Statkal55Riksmarskalken"/>
*{{flaggbild|Sverige}} Ledamot av [[Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia]].<ref name="Statkal55Riksmarskalken"/>

===Utländska utmärkelser===
*[[Fil:BEL Kroonorde Grootkruis BAR.svg|50px]] {{flaggbild|Belgien}} Storkorset av [[Kronorden (Belgien)|Belgiska Kronorden]], tidigast 1945 och senast 1947.<ref name="Statkal45Hovrätt">{{runeberg.org|statskal|1945|0100.html Hovrätterna}}</ref><ref name="Statkal47Riksmarskalken">{{runeberg.org|statskal|1947|0071.html Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för Utrikes ärendena och Riksmarskalken.}}</ref>
*[[Fil:DNK Order of Danebrog Grand Cross BAR.png|50px]] {{flaggbild|Danmark}} Storkorset med briljanter av [[Dannebrogorden|Danska Dannebrogorden]], tidigast 1947 och senast 1950.<ref name="Statkal47Riksmarskalken"/><ref name="Statkal50Riksmarskalken">{{runeberg.org|statskal|1950|0060.html Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för Utrikes ärendena och Riksmarskalken.}}</ref>
*[[Fil:DNK Order of Danebrog Grand Cross BAR.png|50px]] {{flaggbild|Danmark}} Storkorset av [[Dannebrogorden|Danska Dannebrogorden]], tidigast 1928 och senast 1931.<ref name="Statskal28">{{bokref |titel=Sveriges statskalender för året 1928 | utgivare = [[Almqvist & Wiksell]]|år=1928 |utgivningsort=Uppsala och Stockholm|sid=85}}</ref><ref name="Statkal31Lagbered">{{runeberg.org|statskal|1931|0085.html Lagberedningen}}</ref>
*[[Fil:DNK Order of Danebrog Commander BAR.png|50px]] {{flaggbild|Danmark}} Kommendör av andra graden av [[Dannebrogorden|Danska Dannebrogorden]], tidigast 1918 och senast 1921.<ref name="Statskal18">{{bokref |titel=Sveriges statskalender för året 1918 | utgivare = [[Almqvist & Wiksell]]|år=1918 |utgivningsort=Uppsala |sid=602}}</ref><ref name="Statkal21Statsråd">{{runeberg.org|statskal|1921|0056.html Konungens Statsråd}}</ref>
*[[Fil:ETH Order of Menelik II - Grand Cross BAR.png|50px]] {{flaggbild|Etiopien|1897}} Storkorset av [[Menelik II:s orden|Etiopiska Menelik II:s orden]], tidigast 1950 och senast 1955.<ref name="Statkal55Riksmarskalken"/><ref name="Statkal50Riksmarskalken"/>
*[[Fil:FIN Order of the White Rose Grand Cross BAR.png|50px]] {{flaggbild|Finland}} Storkorset av [[Finlands Vita Ros’ orden]], tidigast 1928 och senast 1931.<ref name="Statskal28"/><ref name="Statkal31Lagbered"/>
*[[Fil:FIN Order of the White Rose Commander BAR.png|50px]] {{flaggbild|Finland}} Kommendör av andra klassen av [[Finlands Vita Ros’ orden]], tidigast 1918 och senast 1921.<ref name="Statskal18"/><ref name="Statkal21Statsråd"/>
*[[Fil:Legion Honneur GC ribbon.svg|50px]] {{flaggbild|Frankrike}} Storkorset av [[Hederslegionen|Franska Hederslegionen]], tidigast 1947 och senast 1950.<ref name="Statkal47Riksmarskalken"/><ref name="Statkal50Riksmarskalken"/>
*[[Fil:ISL Icelandic Order of the Falcon - Grand Cross BAR.png|50px]] {{flaggbild|Island}} Storkorsriddare av [[Isländska falkorden]], tidigast 1931 och senast 1935.<ref name="Statkal31Lagbered"/><ref name="Statskal35">{{bokref |titel=Sveriges statskalender för året 1935 | utgivare = [[Almqvist & Wiksell]]|år=1935 |utgivningsort=Uppsala|sid=84}}</ref>
*[[Fil:Orden jugoslovenske zastave1(traka).png|50px]] {{flaggbild|Jugoslavien}} Storkorset av [[Jugoslaviska Fanans orden]], tidigast 1950 och senast 1955.<ref name="Statkal55Riksmarskalken"/>
*[[Fil:NLD Order of Orange-Nassau - Knight Grand Cross BAR.png|50px]] {{flaggbild|Nederländerna}} Storkorset av [[Oranien-Nassauorden|Nederländska Oranien-Nassauorden]], tidigast 1945 och senast 1947.<ref name="Statkal45Hovrätt"/><ref name="Statkal47Riksmarskalken"/>
*[[Fil:St Olavs Orden storkors stripe.svg|50px]] {{flaggbild|Norge}} Storkorset av [[Sankt Olavs orden|Norska Sankt Olavs orden]], tidigast 1935 och senast 1940.<ref name="Statskal35"/><ref name="Statskal40Hovrätt">{{runeberg.org|statskal|1940|0091.html Hovrätterna}}</ref>
*[[Fil:St Olavs Orden kommandør med stjerne stripe.svg|50px]] {{flaggbild|Norge}} Kommendör av första klassen av [[Sankt Olavs orden|Norska Sankt Olavs orden]], tidigast 1928 och senast 1931.<ref name="Statskal28"/><ref name="Statkal31Lagbered"/>
*[[Fil:St Olavs Orden ridder 1 klasse stripe.svg|50px]] {{flaggbild|Norge}} Riddare av första klassen av [[Sankt Olavs orden|Norska Sankt Olavs orden]], tidigast 1915 och senast 1918.<ref name="Statskal18"/><ref>{{runeberg.org|statskal|1915|0093.html Lagberedningen}}</ref>
*[[Fil:POL Polonia Restituta Wielki BAR.svg|50px]] {{flaggbild|Polen}} Storkorset av [[Polonia Restituta|Polska Polonia Restituta]], tidigast 1945 och senast 1947.<ref name="Statkal45Hovrätt"/><ref name="Statkal47Riksmarskalken"/>
*[[Fil:Ro1ocr.gif|50px]] {{flaggbild|Rumänien}} Storkorset av [[Rumänska kronorden]], tidigast 1945 och senast 1947.<ref name="Statkal45Hovrätt"/><ref name="Statkal47Riksmarskalken"/>
*[[Fil:GER Bundesverdienstkreuz 7 Grosskreuz.svg|50px]] {{flaggbild|Tyskland}} Storkorset av [[Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden]], tidigast 1950 och senast 1955.<ref name="Statkal55Riksmarskalken"/><ref name="Statkal50Riksmarskalken"/>
*[[Fil:HUN Order of Merit of the Hungarian Rep (civil) 1class BAR.svg|50px]] {{flaggbild|Ungern|1946}} Storkorset av [[Ungerska republikens förtjänstorden]], tidigast 1947 och senast 1950.<ref name="Statkal47Riksmarskalken"/><ref name="Statkal50Riksmarskalken"/>

== Källor ==
* Eliaesson, Jonas, et al (1984). ''Handelshögskolan i Stockholm, Stockholm School of Economics, 1909-1984.'' Stockholm: Handelshögskolan i Stockholm.
* {{bokref|författare=[[Jonas Rehnberg|Rehnberg, Jonas]]|titel=[[Stockholm School of Economics, The first 100 years]]|utgivningsort=[[Stockholm]]|utgivare=[[Informationsförlaget]]|år=[[Litteraturåret 2009|2009]]|id={{ISBN|978-91-7736-579-2}}}}
*''Svenskt Biografisk Lexikon'', del XXII : Königsmarck - Lilja, under redaktion av Erik Grill och Birgitta Lager - Kromnow. Stockholm 1977 - 1979. Norstedts tryckeri Stockholm 1979.

=== Noter ===
<references/>

== Externa länkar ==
* {{commonscat}}

{{successionsbox
| föregångare = [[Assar Åkerman]]
| titel = [[Lista över Sveriges justitieministrar|Sveriges justitieminister]]
| år = 1920–1921
| efterträdare = [[Assar Åkerman]]

| föregångare2 = [[Assar Åkerman]]
| titel2 = [[Lista över Sveriges justitieministrar|Sveriges justitieminister]]
| år2 = 1923–1924
| efterträdare2 = [[Torsten Nothin]]

| föregångare3 = [[Erik Marks von Würtemberg]]
| titel3 = [[Svea hovrätt|President i Svea hovrätt]]
| år3=1931–1946
| efterträdare3 = [[Arthur Lindhagen]]

| företrädare4 = [[Axel Vennersten]]
| titel4 = [[Handelshögskolan i Stockholms direktion|Ordförande för Handelshögskolan i Stockholms direktion]]
| år4 = 1940–1957
| efterträdare4 = Kurt Holmgren

| föregångare5 = [[Axel Vennersten]]
| titel5 = [[Riksmarskalk|Sveriges riksmarskalk]]
| år5 = 1946–1959
| efterträdare5 = [[Nils Vult von Steyern]]
}}

{{Svenska Akademien stol 1}}

{{auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Ekeberg, Birger}}
[[Kategori:Sveriges justitieministrar]]
[[Kategori:Svenska professorer i civilrätt]]
[[Kategori:Svenska professorer i finansrätt]]
[[Kategori:Personer verksamma vid Stockholms universitet]]
[[Kategori:Ledamöter i Handelshögskolan i Stockholms direktion]]
[[Kategori:Personer verksamma vid Handelshögskolan i Stockholm]]
[[Kategori:Svenska justitieråd]]
[[Kategori:Svenska riksmarskalkar]]
[[Kategori:Svenska hovrättspresidenter]]
[[Kategori:Ledamöter av Svenska Akademien]]
[[Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien]]
[[Kategori:Ledamöter av Lantbruksakademien]]
[[Kategori:Ledamöter av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia]]
[[Kategori:Ledamöter av Vitterhetsakademien]]
[[Kategori:Hedersledamöter vid Uplands nation]]
[[Kategori:Personer från Uppsala]]
[[Kategori:Gravsatta på Uppsala gamla kyrkogård]]
[[Kategori:Mottagare av Serafimerorden]]
[[Kategori:Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden]]
[[Kategori:Mottagare av Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 90-årsdagen]]
[[Kategori:Mottagare av Konung Gustav V:s minnestecken]]
[[Kategori:Kommendörer med stora korset av Nordstjärneorden]]
[[Kategori:Kommendörer av första klassen av Nordstjärneorden]]
[[Kategori:Kommendörer av andra klassen av Nordstjärneorden]]
[[Kategori:Riddare av Nordstjärneorden]]
[[Kategori:Kommendörer med stora korset av Vasaorden]]
[[Kategori:Storkorset av Belgiska Kronorden]]
[[Kategori:Storkorset av Dannebrogorden]]
[[Kategori:Kommendörer av Dannebrogorden]]
[[Kategori:Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden]]
[[Kategori:Kommendörer av Finlands Vita Ros’ orden]]
[[Kategori:Storkorset av Sankt Olavs orden]]
[[Kategori:Kommendörer med stjärna av Sankt Olavs orden]]
[[Kategori:Riddare av första klassen av Sankt Olavs orden]]
[[Kategori:Storkorsriddare av Isländska falkorden]]
[[Kategori:Storkorset av Hederslegionen]]
[[Kategori:Mottagare av Menelik II:s orden]]
[[Kategori:Mottagare av Jugoslaviska Fanans orden]]
[[Kategori:Storkorset av Polonia Restituta]]
[[Kategori:Storkorset av Rumänska kronorden]]
[[Kategori:Mottagare av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden]]
[[Kategori:Storkorset av Oranien-Nassauorden]]
[[Kategori:Mottagare av Ungerska republikens förtjänstorden]]
[[Kategori:Mottagare av Illis Quorum]]
[[Kategori:Storkorset med briljanter av Dannebrogorden]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Födda 1880]]
[[Kategori:Avlidna 1968]]

Inger Sandberg

2017-08-23T11:17:30Z

Skivsamlare: Fix död länk

{{Författare
| namn = Inger Sandberg
| bild = Inger Sandberg 01.JPG
| bildstorlek = 
| bildtext = På [[bokmässan]] 2010.
| pseudonym =
| född_datum = [[2 augusti]] [[1930]]
| född_plats = [[Karlstad]]
| födelsenamn =
| yrke = [[författare]]
| nationalitet = [[svenskar|Svensk]] {{flaggbild|Sverige}}
| period = [[1952]]–[[2008]]
| genre =[[Barnböcker]]
| ämne =
| rörelse =
| noterbara_verk = [[Lilla spöket Laban]] [[Lilla Anna och trollerihatten]]
| priser = [[Elsa Beskow-plaketten]] [[litteraturåret 1966|1966]]
 [[Expressens Heffaklump]] [[litteraturåret 1969|1969]]
 [[Astrid Lindgren-priset]] [[litteraturåret 1974|1974]]
 [[Wettergrens barnbokollon]] [[litteraturåret 1987|1987]]
 [[Årets värmlandsförfattare]] [[litteraturåret 2003|2003]]
 [[Litteris et Artibus]] [[2006]]
| make_maka = [[Lasse Sandberg]]
| barn = Lena, Niklas och Mathias som alla tre är avbildade i sina föräldrars böcker.
| släktingar =
| influenser =
| influerade =
| signatur =
| webbplats = [http://www.spoketlaban.se/ www.spoketlaban.se]
| fotnoter =
}}
'''Karin Inger Sandberg''', ogift ''Eriksson'', född [[2 augusti]] [[1930]] i [[Karlstad]], är en [[svenskar|svensk]] [[författare]].

Inger Sandberg är främst känd för böckerna om ''[[Lilla Anna och Långa farbrorn]]'', om ''[[Tummen]]'' och om ''[[Lilla spöket Laban]]''. Böckerna, som finns översatta till omkring 30 språk, illustrerades av maken [[Lasse Sandberg]], som hon samarbetat med i över 50 år. Inger Sandberg satt på stol nr 18 i [[Svenska barnboksakademien]] [[litteraturåret 1995|1995]]-[[litteraturåret 1999|1999]].
Innan hon blev barnboksförfattare på heltid arbetade hon som småskollärare i sex år.

== Biografi ==
Inger Sandberg är uppvuxen i [[Karlstad]] i en borgerlig familj. [[1950]] gifte hon sig med [[skämttecknare]]n och [[illustratör]]en [[Lasse Sandberg]]. Paret flyttade ut på den värmländska landsbygden, men bodde där bara ett år. Hösten [[1951]] flyttade de till [[Strängnäs]] eftersom hon skulle börja studera på [[Småskoleseminarium|småskoleseminariet]]. [[1952]] födde Sandberg en dotter, Lena, men eftersom hon inte avbryta studierna fick maken vara hemma. På initiativ av honom började Inger Sandberg nu skriva korta berättelser som Lasse Sandberg sedan illustrerade och året efter kom parets första gemensamma bok ut, ''Fåret Ullrik får en medalj'' (1953). [[1955]] fick paret sitt andra barn, Niklas. Båda barnen figurerar i vissa av böckerna, exempelvis ''Lena berättar'' från 1963, ''En konstig första maj'' från 1967 och ''Niklas önskedjur'' från 1972. [[1964]] kom det verklige genombrottet i och med den första boken om [[Lilla Anna och Långa farbrorn|Lilla Anna]], som hon skrev till sitt ofödda barn som makarna var säkra på skulle bli just en liten Anna. När [[sladdbarn]]et kom visade sig det dock vara en pojke, Mathias, som liksom sina syskon också avbildats i flera böcker. Men efter succén med [[Lilla Anna och Långa farbrorn|Lilla Anna]] rullade det på med flera numera mycket kända figurer, till exempel Lilla spöket Laban och Tummen. Paret Sandberg har även varit aktiva i antirökningskampanjer och gett ut tre böcker på temat sluta röka. Den första kom [[1971]] och fick namnet ''Vad är det som ryker?''. På [[1980-talet]] blev Inger Sandberg mormor och det första barnbarnet, Pulvret, har fått flera böcker tillägnade sig. Det första heter ''Hjälpa till, sa Pulvret'' och utkom [[1982]]. 1995 var Inger Sandberg som ''visiting author'' i [[Singapore]], [[Taipei]], [[Seoul]], [[USA]], [[Australien]] och [[Nya Zeeland]]. Mellan [[2003]] och [[2005]] gav författarparet ut fyra böcker: ''Konstigt sa lilla C'', ''Tummens kalas'', ''Vem är det som låter? sa lilla spöket Laban'' och ''Är det jul nu igen? sa lilla spöket Laban''. Inger Sandberg blev änka 2008.

Inger och Lasse Sandberg har skrivit över hundra barnböcker; deras böcker har översatts till 33 språk och är mycket populära i bland annat Japan.

==Bibliografi (urval)==
* [[litteraturåret 1953|1953]] – ''[[Fåret Ullrik får medalj]]'' (tillsammans med [[Lasse Sandberg]])
* [[litteraturåret 1959|1959]] – ''Jonas och bilen och äventyret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1960|1960]] – ''Godnattsagor på rullgardinen'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1961|1961]] – ''Filuren på äventyr'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1962|1962]] – ''Hemma hos mej'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1963|1963]] – ''Lena berättar'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1963|1963]] – ''Trollen i Lill-skogen'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1964|1964]] – ''[[Vad Anna fick se]]'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1964|1964]] – ''Niklas röda dag'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1965|1965]] – ''Den musikaliska myran'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1965|1965]] – ''[[Lilla Anna och trollerihatten]]'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1965|1965]] – ''En morgon i varuhuset'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1965|1965]] – ''Johan'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1965|1965]] – ''Vad lilla Anna sparade på'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1965|1965]] – ''Barnens bildordlista'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1965|1965]] – ''[[Lilla spöket Laban]]'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1966|1966]] – ''Pojken med de hundra bilarna'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1966|1966]] – ''Lilla Annas mamma fyller år'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1966|1966]] – ''När lilla Anna var förkyld'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1966|1966]] – ''Tomtens stadsresa'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1967|1967]] – ''En konstig första maj'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1967|1967]] – ''Niklas önskedjur'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1968|1968]] – ''Mathias och trollet'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1968|1968]] – ''Mathias bakar kakor'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1968|1968]] – ''Vi passar oss själva'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1968|1968]] – ''Pojken med de många husen'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1969|1969]] – ''Pappa kom ut'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1969|1969]] – ''Johan i 2:an'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1969|1969]] – ''Filurstjärnan'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1969|1969]] – ''Mathias hjälper till'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1969|1969]] – ''Mathias målar en...'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1970|1970]] – ''Lena står i kö'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1970|1970]] – ''Stora tokboken'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1970|1970]] – ''Buffalo Bengt och indianerna'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1971|1971]] – ''Vad är det som ryker'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1971|1971]] – ''Lilla Anna och långa farbrorn på havet'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1972|1972]] – ''Fred Strid krymper'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1972|1972]] – ''Lilla Annas julklapp'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1972|1972]] – ''Var är lilla Annas hund?'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1973|1973]] – ''Lilla Anna flyttar saker'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1973|1973]] – ''Lilla Anna leker med bollar'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1973|1973]] – ''Lilla Anna – kom och hjälp'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1973|1973]] – ''Vi leker öken, fröken'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1974|1974]] – ''Hej, välkommen till mej'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1975|1975]] – ''Lilla Anna i glada skolan'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1975|1975]] – ''Perry och osynlige Wrolf'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1976|1976]] – ''Var är långa farbrorns hatt'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1977|1977]] – ''Pappa är sjuk, sa lilla spöket Laban'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1977|1977]] – ''Kommer snart, sa Laban och Labolina'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1977|1977]] – ''Labolinas snubbeldag'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1977|1977]] – ''Gissa vem jag är idag, sa Labolina'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1977|1977]] – ''Labolinas lina'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1977|1977]] – ''Lilla spöket Laban får en lillasyster'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1978|1978]] – ''[[Tummens resa]]'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1978|1978]] – ''Var är Labolinas Millimina'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1979|1979]] – ''Lilla Anna och de mystiska fröna'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1980|1980]] – ''Glad spökjul'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1980|1980]] – ''Tummens mamma slutar röka'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1980|1980]] – ''Tummen tittar på natten'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1980|1980]] – ''Tummen får en vän'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1981|1981]] – ''En fin dag för Johan'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1982|1982]] – ''Tummen och tossingarna'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1982|1982]] – ''Lilla Anna reser till landet mittemot'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1983|1983]] – ''Hjälpa till, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1983|1983]] – ''Här är jag, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1983|1983]] – ''Titta där, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1984|1984]] – ''Tummesagor'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1984|1984]] – ''Rädd för, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1984|1984]] – ''Låna den, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1985|1985]] – ''Lilla Nollan och dom andra'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1985|1985]] – ''Äventyret med burkrobotarna'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1985|1985]] – ''Mera macka, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1985|1985]] – ''Hitta den, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1986|1986]] – ''Vit och svart och alla de andra'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1986|1986]] – ''Tummen och Gullet tittar på världen'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1987|1987]] – ''Sandbergs ABCDEF'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1987|1987]] – ''Lilla Anna räddar Oskar'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1987|1987]] – ''Laban och Labolina letar prinsessor'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1987|1987]] – ''Mina glada tröjor''
* [[litteraturåret 1988|1988]] – ''Pojken, prinsessan och grönt'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1989|1989]] – ''Rundhunden och den bottenlösa dammen'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1990|1990]] – ''Grattis lilla Anna'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1990|1990]] – ''Laga mig, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1991|1991]] – ''Labans och Labolinas jul'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1991|1991]] – ''Fixa fisk, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1991|1991]] – ''Tre på Mallorca''
* [[litteraturåret 1991|1991]] – ''De hemliga i skogen''
* [[litteraturåret 1992|1992]] – ''Nej sa lilla P'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1992|1992]] – ''Sov gott pappa, sa lilla spöket Laban'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1992|1992]] – ''Rufus på hundtävling'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1993|1993]] – ''Jaa, det får du, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1993|1993]] – ''Spökpappan i simskolan'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1993|1993]] – ''Häxkalaset'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1993|1993]] – ''Från A till Ö'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1994|1994]] – ''Rufus och benet'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1994|1994]] – ''Rufus och häxan'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1994|1994]] – ''Var är rösten? sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1994|1994]] – ''Berätta mera Matilda'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1995|1995]] – ''Vem är Skalle?'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1995|1995]] – ''Vem bor här?'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1995|1995]] – ''Morris och Nifs'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1995|1995]] – ''Rimboken'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1995|1995]] – ''Den modiga hunden Brock'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1995|1995]] – ''Inte städa, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1996|1996]] – ''Rundhunden kommer igen'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1997|1997]] – ''Den modiga hunden Brock och ruskigheterna'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 2003|2003]] – ''Tummens kalas'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 2003|2003]] – ''Konstigt, sa lilla C'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 2004|2004]] – ''Vem är det som låter? sa spöket Laban'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 2005|2005]] – ''Är det jul nu igen? sa spöket Laban'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 2008|2008]] – ''Lilla Anna och lilla Långa Farbrorn'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 2009|2009]] – ''Sagor och sånger med Laban och Labolina'' (cd-bok där [[Olle Sarri]] läser sagorna och sång av Anneli Martini, Per Sandberg m.fl.)
* [[Litteraturåret 2011|2011]] – ''Tummens kompis'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[Litteraturåret 2011|2011]] – ''Tummen leker'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[Litteraturåret 2012|2012]] – ''BUUUH! sa spöket Laban'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[Litteraturåret 2013|2013]] – ''Här är lilla Anna'' (tillsammans med [[Susanna Hellsing]] och Lasse Sandberg)
* [[Litteraturåret 2014|2014]] – ''Lilla Anna har kalas'' (tillsammans med Susanna Hellsing och Lasse Sandberg)

==Priser och utmärkelser (urval)==
*[[Litteraturåret 1964|1964]] – [[Boklotteriets stipendiater 1964|Boklotteriets stipendiat]]
*[[Litteraturåret 1969|1969]] – [[Expressens Heffaklump]]<ref>[http://www.sbi.kb.se/sv/Utgivning-och-statistik/Priser-och-beloningar/Priser/Expressens-Heffaklump/ Svenska barnboksinstitutet: Expressens Heffaklump]</ref>
*[[Litteraturåret 1969|1969]] – [[Litteraturfrämjandets stipendiater 1969|Litteraturfrämjandets stipendiat]]
*[[litteraturåret 1973|1973]] – [[Nils Holgersson-plaketten]]
*[[litteraturåret 1974|1974]] – [[Astrid Lindgren-priset]]
*[[Litteraturåret 1987|1987]] – [[Wettergrens barnbokollon]]
*[[Litteraturåret 1996|1996]] – [[Årets Värmlänning|Årets värmlänning]]
*[[litteraturåret 2003|2003]] – [[Årets värmlandsförfattare]]
*[[2006]] – [[Litteris et Artibus]]
*[[2015]] – [[Hedersdoktor]] vid Karlstads universitet

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>

==Externa länkar==
* [http://www.lansbiblioteket.se/forfattare/sandberginger&lasse.htm Länsbiblioteket i Värmland – Inger & Lasse Sandberg]
* [http://www.rabensjogren.se/ Förlaget Rabén & Sjögren]
* {{Libris namn|Sandberg|Inger|år=1930-|auth=199201}}
* [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3369&artikel=2679536 Inger och Lasse Sandberg berättar minnen i Sveriges Radio Värmland]

{{STANDARDSORTERING:Sandberg, Inger}}

[[Kategori:Kvinnor]]
[[Kategori:Sommarvärdar 1978]]
[[Kategori:Svenskspråkiga författare]]
[[Kategori:Svenska serieskapare]]
[[Kategori:Födda 1930]]
[[Kategori:Svenska författare]]
[[Kategori:Svenska författare av barn- och ungdomslitteratur]]
[[Kategori:Värmländska författare]]
[[Kategori:Levande personer]]
[[Kategori:Personer från Karlstad]]
[[Kategori:Mottagare av Litteris et Artibus]]
[[Kategori:Hedersdoktorer vid Karlstads universitet]]

[[en:Inger Sandberg]]

Lasse Sandberg

2017-08-12T19:05:22Z

Skivsamlare: Fix död länk

{{Författare
| namn = Lasse Sandberg
| bild = Lasse Sandberg 1966.jpg
| bildstorlek =
| bildtext = Lasse Sandberg 1966.
| pseudonym =
| född_datum = [[17 februari]] [[1924]]
| född_plats = [[Stockholm]]
| död_datum = {{Död datum och ålder|2008|11|12|1924|2|17}}
| död_plats = [[Karlstad]]
| födelsenamn =
| yrke = [[Illustratör]], [[författare]]
| nationalitet =
| period = 1952–2008
| genre = Barnböcker
| ämne =
| rörelse =
| noterbara_verk = [[Lilla spöket Laban]] [[Lilla Anna och trollerihatten]]
| priser = [[Elsa Beskow-plaketten]] [[litteraturåret 1966|1966]]
 [[Expressens Heffaklump]] [[litteraturåret 1969|1969]]
 [[Astrid Lindgren-priset]] [[litteraturåret 1974|1974]]
 [[Wettergrens barnbokollon]] [[litteraturåret 1987|1987]]
 [[Årets värmlandsförfattare]] [[litteraturåret 2003|2003]]
 [[Litteris et Artibus]] [[2006]]
| make_maka = [[Inger Sandberg]]
| barn =
| släktingar =
| influenser =
| influerade =
| signatur =
| webbplats = http://www.spoketlaban.se/
| fotnoter =
}}
'''''Lars'' Erik Mattias Sandberg''', född [[17 februari]] [[1924]] i [[Stockholm]], död [[12 november]] [[2008]] i [[Karlstad]]<ref>{{tidningsref|url=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2031665.svd|tidning=Svenska Dagbladet|rubrik=Lasse Sandberg död|utgivare=Svenska Dagbladet|datum=12 november 2008}}</ref>, var en svensk [[illustratör]] och barnboks[[författare]].

Sandberg gick på illustrationslinjen i [[Anders Beckmans skola]] och illustrerade hustrun [[Inger Sandberg]]s böcker samt skämtteckningar i en rad olika tidningar. Lasse Sandberg innehade stol nr 12 i [[Svenska barnboksakademin]] [[litteraturåret 1995|1995]]–[[litteraturåret 1997|1997]].

== Biografi ==
Lasse Sandberg var uppvuxen i Stockholm under ganska fattiga förhållanden och med en alkoholiserad far. Efter skolan tog han olika arbeten som bland annat kontorspojke, dekoratörsbiträde, fotograf, asfaltsläggare och skogsarbetare. 1948 kom han in på illustratörslinjen på [[Anders Beckmans skola]] och det var där hans karriär startade; Lasse Sandberg blev snart efter utbildningens start en etablerad skämttecknare och illustratör. Under signaturen herr Sandberg publicerades hans teckningar i olika tidskrifter under [[1950-talet]].
Våren 1950 gifte sig Sandberg med småskolläraren [[Inger Sandberg|Inger]] som inte bara blev hans livskamrat utan även hans medförfattare. Det nygifta paret flyttade ut på den värmländska landsbygden. Efter att deras dotter, Lena, föddes 1952 beslutade Sandberg att bli hemmapappa och tecknade därefter mestadels på kvällar och nätter. Året efter kom parets första gemensamma bok ut, ''Fåret Ullrik får en medalj''. 1955 fick paret sitt andra barn, Niklas. Både barnen figurerar i vissa av böckerna, exempelvis ''Lena berättar'' från [[1963]], ''En konstig första maj'' från 1967 och ''Niklas önskedjur'' från 1972. [[1964]] kom det verkliga genombrottet i och med den första boken om [[Lilla Anna och Långa farbrorn|Lilla Anna]]; därefter rullade det på med flera numera mycket kända figurer, till exempel Lilla spöket Laban och Tummen. Paret Sandberg har även varit aktivt i antirök-kampanjer och gett ut tre böcker på temat sluta röka. Den första kom [[1971]] och fick namnet ''Vad är det som ryker?'' På [[1980-talet]] blev Lasse plötsligt morfar och det första barnbarnet, Pulvret, har fått flera böcker tillägnade sig. Den första heter ''Hjälpa till, sa pulvret'' och utkom [[litteraturåret 1982|1982]].
1995 tog Inger Sandberg time out från skrivandet. Lasse Sandberg skrev då två egna böcker om Hubertus Jansson vid namn ''När jag var mindre - en bok för större barn'' och'' Från [[Greta Garbo]]s knä till [[Bryssel]].'' De sista åren skrev Lasse Sandberg tillsammans med Inger Sandberg fyra nya böcker mellan 2003 och 2005 gav de ut ''Konstigt sa lilla C, Tummens kalas, Vem är det som låter? sa lilla spöket Laban'' och'' Är det jul nu igen? sa lilla spöket Laban''.

Lasse Sandberg använde sig av tusch, kritor, pastell, akryl och collage i sina illustrationer. Han anses vara den som införde collagetekniken i bilderböcker.
Inger och Lasse har skrivit över hundra barnböcker; deras böcker har översatts till trettiotre språk och är mycket populära i bland annat Japan.

== Bibliografi ==
*[[Litteraturåret 1952|1952]] – ''Gubbar''
*[[Litteraturåret 1952|1952]] – ''Vit man i Afrika''
*[[Litteraturåret 1953|1953]] – ''Ritat''
*[[Litteraturåret 1953|1953]] – ''Stefan och Stej''
*[[Litteraturåret 1953|1953]] – ''[[Fåret Ullrik får medalj]]'' (tillsammans med [[Inger Sandberg]])
*[[Litteraturåret 1954|1954]] – ''Typer och typer''
*[[Litteraturåret 1955|1955]] – ''Jag målar en...''
*[[litteraturåret 1959|1959]] – ''Jonas och bilen och äventyret'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1960|1960]] – ''Godnattsagor på rullgardinen'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1961|1961]] – ''Filuren på äventyr'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1962|1962]] – ''Hemma hos mej'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1963|1963]] – ''Lena berättar'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1963|1963]] – ''Trollen i Lill-skogen'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 1964|1964]] – ''[[Vad Anna fick se]]'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1964|1964]] – ''Niklas röda dag'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1965|1965]] – ''Barnens bildordlista'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1965|1965]] – ''Johan'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1965|1965]] – ''[[Lilla Anna och trollerihatten]]'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1965|1965]] – ''[[Lilla spöket Laban]]'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1965|1965]] – ''En morgon i varuhuset'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1965|1965]] – ''Den musikaliska myran'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1965|1965]] – ''Vad lilla Anna sparade på'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 1966|1966]] – ''Lilla Annas mamma fyller år'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1966|1966]] – ''När lilla Anna var förkyld'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
*[[litteraturåret 1966|1966]] – ''Pojken med de hundra bilarna'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1966|1966]] – ''Tomtens stadsresa'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1967|1967]] – ''En konstig första maj'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1967|1967]] – ''Niklas önskedjur'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1968|1968]] – ''Mathias och trollet'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1968|1968]] – ''Mathias bakar kakor'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1968|1968]] – ''Pojken med de många husen'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 1968|1968]] – ''Vi passar oss själva'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 1968|1968]] – ''Herr Sandberg ser på England''
*[[litteraturåret 1969|1969]] – ''Filurstjärnan'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1969|1969]] – ''Johan i 2:an'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1969|1969]] – ''Mathias hjälper till'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1969|1969]] – ''Mathias målar en...'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 1969|1969]] – ''Pappa kom ut'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 1969|1969]] – ''Herr Sandberg ser på sig själv''
*[[litteraturåret 1970|1970]] – ''Buffalo Bengt och indianerna'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 1970|1970]] – ''Lena står i kö'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1970|1970]] – ''Stora tokboken'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 1970|1970]] – ''Brottsbalken''
*[[Litteraturåret 1970|1970]] – ''Gågatan Sverige''
*[[litteraturåret 1971|1971]] – ''Lilla Anna och långa farbrorn på havet'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1971|1971]] – ''Vad är det som ryker'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1972|1972]] – ''Fred Strid krymper'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1972|1972]] – ''Lilla Annas julklapp'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1972|1972]] – ''Var är lilla Annas hund?'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1973|1973]] – ''Lilla Anna flyttar saker'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1973|1973]] – ''Lilla Anna leker med bollar'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1973|1973]] – ''Lilla Anna – kom och hjälp'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1973|1973]] – ''Vi leker öken, fröken'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1974|1974]] – ''Hej, välkommen till mej'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1975|1975]] – ''Lilla Anna i glada skolan'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1975|1975]] – ''Perry och osynlige Wrolf'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1976|1976]] – ''Var är långa farbrorns hatt'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1977|1977]] – ''Gissa vem jag är idag, sa Labolina'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1977|1977]] – ''Kommer snart, sa Laban och Labolina'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1977|1977]] – ''Labolinas lina'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1977|1977]] – ''Labolinas snubbeldag'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1977|1977]] – ''Lilla spöket Laban får en lillasyster'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1977|1977]] – ''Pappa är sjuk, sa lilla spöket Laban'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1978|1978]] – ''[[Tummens resa]]'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1978|1978]] – ''Var är Labolinas Millimina'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1979|1979]] – ''Lilla Anna och de mystiska fröna'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1980|1980]] – ''Glad spökjul'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1980|1980]] – ''Tummen får en vän'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1980|1980]] – ''Tummen tittar på natten'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1980|1980]] – ''Tummens mamma slutar röka'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1981|1981]] – ''En fin dag för Johan'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1982|1982]] – ''Lilla Anna reser till landet mittemot'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1982|1982]] – ''Tummen och tossingarna'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1983|1983]] – ''Hjälpa till, sa Pulvret'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1983|1983]] – ''Här är jag, sa Pulvret'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1983|1983]] – ''Titta där, sa Pulvret'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1984|1984]] – ''Tummesagor'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1984|1984]] – ''Låna den, sa Pulvret'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1984|1984]] – ''Rädd för, sa Pulvret'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1985|1985]] – ''Lilla Nollan och dom andra'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1985|1985]] – ''Mera macka, sa Pulvret'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1985|1985]] – ''Hitta den, sa Pulvret'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1985|1985]] – ''Äventyret med burkrobotarna'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1986|1986]] – ''Vit och svart och alla de andra'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1986|1986]] – ''Tummen och Gullet tittar på världen'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1987|1987]] – ''Sandbergs ABCDEF'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1987|1987]] – ''Lilla Anna räddar Oskar'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1987|1987]] – ''Laban och Labolina letar prinsessor'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1988|1988]] – ''Pojken, prinsessan och grönt'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 1989|1989]] – ''Rundhunden och den bottenlösa dammen'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 1989|1989]] – ''Bilder från klotet''
*[[litteraturåret 1990|1990]] – ''Grattis lilla Anna'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 1990|1990]] – ''Laga mig, sa Pulvret'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 1990|1990]] – ''Affärslivet''
*[[litteraturåret 1991|1991]] – ''Fixa fisk, sa Pulvret'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1991|1991]] – ''Labans och Labolinas jul'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1992|1992]] – ''Sov gott pappa, sa lilla spöket Laban'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1992|1992]] – ''Rufus på hundtävling'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1992|1992]] – ''Nej sa lilla P'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1993|1993]] – ''Från A till Ö'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1993|1993]] – ''Häxkalaset'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1993|1993]] – ''Jaa, det får du, sa Pulvret'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1993|1993]] – ''Spökpappan i simskolan'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1994|1994]] – ''Berätta mera Matilda'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1994|1994]] – ''Rufus och benet'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1994|1994]] – ''Rufus och häxan'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1994|1994]] – ''Var är rösten? sa Pulvret'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1995|1995]] – ''Den modiga hunden Brock'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1995|1995]] – ''Morris och Nifs'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1995|1995]] – ''Rimboken'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1995|1995]] – ''Inte städa, sa Pulvret'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1995|1995]] – ''Vem bor här?'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 1995|1995]] – ''Vem är Skalle?'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 1996|1996]] – ''Rundhunden kommer igen'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 1996|1996]] – ''När jag var mindre''
*[[litteraturåret 1997|1997]] – ''Den modiga hunden Brock och ruskigheterna'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 2000|2000]] – ''Från Greta Garbos knä till Bryssel''
*[[Litteraturåret 2002|2002]] – ''Herr S som...''
*[[Litteraturåret 2003|2003]] – ''Tummens kalas'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 2003|2003]] – ''Konstigt, sa lilla C'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[litteraturåret 2004|2004]] – ''Vem är det som låter? sa spöket Laban'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 2005|2005]] – ''Är det jul nu igen? sa spöket Laban'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 2008|2008]] – ''Lilla Anna och lilla Långa Farbrorn'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 2011|2011]] – ''Tummens kompis'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 2011|2011]] – ''Tummen leker'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 2012|2012]] – ''BUUUH! sa spöket Laban'' (tillsammans med Inger Sandberg)
*[[Litteraturåret 2013|2013]] – ''Här är lilla Anna'' (tillsammans med Inger Sandberg och [[Susanna Hellsing]])
*[[Litteraturåret 2014|2014]] – ''Lilla Anna har kalas'' (tillsammans med Inger Sandberg och Susanna Hellsing)

== Priser och utmärkelser ==
*[[Litteraturåret 1964|1964]] – [[Boklotteriets stipendiater 1964|Boklotteriets stipendiat]]
*[[Litteraturåret 1965|1965]] – [[Sveriges författarfond]]s stipendium
*[[Litteraturåret 1966|1966]] – [[Elsa Beskow-plaketten]]<ref>[http://www.biblioteksforeningen.org/var-verksamhet/utmarkelser/elsa-beskow-plaketten/ Biblioteksföreningen: ''Elsa Beskow-plaketten''], läst 1 december 2015</ref>
*[[Litteraturåret 1967|1967]] – [[Biennal]]en i [[Bratislava]] silverplakett
*[[Litteraturåret 1967|1967]] – [[Konstnärsstipendienämndens]] stipendium
*[[Litteraturåret 1969|1969]] – [[Expressens Heffaklump]]<ref>[http://www.sbi.kb.se/sv/Utgivning-och-statistik/Priser-och-beloningar/Priser/Expressens-Heffaklump/ Svenska barnboksinstitutet: Expressens Heffaklump]</ref>
*[[Litteraturåret 1969|1969]] – [[Litteraturfrämjandets stipendiater 1969|Litteraturfrämjandets stipendiat]]
*[[Litteraturåret 1974|1974]] – [[Astrid Lindgren-priset]]
*[[Litteraturåret 1987|1987]] – [[Wettergrens barnbokollon]]
*[[1996]] – [[Årets Värmlänning|Årets värmlänning]]
*[[Litteraturåret 2003|2003]] – [[Årets värmlandsförfattare]]
*[[Litteraturåret 2005|2005]] – [[Karlstads kommun]]s förtjänstmedalj
*[[2006]] – [[Litteris et Artibus]]

== Referenser ==
<references/>

== Externa länkar ==
*[http://spoketlaban.se/utmarkelser.htm utmärkelser]
*[http://www.rabensjogren.se/ Förlaget Rabén & Sjögren]
* {{Libris namn|Sandberg|Lasse|år=1924-2008|auth=199199}}
* [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3369&artikel=2679536 Inger och Lasse Sandberg berättar minnen i Sveriges Radio Värmland]

{{STANDARDSORTERING:Sandberg, Lasse}}
[[Kategori:Svenska illustratörer]]
[[Kategori:Svenskspråkiga författare]]
[[Kategori:Svenska serieskapare]]
[[Kategori:Svenska författare av barn- och ungdomslitteratur]]
[[Kategori:Födda 1924]]
[[Kategori:Avlidna 2008]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Sommarvärdar 1978]]
[[Kategori:Mottagare av Litteris et Artibus]]

Nic & the Family

2017-08-06T16:29:29Z

Skivsamlare: Fix död länk

{{Infobox musiker
|namn = Nic & the Family
|bild =
|bildtext =
|bildstorlek = 250px
|färg = grupp_eller_band
|pseudonym(er) =
|bakgrund = [[Helsingborg]], [[Sverige]]
|genre = [[Popmusik|Pop]]
|aktiva_år = 2004–nutid
|skivbolag = [[Warner Music Sweden]]
|medlemmar = [[Nic Schröder]] Axel Al Areas Putte Rokk April May Frida Worl Stellan Motväggen
|tidigare_medlemmar =
|relaterade_band =
|hemsida =
|logotypbild =
|logotypbildstorlek =
}}
'''Nic & the Family''' är en [[popmusik|pop]]/[[electropop]]grupp från [[Helsingborg]] i [[Sverige]]. De är mest kända för hitsingeln "[[Hej hej Monika]]"<ref>http://smdb.kb.se/catalog/id/001432963</ref> som kom in på [[Tracks|Trackslistan]] den [[29 maj]] [[2004]]. De hade även en hit med "Hej, det är Nic klick", men de största framgångarna fick de med låten "Hej hej Monika". Denna låt spelades även in i en [[Japanska|japansk]] version. Sångare är [[Nic Schröder]]. Gitarrister är Axel Al Areas och Putte Rokk, keyboardist April May, basist Frida Worl och trummis Stellan Motväggen. Otto Blücker, känd dansare i bland annat SM och VM, har medverkat i två av deras [[musikvideo|videor]].<ref>[https://www.hd.se/2004-09-18/otto-blucker-dansar-mot-vm Otto Blücker dansar mot VM]</ref>

==Diskografi==
===Album===
*[[musikåret 2004|2004]] - ''[[Hej hej skiva]]''

===Singlar===
*[[musikåret 2004|2004]] - "[[Hej hej Monika]]"
*[[musikåret 2004|2004]] - "Hej, det är Nic... klick"
*[[musikåret 2004|2004]] - "Jag är kärleken"

==Källor==
<references />

{{bandstub-Sverige}}

[[Kategori:Svenska popgrupper]]
[[Kategori:Musik i Helsingborg]]

Carl Frederik von Breda

2017-07-22T16:06:39Z

Skivsamlare: Fix död länk

{{Infobox konstnär
| namn = Carl Fredric von Breda
| bild = Carl Frederik von Breda 1787 Self Portrait.jpg
| bildstorlek = 250px
| bildtext = Självporträtt 1787
| födelsenamn =
| födelsedatum = [[16 augusti]] [[1759]]
| plats = [[Stockholm]]
| dödsdatum = {{Död datum och ålder|1818|12|1|1759|8|16}}
| dödsplats = [[Stockholm]]
| andra namn = ''Den svenske [[Anthonis van Dyck|van Dyck]]''
| år aktiv = Ca [[1780]] - [[1818]]
| fält = Måleri
| motiv = Porträtt
| verk = Axel von Fersen, 1810
| utbildning = [[Kungliga Akademien för de fria konsterna|Konstakademien]]
| rörelse = Nyklassicism
| priser = [[Adlad]] 1812 av [[Karl XIII]]
| mecenater =
| signatur =
| signaturstorlek =
}}
'''Carl Fredric von Breda''', född [[16 augusti]] [[1759]] i Stockholm, död [[1 december]] [[1818]] i samma stad, var en svensk målare.

von Breda var son till [[Lucas von Breda]] och far till konstnärerna [[Adolph von Breda|Adolph]] och [[Johan Fredrik von Breda]]. Han är mest känd som [[porträttmålare]]. Större delen av sitt yrkesverksamma liv tillbringade han i [[Storbritannien]], till dess att han blev kallade som [[hovmålare]]. Sin utbildning fick von Breda i England under [[Joshua Reynolds]]. Breda specialiserade sig på porträttmåleri, och kallades ofta för "Den svenske [[Anthonis van Dyck|van Dyck]]"<ref name="michael">{{Bokref |titel = Dictionary of Painters and Engravers: Biographical and Critical, Volume I.: A-K |efternamn = Bryan |förnamn = Michael |utgivare = George Bell and Sons |utgivningsort = London |datum = 1886 |url = http://books.google.com/books?id=4GYCAAAAYAAJ&pg=PA179&lpg=PA179&dq=carl+f+von+breda&source=web&ots=YvSQ9hA6Hm&sig=hY40Nv6DR0utY9_QwDQ0v_nlez4 |hämtdatum = 27 januari 2008 }}</ref>. Breda återvände till Sverige 1796 och blev [[professor]] vid [[Kungliga Akademien för de fria konsterna|Konstakademien]]. Han hade dessutom gift sig vid 22 års ålder och hans son, Johan Fredrik, blev även han målare.<ref name= "Asplund">{{Tidningsref |författare = Asplund|förnamn = Karl|datum = 1943|month = December|titel = "Carl Fredrik von Breda"|tidning = The Burlington Magazine for Connoisseurs|volym = 83|nummer = 489|sidor = 296–301|id = |url = http://links.jstor.org/sici?sici=0951-0788%28194312%2983%3A489%3C296%3ACFVB%3E2.0.CO%3B2-K&size=LARGE&origin=JSTOR-enlargePage|hämtdatum = 27 januari 2008}}</ref>

==Tidiga åren==
Familjen "von Bredas" namn kan kanske kopplas samman med staden [[Breda]] i [[Nederländerna]]. Bredas gammelfarfar Pieter emigrerade till Sverige och Stockholm under 1670-talet. Pieters son Lukas (Carls farfar, 1676–1752) var en framgångsrik målare. Hans son Lukas (Carls far, 1726–1799) var en "skiljedomare vid skeppsbrott", som också samlade på konst.<ref name= "Asplund"/> Bredas far Lukas gifte sig med [[Johanna Cornelia Piper]] och de fick tillsammans 5 barn; Carl föddes den 16 augusti 1759 och fick för sin tid en ordentlig utbildning och kunde vid 19 års ålder börja vid [[Akademien för de fria konsterna]].<ref name= "Asplund"/>

Under sin studietid vid Konstakademien studerade Carl både historiskt- och porträttmåleri. [[Lorens Pasch d.y.]] var Bredas lärare, och denna influens syns tydligt i Bredas tidiga verk, särskilt i färgsättningen. 1780 vann Breda sitt första konstnärspris, och 1784 ställde han ut 19 målningar vid Konstakademien, samma år målade han sitt första kungliga porträtt, det av hertiginnan [[Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp]], [[Karl XIII|Hertig Karls]] fru, och svägerska till kung [[Gustav III]]. Han fick i sinom tid även måla av den unge kronprinsen [[Gustav IV Adolf|Gustav Adolf]], samt ävenså Gustaf III.<ref name= "Asplund"/>

1786 deltog Breda i en tävling i historiskt måleri som akademien anordnade, Bredas bidrag var på temat ''[[Meleagros (mytologi)|Meleagros]], den grekiske prinsen''. Breda förlorade dock till [[Jonas Åkerström]]. Breda gifte sig redan vid 22 års ålder, och istället för den vanliga konstnärsresan till Paris och Rom, valde han London, dit familjen kunde följa honom.<ref name= "Asplund"/> I London föddes Bredas son [[Johan Fredrik von Breda]] år 1788.<ref name="michael"/>

==Storbritannien==
I England kunde Breda studera andra framstående konstnärers verk, samtidigt som han kunde studera för [[Joshua Reynolds]]. Reynolds inspirerade Breda, och hans stil förändrades avsevärt, därigenom har Reynolds varit källan till många svenska konstnärers stil och uttryck.<ref name= "Asplund"/> 1791 blev han invald i den [[Kungliga Akademien för de fria konsterna]].<ref name= "Asplund"/>

Breda installerade sig i en ateljé i London som låg på St. James Street, och han blev snabbt en populär porträttmålare.<ref name= "Asplund"/> En av de många han avporträtterade var den engelske [[abolitionist]]en [[Thomas Clarkson]], [[James Ramsay]], [[James Watt]] och [[Matthey Boulton]].<ref name= "Asplund"/><ref name="npg">{{Webbref |titel = "Carl Frederik von Breda (1759-1818)"|url = http://www.npg.org.uk/live/search/person.asp?search=sa&LinkID=mp06718&role=art|utgivare = National Portrait Gallery|hämtdatum = 27 januari 2008}}</ref>

== Återkomst till Sverige ==
[[File:Breda_Opera_Singer_1797.JPG|miniatyr|Teresa Vandoni, 1797.]]
Breda återvände till Sverige och Stockholm 1796. Han blev omgående professor och lärare vid akademien och snart också en uppskattad porträttmålare. Enligt Asplund vad hans "starka friska penseldrag, som han lärde sig i England, väldigt uppskattade i Sverige", och några av hans bästa porträtt målades 1797 och 1798. Med bleka ansikten mot blodfärgade ovädershimlar återgav Breda [[romantiken]]s nya människotyp.<ref name= "Asplund"/> Han porträtterade bland annat fadern Lucas, [[Nils von Rosenstein]] och sångaren [[Teresa Vandoni]]. Det senare porträttet är ansett som hans främsta verk och ger med damen vandrande i sin antikiserande dräkt i ett romantiskt parklandskap en antydan om de huvudströmningar som inledde det nya seklet.<ref name= "Asplund"/>

Enligt Asplund så blev Bredas porträtt mer monotona ju längre han stannade i Sverige. Han ärvde sin fars hus och konstsamling, och hans hem blev ett av Stockholms kulturella mötesplatser. Breda lärde ut sina kunskaper till studenter vid Akademien och även till sin son; han var känd som en sympatisk och vänlig lärare.<ref name= "Asplund"/>

Breda fick även många officiella beställningar, efter statskuppen 1809 målade han ett flertal målningar för Riksdagen och de fyra stånden, och 1812 blev han adlad, med namnet "von Breda". Den politiska situationen under det tidiga 1800-talet gjorde att vissa av hans målningar aldrig blev färdiga, som hans målning "Gustav IV Adolfs kröning", som han fick en beställning på år 1800, men som ännu 1809 var ofullbordad.<ref name= "Asplund"/>

En liknande beställning var "[[Karl XIII]]s kröning" som även den blev försenad då Breda fick flytta in i [[Sergelhuset]] efter [[Johan Tobias Sergel]], men redan efter två år tvingades han lämna plats för [[Johan Niclas Byström]].<ref>{{runeberg.org|nfab|0550.html Breda, 3. Karl Fredrik von}}</ref> Detta ledde till att alla arbeten fick läggas på hyllan, och när han ytterligare två år senare ville avsluta den var den irreparabelt skadad. Riksdagen vägrade skjuta till pengar för en ny målning, och Breda dog bara dagar senare den 1 december 1818. Hans son Johan Fredrik fortsatte som målare fram till sin egen död 1835.<ref name="michael"/>

Idag hänger bredas verk på museer såsom [[National Portrait Gallery]] i [[London]],<ref name="npg"/> på [[National Gallery of Art]] i [[Washington, D.C.]]<ref>{{Webbref|titel="Mrs. William Hartigan, 1787/1796" |url=http://www.nga.gov/content/ngaweb/Collection/art-object-page.1109.html |utgivare=National Gallery of Art |hämtdatum=27 januari 2008 }}</ref> på det finska [[Ateneum]] i [[Helsingfors]],<ref>{{Webbref|titel="Breda, Carl Fredrik von" |url=http://www.fng.fi/cgibin/art.pl?se_collecti_sinebryc_group_swedish_cbreda=Breda,%20Carl%20Fredrik%20von&version=html4 |utgivare=Finnish National Gallery |hämtdatum=27 januari 2008 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110720182553/http://www.fng.fi/cgibin/art.pl?se_collecti_sinebryc_group_swedish_cbreda=Breda%2C%20Carl%20Fredrik%20von&version=html4 |arkivdatum=20 juli 2011 }}</ref> och i Stockholm på [[Nationalmuseum, Stockholm|Nationalmuseum]]<ref>[http://collection.nationalmuseum.se/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=artist&objectId=5039&viewType=detailView Nationalmuseum]</ref>, [[Göteborgs konstmuseum]]<ref>[http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=16834&viewType=detailView Göteborgs konstmuseum]</ref>, [[Uppsala universitetsbibliotek]]<ref>[https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?dswid=1546&searchType=EXTENDED&query=Carl+Fredric+von+Breda&aq=%5B%5B%7B%22A_FQ%22%3A%22Carl+Fredric+von+Breda%22%7D%5D%5D&aqe=%5B%5D&af=%5B%5D&pid=alvin-record%3A82020&c=1#alvin-record%3A82020 Uppsala universitetsbibliotek]</ref> och på [[Kungliga Akademien för de fria konsterna|Konstakademien]].<ref name="Asplund"/>

==Verk==
<gallery>
Bild:Carl Frederik von Breda 1787 Self Portrait.jpg|Självporträtt (1787)
Bild:Porträtt föreställande Sophie Piper, målning av Carl Fredrik von Breda.jpg|[[Louise von Fersen|Sophie Piper]]
Bild:Charles XIII of Sweden.jpg|[[Karl XIII]]
Bild:Carl Fredric von Breda 001.jpg|Flicka med [[guldfisk]]
Fil:Hans Axel von Fersen2.jpg|[[Axel von Fersen d.y.]]
Fil:Thomas Clarkson by Carl Frederik at the National Portrait Galery.jpg|1788 Porträtt av [[Thomas Clarkson]]
File:Trolle-Wachtmeister, Carl Axel (av Carl Fredric von Breda).jpg|Riksdrotsen [[Carl Axel Trolle-Wachtmeister]]
File:Carl Fredrik von Breda; Gustaf Trolle-Bonde som ung (1795).jpg|Greve [[Gustaf Trolle-Bonde]] som ung.
File:Carl Frederik von Breda - Yusuf Agah Efendi - Google Art Project.jpg|[[Yusuf Agah Efendi]]<ref>http://www.peramuseum.org/Artwork/Yusuf-Agah-Efendi/91/15</ref>
</gallery>

==Referenser==
<references/>

==Externa länkar==
{{commonscat|Carl Fredric von Breda}}

{{STANDARDSORTERING:Breda, Carl Fredric von}}
[[Kategori:Svenska porträttmålare]]
[[Kategori:Födda 1759]]
[[Kategori:Avlidna 1818]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Konstnärer från Stockholm]]
[[Kategori:Svenska målare under 1700-talet]]
[[Kategori:Svenska målare under 1800-talet]]
[[Kategori:Hovmålare]]
[[Kategori:Representerade vid Nationalmuseum]]
[[Kategori:Representerade vid Göteborgs konstmuseum]]

Carl Frederik von Breda

2017-04-22T23:09:37Z

Skivsamlare: Fix död länk

{{Infobox konstnär
| namn = Carl Fredric von Breda
| bild = Carl Frederik von Breda 1787 Self Portrait.jpg
| bildstorlek = 250px
| bildtext = Självporträtt 1787
| födelsenamn =
| födelsedatum = [[16 augusti]] [[1759]]
| plats = [[Stockholm]]
| dödsdatum = {{Död datum och ålder|1818|12|1|1759|8|16}}
| dödsplats = [[Stockholm]]
| andra namn = ''Den svenske [[Anthonis van Dyck|van Dyck]]''
| år aktiv = Ca [[1780]] - [[1818]]
| fält = Måleri
| motiv = Porträtt
| verk = Axel von Fersen, 1810
| utbildning = [[Kungliga Akademien för de fria konsterna|Konstakademien]]
| rörelse = Nyklassicism
| priser = [[Adlad]] 1812 av [[Karl XIII]]
| mecenater =
| signatur =
| signaturstorlek =
}}
'''Carl Fredric von Breda''', född [[16 augusti]] [[1759]] i Stockholm, död Breda den [[1 december]] [[1818]] i samma stad.

von Breda var son till [[Lucas von Breda]] och far till konstnärerna [[Adolph von Breda|Adolph]] och [[Johan Fredrik von Breda]]. Han är mest känd som [[porträttmålare]]. Större delen av sitt yrkesverksamma liv tillbringade han i [[Storbritannien]], till dess att han blev kallade som [[hovmålare]]. Sin utbildning fick von Breda i England under [[Joshua Reynolds]]. Breda specialiserade sig på porträttmåleri, och kallades ofta för "Den svenske [[Anthonis van Dyck|van Dyck]]"<ref name="michael">{{Bokref |titel = Dictionary of Painters and Engravers: Biographical and Critical, Volume I.: A-K |efternamn = Bryan |förnamn = Michael |utgivare = George Bell and Sons |utgivningsort = London |datum = 1886 |url = http://books.google.com/books?id=4GYCAAAAYAAJ&pg=PA179&lpg=PA179&dq=carl+f+von+breda&source=web&ots=YvSQ9hA6Hm&sig=hY40Nv6DR0utY9_QwDQ0v_nlez4 |hämtdatum = 27 januari 2008 }}</ref>. Breda återvände till Sverige 1796 och blev [[professor]] vid [[Kungliga Akademien för de fria konsterna|Konstakademien]]. Han hade dessutom gift sig vid 22 års ålder och hans son, Johan Fredrik, blev även han målare.<ref name= "Asplund">{{Tidningsref |författare = Asplund|förnamn = Karl|datum = 1943|month = December|titel = "Carl Fredrik von Breda"|tidning = The Burlington Magazine for Connoisseurs|volym = 83|nummer = 489|sidor = 296–301|id = |url = http://links.jstor.org/sici?sici=0951-0788%28194312%2983%3A489%3C296%3ACFVB%3E2.0.CO%3B2-K&size=LARGE&origin=JSTOR-enlargePage|hämtdatum = 27 januari 2008}}</ref>

==Tidiga åren==
Familjen "von Bredas" namn kan kanske kopplas samman med staden [[Breda]] i [[Nederländerna]]. Bredas gammelfarfar Pieter emigrerade till Sverige och Stockholm under 1670-talet. Pieters son Lukas (Carls farfar, 1676–1752) var en framgångsrik målare. Hans son Lukas (Carls far, 1726–1799) var en "skiljedomare vid skeppsbrott", som också samlade på konst.<ref name= "Asplund"/> Bredas far Lukas gifte sig med [[Johanna Cornelia Piper]] och de fick tillsammans 5 barn; Carl föddes den 16 augusti 1759 och fick för sin tid en ordentlig utbildning och kunde vid 19 års ålder börja vid [[Akademien för de fria konsterna]].<ref name= "Asplund"/>

Under sin studietid vid Konstakademien studerade Carl både historiskt- och porträttmåleri. [[Lorens Pasch d.y.]] var Bredas lärare, och denna influens syns tydligt i Bredas tidiga verk, särskilt i färgsättningen. 1780 vann Breda sitt första konstnärspris, och 1784 ställde han ut 19 målningar vid Konstakademien, samma år målade han sitt första kungliga porträtt, det av hertiginnan [[Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp]], [[Karl XIII|Hertig Karls]] fru, och svägerska till kung [[Gustav III]]. Han fick i sinom tid även måla av den unge kronprinsen [[Gustav IV Adolf|Gustav Adolf]], samt ävenså Gustaf III.<ref name= "Asplund"/>

1786 deltog Breda i en tävling i historiskt måleri som akademien anordnade, Bredas bidrag var på temat ''[[Meleagros (mytologi)|Meleagros]], den grekiske prinsen''. Breda förlorade dock till [[Jonas Åkerström]]. Breda gifte sig redan vid 22 års ålder, och istället för den vanliga konstnärsresan till Paris och Rom, valde han London, dit familjen kunde följa honom.<ref name= "Asplund"/> I London föddes Bredas son [[Johan Fredrik von Breda]] år 1788.<ref name="michael"/>

==Storbritannien==
I England kunde Breda studera andra framstående konstnärers verk, samtidigt som han kunde studera för [[Joshua Reynolds]]. Reynolds inspirerade Breda, och hans stil förändrades avsevärt, därigenom har Reynolds varit källan till många svenska konstnärers stil och uttryck.<ref name= "Asplund"/> 1791 blev han invald i den [[Kungliga Akademien för de fria konsterna]].<ref name= "Asplund"/>

Breda installerade sig i en ateljé i London som låg på St. James Street, och han blev snabbt en populär porträttmålare.<ref name= "Asplund"/> En av de många han avporträtterade var den engelske [[abolitionist]]en [[Thomas Clarkson]], [[James Ramsay]], [[James Watt]] och [[Matthey Boulton]].<ref name= "Asplund"/><ref name="npg">{{Webbref |titel = "Carl Frederik von Breda (1759-1818)"|url = http://www.npg.org.uk/live/search/person.asp?search=sa&LinkID=mp06718&role=art|utgivare = National Portrait Gallery|hämtdatum = 27 januari 2008}}</ref>

== Återkomst till Sverige ==
[[File:Breda_Opera_Singer_1797.JPG|miniatyr|Teresa Vandoni, 1797.]]
Breda återvände till Sverige och Stockholm 1796. Han blev omgående professor och lärare vid akademien och snart också en uppskattad porträttmålare. Enligt Asplund vad hans "starka friska penseldrag, som han lärde sig i England, väldigt uppskattade i Sverige", och några av hans bästa porträtt målades 1797 och 1798. Med bleka ansikten mot blodfärgade ovädershimlar återgav Breda [[romantiken]]s nya människotyp.<ref name= "Asplund"/> Fadern Lucas, [[Nils von Rosenstein]] och sångaren [[Teresa Vandoni]]. Det senare är ansett som hans främsta verk och ger med damen vandrande i sin antikiserande dräkt i ett romantiskt parklandskap en antydan om de huvudströmningar som inledde det nya seklet.<ref name= "Asplund"/>

Enligt Asplund så blev Bredas porträtt mer monotona ju längre han stannade i Sverige. Han ärvde sin fars hus och konstsamling, och hans hem blev ett av Stockholms kulturella mötesplatser. Breda lärde ut sina kunskaper till studenter vid Akademien och även till sin son; han var känd som en sympatisk och vänlig lärare.<ref name= "Asplund"/>

Breda fick även många officiella beställningar, efter statskuppen 1809 målade han ett flertal målningar för Riksdagen och de fyra stånden, och 1812 blev han adlad, med namnet "von Breda". Den politiska situationen under det tidiga 1800-talet gjorde att vissa av hans målningar aldrig blev färdiga, som hans målning "Gustav IV Adolfs kröning", som han fick en beställning på år 1800, men som ännu 1809 var ofullbordad.<ref name= "Asplund"/>

En liknande beställning var "[[Karl XIII]]s kröning" som även den blev försenad då Breda fick flytta in i [[Sergelhuset]] efter [[Johan Tobias Sergel]], men redan efter 2 år tvingades han lämna plats för [[Johan Niclas Byström]].<ref>{{runeberg.org|nfab|0550.html Breda, 3. Karl Fredrik von}}</ref>. detta ledde till att alla arbeten fick läggas på hyllan, och när han ytterligare 2 år senare ville avsluta den var den irreparabelt skadad. Riksdagen vägrade skjuta till pengar för en ny målning, och Breda dog bara dagar senare den 1 december 1818. Hans son Johan Fredrik fortsatte som målare fram till sin egen död 1835.<ref name="michael"/>

Idag hänger bredas verk på museer såsom [[National Portrait Gallery]] i [[London]],<ref name="npg"/> på [[National Gallery of Art]] i [[Washington, D.C.]],<ref>{{Webbref|titel="Mrs. William Hartigan, 1787/1796" |url=http://www.nga.gov/content/ngaweb/Collection/art-object-page.1109.html |utgivare=National Gallery of Art |hämtdatum=27 januari 2008 }}</ref> på det finska [[Ateneum]] i [[Helsingfors]],<ref>{{Webbref|titel="Breda, Carl Fredrik von" |url=http://www.fng.fi/cgibin/art.pl?se_collecti_sinebryc_group_swedish_cbreda=Breda,%20Carl%20Fredrik%20von&version=html4 |utgivare=Finnish National Gallery |hämtdatum=27 januari 2008 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110720182553/http://www.fng.fi/cgibin/art.pl?se_collecti_sinebryc_group_swedish_cbreda=Breda%2C+Carl+Fredrik+von&version=html4 |arkivdatum=20 juli 2011 }}</ref> och i Stockholm på [[Nationalmuseum, Stockholm|Nationalmuseum]]<ref>[http://collection.nationalmuseum.se/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=artist&objectId=5039&viewType=detailView Nationalmuseum]</ref>, [[Göteborgs konstmuseum]]<ref>[http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=16834&viewType=detailView Göteborgs konstmuseum]</ref> [[Uppsala universitetsbibliotek]]<ref>[http://app.ub.uu.se/epub/bildsok/bibrecord.cfm?bibid=990 Uppsala universitetsbibliotek]</ref> och på [[Kungliga Akademien för de fria konsterna|Konstakademien]].<ref name="Asplund"/>

==Verk==
<gallery>
Bild:Carl Frederik von Breda 1787 Self Portrait.jpg|Självporträtt (1787)
Bild:Porträtt föreställande Sophie Piper, målning av Carl Fredrik von Breda.jpg|[[Louise von Fersen|Sophie Piper]]
Bild:Charles XIII of Sweden.jpg|[[Karl XIII]]
Bild:Carl Fredric von Breda 001.jpg|Flicka med [[guldfisk]]
Fil:Hans Axel von Fersen2.jpg|[[Axel von Fersen d.y.]]
Fil:Thomas Clarkson by Carl Frederik at the National Portrait Galery.jpg|1788 Porträtt av [[Thomas Clarkson]]
File:Trolle-Wachtmeister, Carl Axel (av Carl Fredric von Breda).jpg|Riksdrotsen [[Carl Axel Trolle-Wachtmeister]]
File:Carl Fredrik von Breda; Gustaf Trolle-Bonde som ung (1795).jpg|Greve [[Gustaf Trolle-Bonde]] som ung.
File:Carl Frederik von Breda - Yusuf Agah Efendi - Google Art Project.jpg|[[Yusuf Agah Efendi]]<ref>http://www.peramuseum.org/Artwork/Yusuf-Agah-Efendi/91/15</ref>
</gallery>

==Referenser==
<references/>

==Externa länkar==
{{commonscat|Carl Fredric von Breda}}

{{STANDARDSORTERING:Breda, Carl Fredric von}}
[[Kategori:Svenska porträttmålare]]
[[Kategori:Födda 1759]]
[[Kategori:Avlidna 1818]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Konstnärer från Stockholm]]
[[Kategori:Svenska målare under 1700-talet]]
[[Kategori:Svenska målare under 1800-talet]]
[[Kategori:Hovmålare]]
[[Kategori:Representerade vid Nationalmuseum]]
[[Kategori:Representerade vid Göteborgs konstmuseum]]

Benutzer:Artikelstube/Rebecka Karlsson

2016-11-24T20:57:07Z

Skivsamlare: - Extern död länk, - Commonscatmall då kategori ej existerar på Commons

{{Källor biografi|datum=2016-11}}
{{Infobox musiker
| namn = Rebecka Karlsson
| bild =
| bildtext =
| bildstorlek =
| längd =
| färg = sångare
| födelsenamn = Ida Rebecka Eloise Karlsson
| pseudonym(er) =
| född = {{ålder|2000|06|12}}
| födelseplats = {{flagicon|Sverige}} [[Helsingborg]], [[Skåne län]], [[Sverige]]
| död =
| dödsplats =
| bakgrund = {{flagicon|Sverige}} [[Ekeby, Bjuvs kommun|Ekeby]], [[Sverige]]
| känd för = [[Talang 2009]], [[Talang Sverige 2014]], [[Idol 2016]]
| instrument =
| genre = [[Pop]]
| roll = [[Sångare|Sångerska]]
| aktiva_år = [[Musikåret 2009|2009]]–
| aktiva_år_plural =
| skivbolag = [[Popophone Recordings]]
| artistsamarbeten =
| medlemmar =
| senaste_medlemmar =
| tidigare_medlemmar =
| relaterade_band =
| webbplats =
| logotypbild =
| logotypbildstorlek =
}}

'''Ida ''Rebecka'' Eloise Karlsson''', född [[12 juni]] [[2000]] i [[Helsingborg]], är en [[Sverige|svensk]] sångerska. Hon deltog som åttaåring i [[TV4]]:s ''[[Talang 2009]]''. 2014 medverkade hon igen och gick till final i ''[[Talang 2014]]'' som nu bytt kanal till [[TV 3]]. Hon utgav sin debut-[[singel]], ''[[Ghost Flower]]'', i juli 2014 under skivbolaget [[Popophone Recordings]]. Ghost Flower var även officiell låt för världens största HBTQ-festival Pride Ung i Stockholm.

Karlsson är en av deltagarna i talangprogrammet [[Idol 2016]] som sänds på TV4.

== Talang 2014 ==
* Final: "[[Hollow]]" – [[Peter Jöback]]
* Semifinal: "[[All By Myself]]" – [[Céline Dion]]

== Diskografi ==

=== Singlar ===
*''[[Ghost Flower]]'', 30 juli 2014
*''[[We Got The Night]]'', 20 november 2014

{{Talang}}

{{Illustrationsbehov-svensk musiker}}

{{STANDARDSORTERING:Karlsson, Rebecka}}

[[Kategori:Svenska artister]]
[[Kategori:Svenska popsångare]]
[[Kategori:Kvinnor]]
[[Kategori:Födda 2000]]
[[Kategori:Levande personer]]
[[Kategori:Musiker från Helsingborg]]
[[Kategori:Svenska Idol-deltagare]]

ABC-Stadt

2016-06-13T12:56:48Z

Skivsamlare: Fix wikilänk

[[File:Vällingby 1960.jpg|mini|ABC-staden Vällingby 1960.]]
'''ABC-stad''', ''[[Arbete]], [[Bostad]] och [[Stadskärna|Centrum]]'' är ett (främst historiskt) begrepp inom svensk [[stadsplanering]], med vilket menades anläggandet av samlad bebyggelse där folk inom korta avstånd skulle kunna bo, arbeta och ha tillgång till butiker, samhällsservice med mera.

==Bakgrund och genomförandet==
[[Fil:Generalplan Stockholm 1952 ABC-stad.jpg|miniatyr|Schemaskiss för en ABC-stadsdel ur "Generalplan för Stockholm 1952". Centrumfunktioner i mitten omgiven av flerbostadshus, längre ut ligger småhusbebyggelse och arbetsplatser till höger. Tunnelbanan går tvärs genom området.]]
ABC-stadens andlige fader kan sägas var arkitekt [[Sven Markelius]], [[stadsplan]]edirektör i [[Stockholm]] mellan 1944 och 1954. Impulser fick han på studiebesök, främst i England och hans idéer fann konkret form i ''[[Generalplan för Stockholm 1952]]''. Generalplanen blev ett program för Stockholms utbyggnad åt nordväst och mot syd samt sydost och tvingades fram av den enorma bostadsbristen och inflyttningen till Stockholm efter [[andra världskriget]]. Samtidigt uppmanade den de ofta motstridiga krafterna i Stockholms stadsförvaltning till samverkan. Så kunde ABC-stadens viktiga delar som arbetsplatser, bostäder, centrumanläggning, skolor, kollektivtrafik och övrig infrastruktur fungera redan från början.

I generalplanen från 1952 föreslogs bland annat att från stadsdelscentrum borde hyreshusen ligga inom 450 meter avstånd, gränsen till småstugeområdet (mindre villor) borde vara 900 meter och till industrier 600 meter. Totalt skulle en sådan stadsdel ha drygt {{nowrap|16 000 invånare}}. [[Vällingby]] skulle bli den mest konkreta och omfattande realisering av Markelius idéer.<ref>Rudberg (1989), s. 156</ref> Trots en omfattande redogörelse om bland annat Vällingbys planering skriven av Sven Markelius i facktidskriften [[Byggmästaren]] 1956 nämns inte begreppet ABC-stad med ett enda ord.<ref>Byggmästaren 1956, A3, Stockholms struktur- synpunkter på ett storstadsproblem av Sven Markelius, 49-70.</ref> När och av vem begreppet ''ABC-stad'' myntades är okänt.

Konceptet med ABC-stad fick stort genomslag av bostadsbyggandet och stadsbyggnadsplaneringen i [[Sverige]] under efterkrigstiden. Städernas centrala delar var färdigbyggda och expansion kunde bara ske på obebyggd mark, som låg ibland långt utanför stadskärnorna. Stockholms generalplan 1952 skilde sig dock från många andra generalplaner i övriga Sverige. I Stockholm genomfördes den, medan den i andra svenska städer ofta stannade på papperet.<ref>Rudberg (1989), s. 157</ref> De mest renodlade ABC-städerna i Sverige blev [[Vällingby]] (invigd 1954) och [[Farsta]] (invigd 1960), väster respektive söder om [[Stockholm]], och som båda trafikeras av tunnelbanans [[Gröna linjen (Stockholms tunnelbana)|gröna linje]].<ref>Friman (2008), s. 198-199</ref>

Konceptet för Vällingby och liknande förorter runt Stockholm har felaktigt betecknas som ett slags [[drabantstad|drabantstäder]]. Gällande planeringen av Stockholms utbyggnad på 1950-talet menade Sven Markelius att ''…dessa stadsdelar eller stadsdelsgrupper icke kan komma att väntas fungera som drabantstäder i egentlig mening. Därtill är avståndet till stadens [Stockholm] huvudarbetsplatser och till den stora magneten Stockholms City allt för litet''.<ref>Byggmästaren 1956, A3, Stockholms struktur- synpunkter på ett storstadsproblem av Sven Markelius, 54.</ref>

==Se även==
*[[Satellitstad]]
*[[Sovstad]]
*[[Grannskapsenhet]]
*[[Funktionsseparering]]
*[[Nyurbanism]]

== Källor ==
===Noter===
<references/>

===Tryckta källor===
*{{bokref/Helena Friman/2008}}
*{{bokref|titel=Sven Markelius, arkitekt|författare=[[Eva Rudberg]]|utgivare=Arkitektur Förlag|utgivningsort=[[Stockholm]]|år=1989|id=ISBN 91-86050-22-2}}

{{Stadsplanering}}
[[Kategori:Bebyggelsetyper]]
[[Kategori:Samhällsplanering]]
[[Kategori:Stadsplanering i Sverige]]

Lars Birger Ekeberg

2016-06-08T14:40:42Z

Skivsamlare: - Dubbel kategori

{{Infobox politiker
| namn = [[Excellens|Hans Excellens]] Birger Ekeberg
| bild = Birger Ekeberg 1931.jpg
| bildstorlek =
| bildtext = Birger Ekeberg
| befattning = [[Sveriges justitieminister]]
| tillträdde = 27 oktober 1920
| avgick = 13 oktober 1921
| monark = [[Gustaf V]]
| statsminister = [[Louis De Geer d.y.]]
| företrädare = [[Assar Åkerman]]
| efterträdare = [[Assar Åkerman]]
| tillträdde2 = 19 april 1923
| avgick2 = 18 oktober 1924
| monark2 = [[Gustaf V]]
| statsminister2 = [[Ernst Trygger]]
| företrädare2 = [[Assar Åkerman]]
| efterträdare2 = [[Torsten Nothin]]
| befattning3 = [[Sveriges riksmarskalk]]
| tillträdde3 = 1946
| avgick3 = 1959
| monark3 = [[Gustaf V]] [[Gustav VI Adolf]]
| företrädare3 = [[Axel Vennersten]]
| efterträdare3 = [[Nils Vult von Steyern]]
| yrke = [[Jurist]]
| födelsenamn = Lars Birger Ekeberg
| födelsedatum = [[10 augusti]] [[1880]]
| födelseplats = [[Uppsala]]
| dödsdatum = {{Död datum och ålder|1968|11|30|1880|8|10}}
| dödsplats = [[Engelbrekts församling]], [[Stockholm]]
| parti = [[Obunden]]
| ministärer = [[Regeringen De Geer d.y.]], [[Regeringen Trygger]]
| url =
}}
'''Lars ''Birger'' Ekeberg''', född [[10 augusti]] [[1880]] i [[Uppsala]], död [[30 november]] [[1968]] i [[Engelbrekts församling]], [[Stockholm]], var en svensk [[jurist]] och [[riksmarskalk]].

==Biografi==
Ekeberg avlade [[juris kandidatexamen]] 1902, blev [[docent]] 1904 och [[juris doktor]] 1907. Han var därefter var [[professor]] i [[juridik]] (privat- och [[finansrätt]]) vid [[Stockholms högskola]] [[1907]]–[[1925]] och även i civilrätt från [[1915]].

Ekeberg var [[justitieminister]] [[1920]]–[[1921]] och [[1923]]–[[1924]], [[justitieråd]] [[1925]], [[Hovrättspresident|president]] över [[Svea hovrätt]] [[1931]]–[[1946]], ledamot av [[Svenska Akademien]] från och med [[1945]] samt [[riksmarskalk]] [[1946]]–[[1959]]. 1937 till 1955 var Ekeberg ledamot av [[Permanenta skiljedomstolen]] i [[Haag]].<ref>[http://www.svenskaakademien.se/Site/CMS/Templates/Ledamotsregister.asp?Page=1&IncPage=1708&Destination=5&__led_id=31 Svenska Akademien: ''Birger Ekeberg''] Läst 31 augusti 2015</ref>

Ekeberg utsågs av [[Sveriges regering]] till ordförande för [[Handelshögskolan i Stockholms direktion]], [[Handelshögskolan i Stockholm]]s högsta [[verkställande organ]], 1940–1957.

===Familj===
Birger Ekeberg gifte sig 1911 med Brita Swartz, dotter till [[Carl Swartz]]. Han är begravd på [[Uppsala gamla kyrkogård]].<ref>{{bis|namn=Ekeberg, Lars Birger}}</ref>

==Tryckta skrifter==
Se "Förteckning över Birger Ekebergs skrifter 1904-1950" upprättad av Brita Ersman, tryckt i ''Festskrift tillägnad Hans Excellens Riksmarskalken Juris Doktor Birger Ekeberg den 10 augusti 1950'', Stockholm 1950, s. 591-602.

== Utmärkelser ==
===Svenska utmärkelser===
*[[Fil:Seraphimerorden ribbon.svg|50px]] {{flaggbild|Sverige}} [[Riddare och Kommendör av Kungl. Maj:ts Orden]], 6 juni 1936.<ref>{{runeberg.org|statskal|1955|1275.html Kungl. Serafimerorden}}</ref>
*[[Fil:Seraphimerorden ribbon.svg|50px]] {{flaggbild|Sverige}} Innehavare av [[Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken|Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 90-årsdagen]], 1948.<ref name="Statkal55Riksmarskalken">{{runeberg.org|statskal|1955|0061.html Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för Utrikes ärendena och Riksmarskalken.}}</ref>
*[[Fil:Order of the Polar Star - Ribbon bar, pre 1975.svg|50px]] {{flaggbild|Sverige}} Innehavare av [[Konung Gustav V:s minnestecken]], 1951.<ref name="Statkal55Riksmarskalken"/>
*[[Fil:Order of the Polar Star - Ribbon bar, pre 1975.svg|50px]] {{flaggbild|Sverige}} Kommendör med stora korset av [[Nordstjärneorden]], 28 november 1930.<ref>
{{runeberg.org|statskal|1931bih|0072.html Kungl. Nordstjärneorden.}}</ref>
*[[Fil:Order of the Polar Star - Ribbon bar, pre 1975.svg|50px]] {{flaggbild|Sverige}} Kommendör av första klassen av [[Nordstjärneorden]], 15 december 1921.<ref>{{runeberg.org|statskal|1925|0883.html Kungl. Nordstjärneorden.}}</ref>
*[[Fil:Order of the Polar Star - Ribbon bar, pre 1975.svg|50px]] {{flaggbild|Sverige}} Kommendör av andra klassen av [[Nordstjärneorden]], 6 juni 1918.<ref>{{runeberg.org|statskal|1921|0854.html Kungl. Nordstjärneorden.}}</ref>
*[[Fil:Order of the Polar Star - Ribbon bar, pre 1975.svg|50px]] {{flaggbild|Sverige}} Riddare av [[Nordstjärneorden]], 1913.<ref>{{runeberg.org|statskal|1915|0746.html Kungl. Nordstjärneorden.}}</ref>
*[[Fil:Order of the Vasa - Ribbon bar.svg|50px]] {{flaggbild|Sverige}} Kommendör med stora korset av [[Vasaorden]], 6 juni 1952.<ref>{{runeberg.org|statskal|1955|1395.html Riddare och Ledamöter av Kungl. Vasaorden.}}</ref>
*{{flaggbild|Sverige}} [[Illis Quorum]] av 18:e storleken, senast 1964.<ref>{{runeberg.org|statskal|1964|1010.html Svenska Akademien.}}</ref>
*{{flaggbild|Sverige}} Ledamot nummer 911 av [[Kungliga Vetenskapsakademien|Kungl. Vetenskapsakademien]], invald 1944.
*{{flaggbild|Sverige}} Ledamot av [[Svenska Akademien]] på stol nummer 1, invald 1945.
*{{flaggbild|Sverige}} Hedersledamot av [[Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien]].<ref name="Statkal55Riksmarskalken"/>
*{{flaggbild|Sverige}} Ledamot av [[Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien]].<ref name="Statkal55Riksmarskalken"/>
*{{flaggbild|Sverige}} Ledamot av [[Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia]].<ref name="Statkal55Riksmarskalken"/>

===Utländska utmärkelser===
*[[Fil:BEL Kroonorde Grootkruis BAR.svg|50px]] {{flaggbild|Belgien}} Storkorset av [[Kronorden (Belgien)|Belgiska Kronorden]], tidigast 1945 och senast 1947.<ref name="Statkal45Hovrätt">{{runeberg.org|statskal|1945|0100.html Hovrätterna}}</ref><ref name="Statkal47Riksmarskalken">{{runeberg.org|statskal|1947|0071.html Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för Utrikes ärendena och Riksmarskalken.}}</ref>
*[[Fil:DNK Order of Danebrog Grand Cross BAR.png|50px]] {{flaggbild|Danmark}} Storkorset med briljanter av [[Dannebrogorden|Danska Dannebrogorden]], tidigast 1947 och senast 1950.<ref name="Statkal47Riksmarskalken"/><ref name="Statkal50Riksmarskalken">{{runeberg.org|statskal|1950|0060.html Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för Utrikes ärendena och Riksmarskalken.}}</ref>
*[[Fil:DNK Order of Danebrog Grand Cross BAR.png|50px]] {{flaggbild|Danmark}} Storkorset av [[Dannebrogorden|Danska Dannebrogorden]], tidigast 1925 och senast 1931.<ref name="Statkal25Sthlm">{{runeberg.org|statskal|1925|0601.html Stockholms högskola}}</ref><ref name="Statkal31Lagbered">{{runeberg.org|statskal|1931|0085.html Lagberedningen}}</ref>
*[[Fil:DNK Order of Danebrog Commander BAR.png|50px]] {{flaggbild|Danmark}} Kommendör av andra graden av [[Dannebrogorden|Danska Dannebrogorden]], tidigast 1915 och senast 1921.<ref name="Statkal15Lagbered">{{runeberg.org|statskal|1915|0093.html Lagberedningen}}</ref><ref name="Statkal21Statsråd">{{runeberg.org|statskal|1921|0056.html Konungens Statsråd}}</ref>
*[[Fil:ETH Order of Menelik II - Grand Cross BAR.png|50px]] {{flaggbild|Etiopien|1897}} Storkorset av [[Menelik II:s orden|Etiopiska Menelik II:s orden]], tidigast 1950 och senast 1955.<ref name="Statkal50Riksmarskalken"/><ref name="Statkal55Riksmarskalken"/>
*[[Fil:FIN Order of the White Rose Grand Cross BAR.png|50px]] {{flaggbild|Finland}} Storkorset av [[Finlands Vita Ros’ orden]], tidigast 1925 och senast 1931.<ref name="Statkal25Sthlm"/><ref name="Statkal31Lagbered"/>
*[[Fil:FIN Order of the White Rose Commander BAR.png|50px]] {{flaggbild|Finland}} Kommendör av andra klassen av [[Finlands Vita Ros’ orden]], tidigast 1915 och senast 1921.<ref name="Statkal15Lagbered"/><ref name="Statkal21Statsråd"/>
*[[Fil:Legion Honneur GC ribbon.svg|50px]] {{flaggbild|Frankrike}} Storkorset av [[Hederslegionen|Franska Hederslegionen]], tidigast 1947 och senast 1950.<ref name="Statkal47Riksmarskalken"/><ref name="Statkal50Riksmarskalken"/>
*[[Fil:ISL Icelandic Order of the Falcon - Grand Cross BAR.png|50px]] {{flaggbild|Island}} Storkorset av [[Isländska falkorden]], tidigast 1931 och senast 1940.<ref name="Statkal31Lagbered"/><ref name="Statkal40Hovrätt">{{runeberg.org|statskal|1940|0091.html Hovrätterna}}</ref>
*[[Fil:Orden jugoslovenske zastave1(traka).png|50px]] {{flaggbild|Jugoslavien}} Storkorset av [[Jugoslaviska Fanans orden]], tidigast 1950 och senast 1955.<ref name="Statkal55Riksmarskalken"/>
*[[Fil:NLD Order of Orange-Nassau - Knight Grand Cross BAR.png|50px]] {{flaggbild|Nederländerna}} Storkorset av [[Oranien-Nassauorden|Nederländska Oranien-Nassauorden]], tidigast 1945 och senast 1947.<ref name="Statkal45Hovrätt"/><ref name="Statkal47Riksmarskalken"/>
*[[Fil:St Olavs Orden storkors stripe.svg|50px]] {{flaggbild|Norge}} Storkorset av [[Sankt Olavs orden|Norska Sankt Olavs orden]], tidigast 1931 och senast 1940.<ref name="Statkal31Lagbered"/><ref name="Statkal40Hovrätt"/>
*[[Fil:St Olavs Orden kommandør med stjerne stripe.svg|50px]] {{flaggbild|Norge}} Kommendör av första klassen av [[Sankt Olavs orden|Norska Sankt Olavs orden]], tidigast 1925 och senast 1931.<ref name="Statkal25Sthlm"/><ref name="Statkal31Lagbered"/>
*[[Fil:St Olavs Orden ridder 1 klasse stripe.svg|50px]] {{flaggbild|Norge}} Riddare av första klassen av [[Sankt Olavs orden|Norska Sankt Olavs orden]], tidigast 1915 och senast 1921.<ref name="Statkal15Lagbered"/><ref name="Statkal21Statsråd"/>
*[[Fil:POL Polonia Restituta Wielki BAR.svg|50px]] {{flaggbild|Polen}} Storkorset av [[Polonia Restituta|Polska Polonia Restituta]], tidigast 1945 och senast 1947.<ref name="Statkal45Hovrätt"/><ref name="Statkal47Riksmarskalken"/>
*[[Fil:Ro1ocr.gif|50px]] {{flaggbild|Rumänien}} Storkorset av [[Rumänska kronorden]], tidigast 1945 och senast 1947.<ref name="Statkal45Hovrätt"/><ref name="Statkal47Riksmarskalken"/>
*[[Fil:GER Bundesverdienstkreuz 7 Grosskreuz.svg|50px]] {{flaggbild|Tyskland}} Storkorset av [[Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden]], tidigast 1950 och senast 1955.<ref name="Statkal50Riksmarskalken"/><ref name="Statkal55Riksmarskalken"/>
*[[Fil:HUN Order of Merit of the Hungarian People's Republic BAR.png|50px]] {{flaggbild|Ungern}} Storkorset av [[Ungerska republikens förtjänstorden]], tidigast 1947 och senast 1950.<ref name="Statkal47Riksmarskalken"/><ref name="Statkal50Riksmarskalken"/>

== Källor ==
* Eliaesson, Jonas, et al (1984). ''Handelshögskolan i Stockholm, Stockholm School of Economics, 1909-1984.'' Stockholm: Handelshögskolan i Stockholm.
* {{bokref|författare=[[Jonas Rehnberg|Rehnberg, Jonas]]|titel=[[Stockholm School of Economics, The first 100 years]]|utgivningsort=[[Stockholm]]|utgivare=[[Informationsförlaget]]|år=[[Litteraturåret 2009|2009]]|id=ISBN 978-91-7736-579-2}}
*''Svenskt Biografisk Lexikon'', del XXII : Königsmarck - Lilja, under redaktion av Erik Grill och Birgitta Lager - Kromnow. Stockholm 1977 - 1979. Norstedts tryckeri Stockholm 1979.

=== Noter ===
<references/>

== Externa länkar ==
* {{commonscat}}

{{successionsbox
| föregångare = [[Assar Åkerman]]
| titel = [[Lista över Sveriges justitieministrar|Sveriges justitieminister]]
| år = 1920–1921
| efterträdare = [[Assar Åkerman]]

| föregångare2 = [[Assar Åkerman]]
| titel2 = [[Lista över Sveriges justitieministrar|Sveriges justitieminister]]
| år2 = 1923–1924
| efterträdare2 = [[Torsten Nothin]]

| föregångare3 = [[Erik Marks von Würtemberg]]
| titel3 = [[Svea hovrätt|President i Svea hovrätt]]
| år3=1931–1946
| efterträdare3 = [[Arthur Lindhagen]]

| företrädare4 = [[Axel Vennersten]]
| titel4 = [[Handelshögskolan i Stockholms direktion|Ordförande för Handelshögskolan i Stockholms direktion]]
| år4 = 1940–1957
| efterträdare4 = Kurt Holmgren

| titel5 = [[Svenska Akademien]], [[Lista över Svenska Akademiens ledamöter#Stol 1|Stol nr 1]]
| föregångare5 = [[Birger Wedberg]]
| år5 = 1945–1969
| efterträdare5 =[[Sture Petrén]]

| föregångare6 = [[Axel Vennersten]]
| titel6 = [[Riksmarskalk|Sveriges riksmarskalk]]
| år6 = 1946–1959
| efterträdare6 = [[Nils Vult von Steyern]]
}}

{{auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Ekeberg, Birger}}

[[Kategori:Sveriges justitieministrar]]
[[Kategori:Svenska professorer i civilrätt]]
[[Kategori:Svenska professorer i finansrätt]]
[[Kategori:Personer verksamma vid Stockholms universitet]]
[[Kategori:Ledamöter i Handelshögskolan i Stockholms direktion]]
[[Kategori:Personer verksamma vid Handelshögskolan i Stockholm]]
[[Kategori:Svenska justitieråd]]
[[Kategori:Svenska riksmarskalkar]]
[[Kategori:Svenska hovrättspresidenter]]
[[Kategori:Ledamöter av Svenska Akademien]]
[[Kategori:LVA]]
[[Kategori:LLA]]
[[Kategori:Ledamöter av Vitterhetsakademien]]
[[Kategori:Hedersledamöter vid Upplands nation]]
[[Kategori:Personer från Uppsala]]
[[Kategori:Gravsatta på Uppsala gamla kyrkogård]]
[[Kategori:Födda 1880]]
[[Kategori:Avlidna 1968]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Mottagare av Serafimerorden]]
[[Kategori:KMO]]
[[Kategori:GV:sJmtII]]
[[Kategori:GV:sMt]]
[[Kategori:KmstkNO]]
[[Kategori:KNO1kl]]
[[Kategori:KNO2kl]]
[[Kategori:RNO]]
[[Kategori:KmstkVO]]
[[Kategori:Storkorset av Belgiska Kronorden]]
[[Kategori:StkDDO]]
[[Kategori:KDDO2gr]]
[[Kategori:StkFinlVRO]]
[[Kategori:KFinlVRO2kl]]
[[Kategori:StkNS:tOO]]
[[Kategori:KNS:tOO1kl]]
[[Kategori:RNS:tOO]]
[[Kategori:Mottagare av Isländska falkorden]]
[[Kategori:Storkorset av Hederslegionen]]
[[Kategori:Mottagare av Menelik II:s orden]]
[[Kategori:Mottagare av Jugoslaviska Fanans orden]]
[[Kategori:Storkorset av Polonia Restituta]]
[[Kategori:Mottagare av Rumänska kronorden]]
[[Kategori:Mottagare av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden]]
[[Kategori:Storkorset av Oranien-Nassauorden]]
[[Kategori:Mottagare av Ungerska republikens förtjänstorden]]
[[Kategori:Mottagare av Illis Quorum]]
[[Kategori:Storkorset med briljanter av Dannebrogorden]]

Inger Sandberg

2016-04-20T17:10:00Z

Skivsamlare:

'''Karin''' '''''Inger''''' '''Sandberg''', född [[2 augusti]] [[1930]] i [[Karlstad]], är en [[svenskar|svensk]] [[författare]].
{{Författare
| namn = Inger Sandberg
| bild = Inger Sandberg 01.JPG
| bildstorlek = 225px
| bildtext = På [[bokmässan]] 2010.
| pseudonym =
| född_datum = [[2 augusti]] [[1930]]
| född_plats = [[Karlstad]]
| födelsenamn =
| yrke = [[författare]]
| nationalitet = [[svenskar|Svensk]] {{flaggbild|Sverige}}
| period = [[1952]]–[[2008]]
| genre =[[Barnböcker]]
| ämne =
| rörelse =
| noterbara_verk = [[Lilla spöket Laban]] [[Lilla Anna och trollerihatten]]
| priser = [[Elsa Beskow-plaketten]] [[litteraturåret 1966|1966]]
 [[Expressens Heffaklump]] [[litteraturåret 1969|1969]]
 [[Astrid Lindgren-priset]] [[litteraturåret 1974|1974]]
 [[Wettergrens barnbokollon]] [[litteraturåret 1987|1987]]
 [[Årets värmlandsförfattare]] [[litteraturåret 2003|2003]]
 [[Litteris et Artibus]] [[2006]]
| make_maka = [[Lasse Sandberg]]
| barn = Lena, Niklas och Mathias som alla tre är avbildade i sina föräldrars böcker.
| släktingar =
| influenser =
| influerade =
| signatur =
| webbplats = http://www.spoketlaban.se/
| fotnoter =
}}
Inger Sandberg är främst känd för böckerna om ''[[Lilla Anna och Långa farbrorn]]'', om ''[[Tummen]]'' och om ''[[Lilla spöket Laban]]''. Böckerna, som finns översatta till omkring 30 språk, illustrerades av maken [[Lasse Sandberg]], som hon samarbetat med i över 50 år. Inger Sandberg satt på stol nr 18 i [[Svenska barnboksakademien]] [[litteraturåret 1995|1995]]-[[litteraturåret 1999|1999]].
Innan hon blev barnboksförfattare på heltid arbetade hon som småskollärare i sex år.

== Biografi ==
Inger Sandberg är uppvuxen i [[Karlstad]] i en borgerlig familj. [[1950]] gifte hon sig med [[skämttecknare]]n och [[illustratör]]en [[Lasse Sandberg]]. Paret flyttade ut på den värmländska landsbygden, men bodde där bara ett år. Hösten [[1951]] flyttade de till [[Strängnäs]] eftersom hon skulle börja studera på [[Småskoleseminarium|småskoleseminariet]]. [[1952]] födde Sandberg en dotter, Lena, men eftersom hon inte avbryta studierna fick maken vara hemma. På initiativ av honom började Inger Sandberg nu skriva korta berättelser som Lasse Sandberg sedan illustrerade och året efter kom parets första gemensamma bok ut, ''Fåret Ullrik får en medalj'' (1953). [[1955]] fick paret sitt andra barn, Niklas. Båda barnen figurerar i vissa av böckerna, exempelvis ''Lena berättar'' från 1963, ''En konstig första maj'' från 1967 och ''Niklas önskedjur'' från 1972. [[1964]] kom det verklige genombrottet i och med den första boken om [[Lilla Anna och Långa farbrorn|Lilla Anna]], som hon skrev till sitt ofödda barn som makarna var säkra på skulle bli just en liten Anna. När [[sladdbarn]]et kom visade sig det dock vara en pojke, Mathias, som liksom sina syskon också avbildats i flera böcker. Men efter succén med [[Lilla Anna och Långa farbrorn|Lilla Anna]] rullade det på med flera numera mycket kända figurer, till exempel Lilla spöket Laban och Tummen. Paret Sandberg har även varit aktiva i antirökningskampanjer och gett ut tre böcker på temat sluta röka. Den första kom [[1971]] och fick namnet ''Vad är det som ryker?''. På [[1980-talet]] blev Inger Sandberg mormor och det första barnbarnet, Pulvret, har fått flera böcker tillägnade sig. Det första heter ''Hjälpa till, sa Pulvret'' och utkom [[1982]]. 1995 var Inger Sandberg som ''visiting author'' i [[Singapore]], [[Taipei]], [[Seoul]], [[USA]], [[Australien]] och [[Nya Zeeland]]. Mellan [[2003]] och [[2005]] gav författarparet ut fyra böcker: ''Konstigt sa lilla C'', ''Tummens kalas'', ''Vem är det som låter? sa lilla spöket Laban'' och ''Är det jul nu igen? sa lilla spöket Laban''. Inger Sandberg blev änka 2008.

Inger och Lasse Sandberg har skrivit över hundra barnböcker; deras böcker har översatts till 33 språk och är mycket populära i bland annat Japan.

==Bibliografi (urval)==
* [[litteraturåret 1953|1953]] – ''[[Fåret Ullrik får medalj]]'' (tillsammans med [[Lasse Sandberg]])
* [[litteraturåret 1959|1959]] – ''Jonas och bilen och äventyret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1960|1960]] – ''Godnattsagor på rullgardinen'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1961|1961]] – ''Filuren på äventyr'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1962|1962]] – ''Hemma hos mej'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1963|1963]] – ''Lena berättar'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1963|1963]] – ''Trollen i Lill-skogen'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1964|1964]] – ''[[Vad Anna fick se]]'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1964|1964]] – ''Niklas röda dag'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1965|1965]] – ''Den musikaliska myran'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1965|1965]] – ''[[Lilla Anna och trollerihatten]]'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1965|1965]] – ''En morgon i varuhuset'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1965|1965]] – ''Johan'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1965|1965]] – ''Vad lilla Anna sparade på'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1965|1965]] – ''Barnens bildordlista'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1965|1965]] – ''[[Lilla spöket Laban]]'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1966|1966]] – ''Pojken med de hundra bilarna'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1966|1966]] – ''Lilla Annas mamma fyller år'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1966|1966]] – ''När lilla Anna var förkyld'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1966|1966]] – ''Tomtens stadsresa'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1967|1967]] – ''En konstig första maj'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1967|1967]] – ''Niklas önskedjur'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1968|1968]] – ''Mathias och trollet'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1968|1968]] – ''Mathias bakar kakor'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1968|1968]] – ''Vi passar oss själva'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1968|1968]] – ''Pojken med de många husen'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1969|1969]] – ''Pappa kom ut'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1969|1969]] – ''Johan i 2:an'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1969|1969]] – ''Filurstjärnan'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1969|1969]] – ''Mathias hjälper till'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1969|1969]] – ''Mathias målar en...'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1970|1970]] – ''Lena står i kö'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1970|1970]] – ''Stora tokboken'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1970|1970]] – ''Buffalo Bengt och indianerna'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1971|1971]] – ''Vad är det som ryker'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1971|1971]] – ''Lilla Anna och långa farbrorn på havet'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1972|1972]] – ''Fred Strid krymper'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1972|1972]] – ''Lilla Annas julklapp'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1972|1972]] – ''Var är lilla Annas hund?'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1973|1973]] – ''Lilla Anna flyttar saker'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1973|1973]] – ''Lilla Anna leker med bollar'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1973|1973]] – ''Lilla Anna – kom och hjälp'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1973|1973]] – ''Vi leker öken, fröken'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1974|1974]] – ''Hej, välkommen till mej'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1975|1975]] – ''Lilla Anna i glada skolan'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1975|1975]] – ''Perry och osynlige Wrolf'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1976|1976]] – ''Var är långa farbrorns hatt'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1977|1977]] – ''Pappa är sjuk, sa lilla spöket Laban'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1977|1977]] – ''Kommer snart, sa Laban och Labolina'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1977|1977]] – ''Labolinas snubbeldag'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1977|1977]] – ''Gissa vem jag är idag, sa Labolina'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1977|1977]] – ''Labolinas lina'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1977|1977]] – ''Lilla spöket Laban får en lillasyster'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1978|1978]] – ''[[Tummens resa]]'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1978|1978]] – ''Var är Labolinas Millimina'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1979|1979]] – ''Lilla Anna och de mystiska fröna'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1980|1980]] – ''Glad spökjul'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1980|1980]] – ''Tummens mamma slutar röka'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1980|1980]] – ''Tummen tittar på natten'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1980|1980]] – ''Tummen får en vän'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1981|1981]] – ''En fin dag för Johan'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1982|1982]] – ''Tummen och tossingarna'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1982|1982]] – ''Lilla Anna reser till landet mittemot'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1983|1983]] – ''Hjälpa till, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1983|1983]] – ''Här är jag, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1983|1983]] – ''Titta där, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1984|1984]] – ''Tummesagor'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1984|1984]] – ''Rädd för, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1984|1984]] – ''Låna den, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1985|1985]] – ''Lilla Nollan och dom andra'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1985|1985]] – ''Äventyret med burkrobotarna'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1985|1985]] – ''Mera macka, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1985|1985]] – ''Hitta den, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1986|1986]] – ''Vit och svart och alla de andra'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1986|1986]] – ''Tummen och Gullet tittar på världen'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1987|1987]] – ''Sandbergs ABCDEF'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1987|1987]] – ''Lilla Anna räddar Oskar'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1987|1987]] – ''Laban och Labolina letar prinsessor'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1987|1987]] – ''Mina glada tröjor''
* [[litteraturåret 1988|1988]] – ''Pojken, prinsessan och grönt'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1989|1989]] – ''Rundhunden och den bottenlösa dammen'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1990|1990]] – ''Grattis lilla Anna'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1990|1990]] – ''Laga mig, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1991|1991]] – ''Labans och Labolinas jul'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1991|1991]] – ''Fixa fisk, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1991|1991]] – ''Tre på Mallorca''
* [[litteraturåret 1991|1991]] – ''De hemliga i skogen''
* [[litteraturåret 1992|1992]] – ''Nej sa lilla P'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1992|1992]] – ''Sov gott pappa, sa lilla spöket Laban'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1992|1992]] – ''Rufus på hundtävling'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1993|1993]] – ''Jaa, det får du, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1993|1993]] – ''Spökpappan i simskolan'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1993|1993]] – ''Häxkalaset'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1993|1993]] – ''Från A till Ö'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1994|1994]] – ''Rufus och benet'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1994|1994]] – ''Rufus och häxan'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1994|1994]] – ''Var är rösten? sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1994|1994]] – ''Berätta mera Matilda'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1995|1995]] – ''Vem är Skalle?'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1995|1995]] – ''Vem bor här?'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1995|1995]] – ''Morris och Nifs'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1995|1995]] – ''Rimboken'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1995|1995]] – ''Den modiga hunden Brock'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1995|1995]] – ''Inte städa, sa Pulvret'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1996|1996]] – ''Rundhunden kommer igen'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 1997|1997]] – ''Den modiga hunden Brock och ruskigheterna'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 2003|2003]] – ''Tummens kalas'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 2003|2003]] – ''Konstigt, sa lilla C'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 2004|2004]] – ''Vem är det som låter? sa spöket Laban'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 2005|2005]] – ''Är det jul nu igen? sa spöket Laban'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 2008|2008]] – ''Lilla Anna och lilla Långa Farbrorn'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[litteraturåret 2009|2009]] – ''Sagor och sånger med Laban och Labolina'' (cd-bok där [[Olle Sarri]] läser sagorna och sång av Anneli Martini, Per Sandberg m.fl.)
* [[Litteraturåret 2011|2011]] – ''Tummens kompis'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[Litteraturåret 2011|2011]] – ''Tummen leker'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[Litteraturåret 2012|2012]] – ''BUUUH! sa spöket Laban'' (tillsammans med Lasse Sandberg)
* [[Litteraturåret 2013|2013]] – ''Här är lilla Anna'' (tillsammans med [[Susanna Hellsing]] och Lasse Sandberg)
* [[Litteraturåret 2014|2014]] – ''Lilla Anna har kalas'' (tillsammans med Susanna Hellsing och Lasse Sandberg)

==Priser och utmärkelser (urval)==
*[[Litteraturåret 1964|1964]] – [[Boklotteriets stipendiater 1964|Boklotteriets stipendiat]]
*[[Litteraturåret 1969|1969]] – [[Expressens Heffaklump]]<ref>[http://www.sbi.kb.se/sv/Utgivning-och-formedling/Priser-och-beloningar/Priser/Expressens-Heffaklump/ Svenska barnboksinstitutet: Expressens Heffaklump]</ref>
*[[Litteraturåret 1969|1969]] – [[Litteraturfrämjandets stipendiater 1969|Litteraturfrämjandets stipendiat]]
*[[litteraturåret 1973|1973]] – [[Nils Holgersson-plaketten]]
*[[litteraturåret 1974|1974]] – [[Astrid Lindgren-priset]]
*[[Litteraturåret 1987|1987]] – [[Wettergrens barnbokollon]]
*[[Litteraturåret 1996|1996]] – [[Årets Värmlänning|Årets värmlänning]]
*[[litteraturåret 2003|2003]] – [[Årets värmlandsförfattare]]
*[[2006]] – [[Litteris et Artibus]]
*[[2015]] – [[Hedersdoktor]] vid Karlstads universitet

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>

==Externa länkar==
* [http://www.lansbiblioteket.se/forfattare/sandberginger&lasse.htm Länsbiblioteket i Värmland – Inger & Lasse Sandberg]
* [http://www.rabensjogren.se/ Förlaget Rabén & Sjögren]
* {{Libris namn|Sandberg|Inger|år=1930-|auth=199201}}
* [http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3369&artikel=2679536 Inger och Lasse Sandberg berättar minnen i Sveriges Radio Värmland]

{{STANDARDSORTERING:Sandberg, Inger}}

[[Kategori:Kvinnor]]
[[Kategori:Sommarvärdar 1978]]
[[Kategori:Svenskspråkiga författare]]
[[Kategori:Svenska serieskapare]]
[[Kategori:Födda 1930]]
[[Kategori:Svenska författare]]
[[Kategori:Svenska författare av barn- och ungdomslitteratur]]
[[Kategori:Värmländska författare]]
[[Kategori:Levande personer]]
[[Kategori:Personer från Karlstad]]
[[Kategori:Mottagare av Litteris et Artibus]]
[[Kategori:Hedersdoktorer vid Karlstads universitet]]

[[en:Inger Sandberg]]

Fika

2016-03-10T01:18:08Z

Skivsamlare: Rullade tillbaka redigeringar av 2.248.183.100 (diskussion) till senaste version av Hangsna

[[Fil:I trädgården.jpg|miniatyr|200px|Utomhusfika på sommaren.]]
[[Fil:Fika latte.jpg|miniatyr|200px|En modern fika inomhus på ett [[kafé]] med [[caffe latte]], kaka och [[te]].]]
[[Fil:Fika in the grass.jpg|miniatyr|200px|Fika i naturen/[[picknick]].]]

'''Fika''' är en [[samhällsinstitution|social institution]] i Sverige.<ref>{{webbref|titel=Management by fika|url=http://www.handelskammer.se/nyheter/management-fika|utgivare=Tysk-svenska handelskammaren|hämtdatum=6 oktober 2013}}</ref> Det innebär att man tar en paus från en aktivitet för att dricka [[kaffe]] eller någon annan dryck med vänner, familj eller bekanta. Till drycken brukar man ofta äta någon form av sötsak, kallad fikabröd, klassiskt brukar det vara bullar och/eller kakor. Denna tradition av en kaffepaus med något tilltugg är centralt i svensk kultur,<ref>[http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/utbyteskorrespondenterna/i-prefer-the-swedish-fika_51871.html I prefer the Swedish fika]. [[Svenskt Näringsliv]]. Läst 2012-11-02.</ref> med svenskar som en av världens största kaffekonsumenter.<ref>{{webbref |url=https://web.archive.org/web/20120112144149/http://earthtrends.wri.org/searchable_db/results.php?years=all&variable_ID=294&theme=6&country_ID=all&country_classification_ID=all |titel=Resource Consumption: Coffee consumption per capita |utgivare=EarthTrends}}</ref>

Fika kan även innebära smörgåsar eller annat ätbart som inte är sötsaker. En (eller ett<ref>Svenska Akademins ordlista</ref>) fika kan äga rum på ett [[kafé]] eller [[konditori]], på arbetsplatsen, som [[kyrkkaffe]], i hemmet och även utomhus.

Parallellt lever en äldre betydelse av ordet "fika" kvar, där betydelsen är enbart "kaffe" (se [[#Etymologi|nedan]]). Frasen "en kopp fika" (="en kopp kaffe") är idag inte lika vanlig som den var för ett halvsekel sedan, men är fortfarande i bruk i vissa kretsar.

Kvällsfika är ett uttryck som främst förekommer i de norra delarna av Sverige. Det syftar på en lättare måltid som intas på kvällen. Ofta bestående av smörgåsar och någon dryck, exempelvis te eller mjölk.{{Källa behövs||datum=2015-01}}

==Etymologi==
Ordet ''fika'', i betydelsen att dricka kaffe, finns belagt sedan 1910.<ref>[[Nationalencyklopedins ordbok]]</ref> Man vände på ordet "kaffi" (en sidoform till 'kaffe'). Från verbet bildades sedan ordet "fik", i betydelsen "kafé", "konditori". Detta är en teori som professor Lars-Gunnar Andersson vid Göteborgs Universitet nämnde i radioprogrammet ''Språket'' i P1 2009.<ref>''Språket'' (2009) [http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/76017?programid=411] Lars-Gunnar Andersson (Radioprogram). Redaktör: Anna Lena Ringarp, Sveriges Radio, P1, 22 december.</ref>

I en avhandling från 1733 av [[Reinhold Näsman]], ”Historiola lingvæ dalekarlicæ”<ref>{{webbref |url=http://w3.falun.se/opac/search_result.aspx?TextFritext=Historiola+lingv%C3%A6+dalekarlic%C3%A6 |titel=Falu stadsbiblioteks mediekatalog |utgivare=Falu kommun}}</ref> ([[Dalmål]]ets historia) nämns ”skinnarmålet”, ett hemligt språk som användes av dem som ägnade sig åt skinnberedning. Språket kom att föras vidare av [[gårdfarihandlare]] och användes ännu 1913 då Ola Bannbers gjorde uppteckningar i Västerdalarna. Skinnarmålet innebar att man kastade om stavelser och ljud i [[malung]]sdialekten. Kaffe hette, enligt Bannbers, "fäka" eller "fik" (det dialektala ordet var kaffä). En kaffepanna hette "fäkanapa". Bannbers menar att fika inte nödvändigtvis kommer från Stockholmsslang{{förtydliga|när påstås det att det skulle komma från stockholmsslang?|datum=2013-04}}. Enligt [[Herman Palm]]s ''Hemliga språk i Sverige''<ref>{{bokref
|efternamn=Palm
|förnamn=Herman
|författarlänk = Herman Palm
|titel=Hemliga språk i Sverige
|år=1911
|utgivningsort=Stockholm : Norstedt
|språk=swe
|libris=8907813
}}</ref> från 1910 använde sotarna i Stockholm orden "fika" för att dricka kaffe och "fikhäck" för kafé. På fängelset [[Långholmen]] användes också fika och Palm benämner det ”backslang” (baklängestal). Oavsett om ordet i stockholmsslang är lånat från Malungs skinnarspråk eller uppstått på annat sätt är det sannolikt ett exempel på backslang: kaffi ger fika och fika och fik har uppstått ur detta.<ref>
{{bokref|efternamn=Bergman|förnamn=Gösta|författarlänk = Gösta Bergman|medförfattare =|redaktör =|övriga =|titel = Ord med historia: [etymologisk ordbok med över 2500 ord och deras ursprung]|origår = 2005|origmånad =|url =|format =|hämtdatum =|hämtår =|hämtmånad =|upplaga = 8. uppl.|serie =|datum =|år =|månad =|utgivare = Bokförlaget Prisma|utgivningsort = Stockholm|språk = svenska|isbn =91-518-4409-5|libris = 9492604|sid =163}}</ref>

Fika har dock funnits i det svenska språket innan dess men med annan betydelse. I äldre svenska fiker, fikte (t. ex.Bellman, Weste 1807), fsv. flkia, ivrigt sträva, även: skynda. Isländska fikja. Fiken kan vara nordiskt; möjligen besläktat med norska. fika, ivrigt röra med armarna, jämför med tyska ficken, gnida fram o.tillbaka.

Ett liknande fall är att i den franska slangen [[verlan]] finns ordet féka i stället för café.

== Referenser ==
<references/>

[[Kategori:Kaffe]]
[[Kategori:Måltider]]

Eugénie Söderberg

2015-11-07T16:13:16Z

Skivsamlare: Fix referensfel

{{Författare
| namn = Eugénie Söderberg
| bild = Eugénie Söderberg-Perls in Central Park N.Y., GUB.jpg
| bildstorlek = 250px
| bildtext = Eugénie Söderberg, foto från 1940-talet i New York. [[Göteborgs universitetsbibliotek]].
| pseudonym =
| född_datum = [[25 mars]] [[1903]]
| född_plats = [[Heidelberg]], [[Tyskland]]
| död_datum = {{Död datum och ålder|1973|01|00|1903|03|25}}
| död_plats = [[New York]], [[USA]]
| andra_namn = [[Eugénie Riwkin]], Eugénie Söderberg, [[Eugénie Perls]]
| yrke = [[Författare]], [[journalist]], [[översättare]]
| nationalitet = {{flaggbild|Sverige}} [[Svenskt medborgarskap|Svensk]]
| språk = [[svenska]], [[tyska]], [[polska]], [[ryska]], [[engelska]], [[franska]]
| period = 1933-1965
| genre =
| ämne =
| rörelse =
| debutverk = ''Kulturen i Sovjet''
| noterbara_verk = ''Min son är min''
| priser =
| make_maka = [[Mikael Söderberg]] (1927–1931) Hugo Perls (1941–1973)
| barn = Klaus Perls (styvson) Thomas A. Perls (styvson)
| influenser =
| influerade =
| signatur =
| webbplats =
| fotnoter =
}}
'''Henya "Eugénie" Söderberg''', senare ''Perls'', ogift ''Riwkin'', född [[25 mars]] [[1903]] i [[Heidelberg]], [[Tyskland]]<ref name="rot">Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).</ref>, död i januari [[1973]] i [[New York]], var en svensk-amerikansk [[journalist]], [[författare]] och [[översättare]].

==Biografi==
===Familjen i Sverige===
Hon var äldsta dotter till köpmannen Schalom Schender "Alexander" Riwkin (1878–1930)<ref name="PO21">Swartz, Per Olof: ''En främling i världen – om Mikael Söderberg och hans hustru Eugénie'', Söderbergsällskapet, 2009. ISBN 978-91-977970-0-9. s. 21.</ref><ref name="rot"/><ref>Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).</ref> och Frida Perelman (1881–)<ref name="rot"/> samt syster till fotografen [[Anna Riwkin]] och redaktören [[Josef Riwkin]].<ref>Swartz, Per Olof: ''En främling i världen – om Mikael Söderberg och hans hustru Eugénie'', Söderbergsällskapet, 2009. ISBN 978-91-977970-0-9. s. 22.</ref>

Eugénie Riwkin var från 24 december 1927 gift med författaren [[Mikael Söderberg]] (1903–1931), som var son till [[Märta Söderberg|Märta]] och [[Hjalmar Söderberg]],<ref name="PO67">Swartz, Per Olof: ''En främling i världen – om Mikael Söderberg och hans hustru Eugénie'', Söderbergsällskapet, 2009. ISBN 978-91-977970-0-9. s. 67.</ref> bror till skådespelaren [[Dora Söderberg|Dora]], historikern [[Tom Söderberg (historiker)|Tom]] och halvbror till skådespelaren [[Betty Söderberg]].<ref name="Möller">[http://www.pontusmoller.se/2007/12/31/forfattaren-hjalmar-soderbergs-slakt/ Riddarhusgenealog Pontus Möllers publiceringar. Författaren Hjalmar Söderbergs släkt (1997).]</ref>

===Till USA===
Efter Mikael Söderbergs bortgång drog sig Eugénie Riwkin-Söderberg bort från Europa. I april 1940 skriver hon ett kort ombord på [[M/S Kungsholm (1928)|M/S Kungsholm]] på väg från Haiti till Havanna - därifrån skall hon vidare till [[New York]]. Hon bosatte sig i New York och rapporterar i brev från augusti 1940 till [[Hjalmar Söderberg]]: ''"Befinner mig på en bilresa i USA och ser en hel del av landet. Det finns mycket storslaget här, men mycket skrämmande. Just för att det är nu! Just nu är jag i [[New Orleans]]. [[Mississippi]]s vatten är lika oljigt och smutsigt som det var på [[Mark Twain]]s tid. Vita, kreoler, negrer och en aning indianblod, allt detta promenerar omkring här på gatorna. De vita trivas (klimatet är litet besvärligt förstås), de kolorerade, som de helst kallas, har det jobbigt och förödmjukande. Måste alltid någon svinga puskan över andras ryggar? Snälla ni, skriv till mig, glöm inte att jag älskar er och är mycket orolig för hur ni har det i dessa tider."''.<ref>Swartz, Per Olof: ''En främling i världen – om Mikael Söderberg och hans hustru Eugénie'', Söderbergsällskapet, 2009. ISBN 978-91-977970-0-9. s. 67.</ref>

===Journalist i New York===
När Hjalmar Söderberg var död skrev Eugénia Riwkin-Söderberg i New York en stor artikel om honom - en analys av hans person och författarskap. Det är oklart var den publicerades, men hon skickade manuskriftet till Söderbergs hustru i [[Köpenhamn]], som skrev ett tackbrev och berättade att hon fått den uppläst i översättning av dottern [[Betty Söderberg|Betty]] och svärsonen [[Hakon Stangerup]]. Sista brevet från Eugénie till Emilie Söderberg är från 1949. Eugéine Riwkin bodde då permanent i New York och var sedan 1941 omgift med Hugo Perls, en känd antikvitetshandlare och gallerist på [[Park Avenue]]. I brevet frågan hon om matsituationen i Danmark. Hon berättar också att hon träffat tecknaren, författaren och Söderberg-beundraren [[Adolf Hallman]] med fru på [[Museum of Modern Art]] i New York. Eugénie Riwkin-Perls skrev 1950 tre brev till [[Hakon Stangerup]] om att försöka få böcker av [[Hjalmar Söderberg]] översatta till engelska i USA. Hon fortsatte i New York att skriva i olika genrer, bland annat som reporter för [[Skandinavien|skandinavisk]]a tidningar. För boken ''Mohikana bor på Hawaii'', samarbetade hon med sin syster, fotografen [[Anna Riwkin]]. Hennes tredje roman ''Min son är min'' utgavs i Sverige på [[Raben & Sjögren]]s förlag. Fram till sin död skickade hon pengar för skötsel av Mikael Söderbergs grav i Sverige.<ref name="mikael">Swartz, Per Olof: ''En främling i världen – om Mikael Söderberg och hans hustru Eugénie'' (Söderbergsällskapet, 2009), s. 69. ISBN 978-91-977970-0-9</ref>

===Epilog===
Vid Stony Brook University på [[Long Island]] finns "Eugenie Soderberg Collection", en samling brev, artiklar, manuskript och dagböcker, skrivna på ryska, svenska, tyska, franska och engelska.<ref> [http://www.stonybrook.edu/libspecial/collections/manuscripts/soderberg.shtml Eugenie Soderberg Collection], Stony Brook University, New York.</ref> [[Kurt Mälarstedt]], ledamot av [[Söderbergsällskapet]]s styrelse, gick igenom samlingen 2007. Han fann här en notering om något som kallades "Stora boxen" med ''"Mikaels brev, recensioner".'' Tyvärr fanns inga spår av den i arkivet och ingen visste vad som hänt med den.<ref name="mikael"/>

[[Söderbergsällskapet]] gav 2009 ut ''"En främling i världen – om Mikael Söderberg och hans hustru Eugénie"'' av Per Olof Swartz.

==Bibliografi i urval==
*1933 – ''Kulturen i Sovjet'' (som Eugénie Riwkin-Söderberg, Bonnier)
*1936 – ''Studentfabriken: roman'' (Bonnier)
** Dansk översättning: Studenterfabrikken (1942)
*1947 – ''Med bästa avsikt: roman'' (illustrerad av författaren, Medén)
*1961 – ''Mokihana bor på Hawaii'' (barn/ungdomsbok, foto [[Anna Riwkin-Brick]], Rabén & Sjögren)
** Engelsk översättning: Mokihana lives in Hawaii (1961)
** Tysk översättning: Mokihana (1962)
** Dansk översättning: Mokihana fra Hawaii (1964)
*1962 – ''Mokihana'' (tillsammans med [[Anna Riwkin-Brick]], Rabén & Sjögren)
** Engelsk översättning: Hawaii, a way of life (1962)
*1962 – ''Hawaii'' (tillsammans med Anna Riwkin-Brick)
*1965 – ''Min son är min'' ([[Raben & Sjögren]])
*1970 – "Kollektivet kring Spektrum". I tidskriften [[Bonniers litterära magasin]], 1970: nr 8

;Översättningar
* [[Jerzy Kossowski]]: Tegelhuset (översatt tillsammans med [[Daniel Brick]], Bonnier, 1932)
* [[Ferdynand Goetel]]: Från dag till dag (''Z dnia na dzień'') (Bonnier, 1932)
* [[Zygmunt Nowakowski]]: Godahoppsudden (''Przylądek dobrej nadziei'') (Bonnier, 1934)
* [[M. Iljin]]: Berg och människor: berättelser om naturens ombyggnad (''Gory i ludi'') (Natur och kultur, 1936)
* [[Sergiusz Piasecki]]: Under Karlavagnen (''Kochanek wielkiej niedźwiedzicy'') (Hökerberg, 1938)

==Referenser==
===Noter===
<references/>

===Webbkällor===
* [http://www.pontusmoller.se/2007/12/31/forfattaren-hjalmar-soderbergs-slakt/ Riddarhusgenealog Pontus Möllers publiceringar. Författaren Hjalmar Söderbergs släkt (1997).]
* [http://www.stonybrook.edu/libspecial/collections/manuscripts/soderberg.shtml Eugenie Soderberg Collection], Stony Brook University, New York.

===Tryckta källor===
* Holmbäck, Bure: ''Hjalmar Söderberg - Ett författarliv'', [[Albert Bonniers Förlag|Bonniers]], 1988. s. 486-87.
* Swartz, Per Olof: ''En främling i världen – om Mikael Söderberg och hans hustru Eugénie'', [[Söderbergsällskapet]], Växjö 2009. Nummer 17 i Söderbergsällskapets skriftserie ISSN 1100-4304, ISBN 978-91-977970-0-9.
* Wästberg, Per: ''Kära Hjalle Kära Bo - Bo Bergmans och Hjalmar Söderbergs brevväxling 1891-1941'', utgiven med inledning och kommentar av Per Wästberg, Bonniers, Stockholm 1969. s. 239-40.

==Externa länkar==
* [http://runeberg.org/sfl/1/0802.html Söderberg, Eugenie] Svenskt författarlexikon / 1. 1900–1940 A–Ö /, s. 802.
* [http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=(söderberg%2c+eugénie+1903)&f=simp&spell=true&hist=true&p=1 Eugénie Söderberg] på Libris

{{STANDARDSORTERING:Söderberg, Eugenie}}

[[Kategori:Födda 1903]]
[[Kategori:Avlidna 1973]]
[[Kategori:Svenska författare]]
[[Kategori:Kvinnor]]
[[Kategori:Svenska översättare]]
[[Kategori:Översättare från polska]]
[[Kategori:Översättare från ryska]]
[[Kategori:Personer från Heidelberg]]

Bahnstrecke Ängelsberg–Kärrgruvan

2015-11-04T11:24:15Z

Skivsamlare: Fix referensfel, +mall runeberg

{{Infobox järnväg
|namn = Norbergs Järnväg
|färg = 
|textfärg = 
|bild = [[Fil:Norbergs station.jpg|250px]]
|bildtext = Norbergs järnvägsstation.
|plats = [[Västmanland]]
|sträcka = Ängelsberg-Kärrgruvan
|anslutande = [[Krylbo-Norbergs Järnväg]] [[Kärgruvan-Klackberg Järnväg]] [[Godsstråket genom Bergsslagen|Stambanan Krylbo-Mjölby]] [[Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar]]
|invigd = 1856 Smalspår 1876 Normalspår
|avstängd =
|ägare = [[Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar]] 1922-1944 [[Svenska staten]] 1944-
|banoperatör =
|trafikoperatör = [[Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar]] 1876-1945 [[Statens Järnvägar]] 1945-
|biljettoperatör = 
|längd = 18
|spårantal = Enkelspår
|spårvidd = 1435
|spårtyp = normalspår
|axellast =
|STVM =
|lutning = 10
|radie =
|ATC =
|ERTMS = 
|Fjärrblockering =
|signalsystem =
|hastighet =
|elektrifierad = 1956-12-05 (Ängelsberg-[[Snytens station|Snyten]])
|matning = 16 kV 16 1/3 Hz
|lastprofil =
|fotnoter =
|karta = {{BS-linjekarta|}}
{{BS2|||km||}}
{{BS2||exLUECKE|19,8|[[Krylbo-Norbergs Järnväg]]|[[Krylbo station|Krylbo C]]}}
{{BS2||exABZlg||[[Kärgruvan-Klackberg Järnväg]]|Klackberg}}
{{BS2||BHF|17,9|[[Kärrgruvan]]}}
{{BS2|exSTRrg|eABZrf||Smalspårssträckningen|-1876}}
{{BS2|exSTR|eBST|16,9|[[Spännarhyttan]]}}
{{BS2|exSTR|eHST|16,3|Hackspettbacken|}}
{{BS2|xABZrg|STRrf||Smalspårssträckningen|-1876}}
{{BS2|eABZlf|exSTRlg||Smalspårssträckningen|-1876}}
{{BS2|eBST|exSTR|15,1|Mimerfältet|}}
{{BS2|eABZlg|exSTR||[[Kärgruvan-Klackberg Järnväg]]|Klackberg}}
{{BS2|BHF|exSTR|14,5|[[Norberg]]}}
{{BS2|eHST|exSTR|12,3|Rosendal|1940-1962}}
{{BS2|STR|exBST||Trättsbo|}}
{{BS2|STRlf|xABZlg||Smalspårssträckningen|-1876}}
{{BS2||eHST|10,9|Livsdal|1940-1962}}
{{BS2||eHST|10,4|Mauritsbacke|1940-1962}}
{{BS2||BHF|8,0|[[Högfors, Norbergs kommun|Högfors]]}}
{{BS2||eHST|7,2|Fallbron|-1962}}
{{BS2||eHST|6,3|Blomdalstäkt|1940-1962}}
{{BS2|exSTRrg|eABZrf||Smalspårssträckningen|-1876}}
{{BS2|exSTR|eHST|5,3|[[Snytsbo]]|-1962}}
{{BS2|exSTR|ABZrg||[[Godsstråket genom Bergsslagen]]|[[Krylbo station|Krylbo C]]}}
{{BS2|exSTR|BHF|4,1|[[Snytens station]]|-1900}}
{{BS2|exSTR|ABZrf||[[Godsstråket genom Bergslagen]]|[[Fagersta C]]}}
{{BS2|exSTRlf|eABZlg||Smalspårssträckningen|-1876}}
{{BS2||eBST|1,4|[[Engelsbergs bruk]]|1899-1958}}
{{BS2||eHST|1,1|Engelsbergs bruk|1940-1962}}
{{BS2||ABZlg||[[Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar]]|[[Fagersta C]]}}
{{BS2||BHF|0,0|[[Ängelsberg]]|1876-}}
{{BS2||LUECKE||[[Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar]]|Ramnäs}}
{{BS2|||||}}
{{BS2||||Källor<ref>[http://www.jvmv.se/bandelsregister/Baslista/Alla/bd226.htm Driftplatsregister 226 Ängelsberg - Kärrgruvan]</ref><ref>{{runeberg.org|nfbs|0633.html Norberg}}</ref><ref name=lanth>[http://historiskakartor.lantmateriet.se Lantmäteriet Historiska kartor]</ref>|}}
{{BS-linjekarta-fot}}
}}
'''Norbergs järnväg''' (NJ) eller ''Norbergsbanan'' är en järnväg från [[Kärrgruvan]] till [[Ängelsberg]] i [[Västmanlands län]].

==Historia==
Koncession för järnvägen gavs första gången den 21 december 1850 till ''Norbergs järnvägsaktiebolag''<ref name="bok">Svenska Järnvägsföreningen 1876-1926. (1926). Svenska Järnvägsföreningen.</ref> startat av Norbergs Gruvbolag för en bana med [[spårvidd]]en [[891 mm|891 mm]]. Provisorisk trafik startade på sträckan Kärrguvan–Trättsbo den 1 december [[1853]]. Trafiken var den första lokdragna i [[Sverige]] med lokomotivet [[Förstlingen]] från [[Munktells]] i Eskilstuna. Lokomotivet Förstlingen finns endast i delar kvar på Sveriges järnvägsmuseum i Gävle. Efter en konkurs, beroende på felkonstruerade spår, för det första järnvägsbolaget bildades ''Norbergs Nya Järnvägsaktiebolag'' som den 19 juni 1855 fick koncession för den ovanliga spårvidden 1188 mm (fyra svenska fot). Kärrgruvan till Trättsbo byggdes om och hela sträckan till Ängelsberg öppnades för allmän trafik 27 juni 1856.<ref name=rudnj>{{runeberg.org|nfbs|0634.html Norbergs järnväg}}</ref><ref>[http://www.tydal.nu/postvagnen/418604.htm Gamla Postvagnen Sv: Första Norbergsbanan..]</ref><ref>[http://www.tekniskamuseet.se/1/1859.html Tekniska Museet Sveriges tåg och järnvägar]</ref><ref>[http://www.historiskt.nu/normalsp/nbj/nej_historik.html Historiskt om Svenska Järnvägar Nora – Ervalla Järnväg – Sveriges första lokomotiv]</ref>

Den 1 januari 1876 stängdes banan för ombyggnad till den svenska normalspårvidden [[1435 mm|1435 mm]] och byggdes till en stor del i en ny sträckning<ref name="bok"/> mellan [[Engelsbergs bruk]] och Kärrgruvan.<ref name=lanth /> Banan öppnades för trafik igen den 30 augusti 1876. I samband med breddningen byggde [[Stockholm–Västerås–Bergslagens Järnvägar]] (SWB) en järnväg som anslöt i Ängelsberg. Dessförinnan fraktades malmen från Norbergsfältet till Ängelsberg vid sjön Åmänningen, för vidare befordran med pråmar på [[Strömsholms kanal]] till [[Mälaren]].<ref name=jhist>[http://www.jvmv.se/bandelsregister/LOK-reg/H1960.htm#%C3%A5r1960 Järnvägar i historien]</ref>

Trafiken på Norbergs Järnväg hanterades av SWB från 1876<ref name="bok"/> och fram till att SWB köpte NJ 1922.<ref name=rudnj /> Efter köpet upphörde NJ som självständigt bolag. SWB köptes i sin tur av [[Svenska staten]] 1944 och drevs först som ett statligt bolag för att 1945 införlivas i [[Statens Järnvägar]] (SJ).<ref name=jhist />

Den av staten byggda [[Stambanan Krylbo–Mjölby]] anslöt år 1900 vid [[Snytens station|Snyten]].

Persontrafiken på banan upphörde den 1 november 1962. Godstrafiken Snyten–Kärrgruvan den 1 april 1990 då gruvor och järnhantering var nerlagda.<ref name=jhist /> Flytande järn transporterades mellan [[Spännarhyttan]] och [[Surahammars bruk]] under åren 1974–1981<ref>[http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=87294 Järnvägshistoriskt Forum 2011-09-01 - Lite fakta om järntransporter]</ref>

==Nuvarande==
Delen [[Snytens station|Snyten]]-Ängelsberg används fortfarande av [[Trafikverket (Sverige)|Trafikverket]] för omledningstrafik mellan [[Godsstråket genom Bergslagen]] och [[Bergslagspendeln]] vid trafikstörningar eller banarbeten. Delen Snyten–Kärrgruvan är inte nedlagd, men Trafikverket strävar efter att få ny ägare.<ref>[http://www.trafikverket.se/PageFiles/31878/Rapport%20lagtrafikerade%20banor.pdf Översyn av det lågtrafikerade järnvägsnätets framtid – Rapporten]</ref> Efter en längre tids trafikuppehåll mellan Snyten och Kärrgruvan började [[Engelsbergs Norbergs järnvägshistoriska förening]] (ENJ) i augusti 2003 trafikera Ängelsberg-Kärrgruvan med (veteran)rälsbussar sommartid.

==Referenser==
<references />
*{{bokref |efternamn=Olsson |förnamn=Torsten |medförfattare=Aghult, Kjell; Sundström, Erik |titel=Norbergsbanorna: järnvägar i Norbergs bergslag sedan 1853 |år=1995 |utgivare=Stenvall |utgivningsort=Malmö |isbn=91-7266-134-8 |libris=7630221 }}
*{{bokref |titel=Järnvägsdata |utgåva=3., omarb. uppl., 1999 |serie=Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 68 |år=1999 |utgivare=Svenska järnvägsklubben |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |isbn=91-85098-85-X |libris=7745538 }}

[[Kategori:Historiska järnvägslinjer i Sverige]]
[[Kategori:Ej längre existerande svenska järnvägsbolag]]
[[Kategori:Järnvägslinjer öppnade 1856]]

VR X74

2015-07-31T08:01:33Z

Skivsamlare: syntaxfel 52, Kategori före sista rubrik

{{X74/infobox}}
'''X74''' är [[littera]]t för en motorvagnstyp som [[MTR Express]] har kört i [[Sverige]] sedan mars [[2015]]<ref>{{Webbref|url = http://www.sjk.se/65/artikelarkiv/nyhetsarkiv/2014-11-11-mtr-igang-med-provkorningar.html|titel = MTR igång med nya provkörningar|hämtdatum = 2014-11-26}}</ref><ref>{{Webbref|url = http://www.mtrexpress.se/|titel = MTR Express|hämtdatum = 2014-11-26}}</ref>. Motorvagnarna är tillverkade av schweiziska [[Stadler Rail]] och har en effekt på 4.500 kW samt en maxhastighet på 200 km/t<ref>{{Webbref|url = http://www.sjk.se/65/artikelarkiv/nyhetsarkiv/2014-11-11-mtr-igang-med-provkorningar.html|titel = MTR igång med provkörningarna|hämtdatum = 2014-11-26}}</ref>. De trafikera [[Stockholm]] - [[Göteborg]] för närvarande. Tåget är en version av den [[Stadler FLIRT]]-modell som levererats till norska [[NSB]]; samma tekniska specifikationer, men med annan inredning. <ref>{{webbref |url=http://www.svd.se/naringsliv/tag-fran-schweiz-ger-sj-ny-konkurrens-pa-paradlinjen_4073755.svd |titel=SVD- Tåget som ger SJ konkurrens |hämtdatum=26 november 2014 |format= |verk= }}</ref>

==Referenser==
<references/>

==Se även==
*[[Stadler Flirt]]

{{Svenska_tågtyper}}
[[Kategori:motorvagnar]]

Nordische Widerstandsbewegung

2015-05-03T12:04:23Z

Skivsamlare: källa

{{uppdateras|datum=2015-04}}
{{Förbundsfakta/Sverige
|förbundsnamn = Svenska motståndsrörelsen
|ledare = [[Klas Lund]]
|färgkod = #066d42
|logotyp = [[File:Nordic Resistance Movement.png|240px]]
|grundande = [[1997]]
|medlemsantal = Okänt
|medlemsantal_rank =
|huvudkontor = Okänt
|organisation = Strikt hierarki
|ideologi = [[Nazism]]
|metod = [[Militant]] [[utomparlamentarism]], [[revolution]]
|färg = [[Grön]]
|webbplats = [http://www.nordfront.se Nordfront.se]
}}

[[Fil:SRM demo1.jpg|miniatyr|250px|SMR deltar i Folkets Marsch på [[Sveriges nationaldag|Nationaldagen]] 2007. Polis har till uppgift att förhindra sammandrabbningar mellan [[antifascism|antifascister]] och aktivisterna.]]

'''Svenska motståndsrörelsen''' ('''SMR''') är en svensk [[militant]] [[nynazism|nynazistisk]] organisation som genom [[revolution]]<ref>"Och först i det allra sista slutskedet av revolutionen kommer vi att gå från att vara den lilla starka gruppen till att vara de många då de flesta plötsligt står på vår sida. Och efter revolutionen kommer naturligtvis alla säga att de var med och stödde oss från första början." - Klas Lund 2013-10-05 enligt [https://www.nordfront.se/parlamentarisk-kamp-inte-utesluten.smr "Det finns inga bekväma lösningar"], Nordfront 2013-10-14</ref> vill ''"skapa en nordisk nationalsocialistisk republik bestående av de nordiska länderna Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island och eventuellt även de baltiska länderna."''<ref name="patriot.nu">[http://web.archive.org/web/20100722094452/http://www.patriot.nu/artikel.asp?artikelID=1401 Framtidens styre]</ref><ref name="svenska.yle.fi">http://svenska.yle.fi/nyheter/sok.php?id=192047&lookfor=&sokvariant=arkivet&advanced=yes&antal=10{{Död länk|datum=2015-02}}</ref>

Svenska motståndsrörelsen är en del av Nordiska motståndsrörelsen där även Finska motståndsrörelsen (Suomen Vastarintaliike<ref>http://patriootti.com/</ref>), Norska motståndsrörelsen (Den norske motstandsbevegelsen<ref>http://www.nordfront.net/</ref>) och Danska motståndsrörelsen (Den Danske Modstandsbevægelse<ref>http://www.nordfront.dk/</ref>) ingår.<ref name="svenska.yle.fi"/>

Organisationen är strikt [[hierarki]]sk, sluten och [[disciplin]]erad.<ref>[http://web.archive.org/web/20111116103708/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf Våldsam politisk extremism]</ref> Ledare är [[Klas Lund]], tidigare aktiv i [[Vitt Ariskt Motstånd]] och dömd för [[dråp]] på [[Ronny Landin]]. Två andra ledande personer är [[Pär Öberg]] och [[Fredrik Vejdeland]].

Flera av organisationens medlemmar är dömda för grova våldsbrott och [[Säkerhetspolisen]] menar att SMR är den nazistgrupp som utgör det största hotet mot Sveriges inre säkerhet.<ref name="TV8">{{webbref|url=http://www.tv8.se/adaktusson/adaktusson-fortsaetter-granskningen-av-nazisterna-i-svenska-motstandsroerelsen|arkivurl=http://web.archive.org/web/20090928111207/http://www.tv8.se/adaktusson/adaktusson-fortsaetter-granskningen-av-nazisterna-i-svenska-motstandsroerelsen |arkivdatum=28 september 2009|titel=Adaktusson fortsätter granskningen av nazisterna i Svenska motståndsrörelsen |utgivare=[[TV8]]|hämtdatum=2010-01-13}}</ref> Organisationen bedöms vara en central aktör i det som säkerhetspolisen benämner [[vit makt-miljön]].<ref name="Säpo" />

I oktober 2014 kungjordes det att organisationens svenska gren kommer bilda ett politiskt parti och därmed göra parlamentarisk politik av sin ideologi. <ref>{{Webbref|url = https://www.nordfront.se/motstandsrorelsen-bildar-parlamentarisk-gren.smr|titel =Motståndsrörelsen bildar parlamentarisk gren |hämtdatum =2014-10-06 |författare = Klas Lund}}</ref>

== Historik ==
I mitten av 1990-talet hade ett antal tidigare medlemmar i VAM avtjänat sina fängelsestraff, vilket lade grunden till Svenska motståndsrörelsen.<ref name="expoSMR">{{webbref|url=http://expo.se/research_smr.html |titel=Fakta Sv. Motståndsrörelsen/Nationell Ungdom |utgivare=[[Expo]]|hämtdatum=2010-01-13}}</ref> I december 1997 bildades så Svenska Motståndsrörelsen, av medarbetare på nazistiska tidningen [[Folktribunen]] och personer ur [[Nationell Ungdom]] och avsomnade VAM.<ref name="expoSMR" />

År 2003 förenades SMR med Norska motståndsörelsen, varvid organisationen blev aningen mer militant i sin retorik. År 2006 lades [[ungdomsförbund|ungdomsorganisationen]] [[Nationell Ungdom]] ned.<ref name="expoSMR" /> Norska motståndsrörelsen avsomnade efter några år, men återuppstod någon gång runt 2010. Finska motståndsrörelsen bildades troligtvis någon gång runt 2006-2007 och 2013 grundades Danska motståndsrörelsen. Idag finns det alltså fyra avdelningar i Sverige, Norge, Finland och Danmark som tillsammans utgör Nordiska motståndsrörelsen.

År 2007 kom SMR i konflikt med andra delar av den nynazistiska rörelsen efter att flera medlemmar i Svenska Motståndsrörelsen pistolhotat en medlem i den nationalistiska gruppen [[Helsingborgskampanjen]]. Konflikten späddes på ytterligare efter nationaldagen 2008 då ett stort antal medlemmar i SMR under den så kallade [[Folkets Marsch]] ropade slagord som "Hell seger" (svenska för "[[Sieg Heil]]"), "[[Adolf Hitler]]" och "Döda, döda, döda", och följaktligen anhölls misstänkta för [[hets mot folkgrupp]] varav de flesta friades från anklagelserna.<ref>{{webbref |url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=1299997 |titel=Högerextremister i Helsingborg i bråk |arkivurl= |arkivdatum= |datum=8 april 2007 |utgivare=Sveriges Radio}}</ref>

=== Attack mot demonstration i Kärrtorp ===
{{Huvudartikel|Antirasistdemonstrationerna i Kärrtorp 2013}}
Den 15 december år 2013 blev en antirasistisk demonstration i [[Kärrtorp]] attackerad av ett 30-tal SMR-medlemmar med bland annat smällare, flaskor och knivar. Två personer knivskars och flera poliser skadades. 23 personer greps av polis.<ref>{{Webbref|url = http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18026469.ab|titel = Nazister attackerar antirasister i Stockholm|hämtdatum = 23 september 2014|datum = 15 december 2013|utgivare = Aftonbladet}}</ref> Senare dömdes nio av dessa för [[våldsamt upplopp]].<ref name=":0">{{Webbref|url = http://www.dn.se/sthlm/dom-mot-nazisterna-i-karrtorp/|titel = Dom mot nazisterna i Kärrtorp|hämtdatum = 23 september 2014|datum = 26 mars 2014}}</ref> Ytterligare 16 medlemmar är åtalade och väntar rättegång 2015. Veckan efter attacken anordnades en till antirasistisk demonstration i Kärrtorp, där omkring 16 000 personer deltog. Demonstrationen anordnades av nätverket "Linje 17 mot rasism".<ref>{{Webbref|url = http://www.dn.se/sthlm/karrtorp-blev-en-antirasistisk-folkfest/|titel = Kärrtorp blev en antirasistisk folkfest|hämtdatum = 23 september 2014|datum = 22 december 2013|utgivare = Dagens Nyheter}}</ref><ref>{{Webbref|url = http://www.dn.se/sthlm/sa-var-manifestationen-i-karrtorp/|titel = Så var manifestationen i Kärrtorp|hämtdatum = 23 september 2014|utgivare = Dagens Nyheter|datum = 22 december 2013}}</ref>

== Ideologi ==
Svenska Motståndsrörelsen bekänner sig till den [[Nationalsocialism|nationalsocialistiska]] världsåskådningen.<ref>{{webbref |url=http://skola.expo.se/svensk-nazism-1945-1995_147.html |titel=Svensk nazism 1945-1995 |arkivurl= |arkivdatum= |utgivare=Expo}}</ref><ref>{{webbref |url=http://expo.se/2007/nazister-domda-for-flera-grova-valdsbrott_2053.html |titel=Nazister dömda för flera grova våldsbrott |arkivurl= |arkivdatum=|datum=12 september 2007 |utgivare=Expo}}</ref><ref>[http://web.archive.org/web/20100823111054/http://www.levandehistoria.se/node/181 Forum för levande historia]</ref> Organisationen har, enligt säkerhetspolisen, som målsättning att etablera ett [[diktatur|totalitärt]] styre genom [[revolution]].<ref name="Säpo">{{webbref|url=http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|titel=Våldsam politisk extremism - Rapport 2009:15|utgivare=[[Säkerhetspolisen]]|hämtdatum=2013-12-16|arkivurl=http://web.archive.org/web/20111116103708/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|arkivdatum=2011-11-16}}</ref> Organisationen själv beskriver målen annorlunda: ''”Trots att Motståndsrörelsen strävar efter att skapa en stat med auktoritärt ledarskap är det även vårt mål att utveckla och säkra frihet och demokrati. Den nordiska nationalsocialistiska republiken kommer att vara en ledarstat, men den kommer även vara en folkdemokrati.”''<ref name="patriot.nu"/><ref>{{webbref |url=http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/extremister-hot-mot-individer |titel=Extremister hot mot individer |arkivurl= |arkivdatum= |datum=7 juli 2009 |utgivare=Sveriges Television}}</ref>

Organisationen är öppna med att det krävs en kamp som kommer att kräva blodsutgjutelse.<ref name="adaktusson">{{webbref|url=http://adaktusson.blog.mtgnewmedia.se/2009/05/12/exklusiv-intervju-med-forsta-avhopparen-fran-nazistgruppen-svenska-motstandsrorelsen/ |titel=Exklusiv intervju med första avhopparen från nazistgruppen Svenska motståndsrörelsen |utgivare=Adaktussons blogg|hämtdatum=2010-01-13}}</ref>

{{citat|''Ingen man kan gå med i Motståndsrörelsen om han inte kan eller är beredd att med våld försvara sig själv, sin organisation eller sina kamrater....Veklingar och fegisar har ingen plats hos oss. Ingen ska kunna undgå sin manliga plikt''

''Det enda hemska eller skamliga med att unga svenskar skadat eller dödat främlingar och fiender, är att alla andra svenskar inte ger dem sitt stöd när massmedia startar sina hetskampanjer''|Ur SMR:s tidning ''Folktribunen''<ref name="flhSMR">{{webbref|url=http://vittoljud.levandehistoria.se/art_vitmakt/02_vitmakt.html |titel=Vitt oljud - Svenska motståndsrörelsen (SMR) och Nationell Ungdom (NU) |utgivare=[[Expo]]|hämtdatum=2010-01-13}}</ref>}}

Organisationen hyllar i sina skrifter personer som [[Adolf Hitler]],<ref>[http://patriot.nu/artikel.asp?artikelID=1244 Patriot.nu]</ref> [[Corneliu Codreanu]], [[Hugo Chávez]],<ref>{{webbref |url=https://www.nordfront.se/hugo-chavez-dod-2.smr |titel=Hugo Chávez – en folkets man |arkivurl= |arkivdatum= |datum=6 mars 2013 |utgivare=Nordfront}}</ref> [[Savitri Devi]], [[George Lincoln Rockwell]] och [[Robert Jay Mathews]].

== Organisation och aktivism ==
=== Organisation ===
[[Fil:SMR struktur.jpg|miniatyr|350px|Motståndsrörelsens organisationsstruktur.]]

Motståndsrörelsens struktur är hierarkisk. Ledare är [[Klas Lund]], under honom finns ett ledningsråd bestående av andra högt uppsatta medlemmar.

Ledningsrådet är en del av SMR:s Riksorganisation som, förutom personerna i ledningsrådet, består av medlemmar med ledande uppgifter inom administration och multimedia.

Landet är indelat i sex geografiska zoner, av SMR kallade ”nästen”. Nästena styrs av en operativ chef, kallad nästeschef.
Inom nästena finns lokala aktivistgrupper, kallade ”kampgrupper” som styrs av en gruppchef.

Som delar med särskilda ändamål inom SMR finns Nationellt motstånd förlag samt deras huvudsakliga återförsäljare Kampboden.<ref>http://www.kampboden.se</ref> Där finns också Fånghjälpen, en stödorganisation för aktivister i fängelse,<ref>{{webbref |url=https://www.nordfront.se/fanghjalpen-informerar.smr |titel=Fånghjälpen informerar |arkivurl= |arkivdatum= |utgivare=nordfront.se}}</ref> Motståndsrörelsen media som producerar youtubefilmer<ref>http://www.youtube.com/user/MotstandsMedia</ref> och tidningen [[Nationellt Motstånd]] i pappersupplaga och på Internet.

Organisationen har tidigare gett ut tidskriften [[Folktribunen]]. Organisationen hade tidigare en ungdomsavdelning som hette [[Nationell Ungdom]] (lades ner 2006), och var aktiv inom [[Salemfonden]].

Det nazistiska skivbolaget [[Nordland]] var nära knutet till Svenska Motståndsrörelsen och uppgick i dem i början av 2000-talet.<ref name="flhSMR" /> Man hade också under 90-talet kopplingar på det personliga planet till den kriminella organisationen [[Brödraskapet (kriminell organisation)|Brödraskapet]].<ref name="flhSMR" />

=== Aktivism ===
Motståndsrörelsens verksamhet består dels av inåtriktad, dels av utåtriktad verksamhet. I den interna verksamheten ingår bland annat obligatorisk kampsportsträning, friluftsaktiviteter och ideologisk skolning.

Den utåtriktade aktivismen består bland annat av regelbundna torgmöten, demonstrationer, tidningsförsäljningar, flygbladsutdelningar, affischeringar, samt uppsättande av klistermärken, banderoller och plakat.

Motståndsrörelsen bedriver sin verksamhet öppet, skyr anonymitet och betonar vikten av att stå för sina åsikter.<ref>http://kontrast.umr.nu/2010/08/svenska-motstandsrorelsen-del-1.html</ref><ref>{{webbref |url=https://www.nordfront.se/anonymitet-och-hets.smr |titel=Anonymitet och hets |arkivurl= |arkivdatum= |datum=20 juni 2007 |utgivare=nordfront.se|verk=Artikeln är ursprungligen publicerad på den numera nedlagda hemsidan patriot.nu}}</ref>

Ledningen för Svenska motståndsrörelsen uppmanar sina medlemmar att beväpna sig, varför många bryter mot bland annat [[vapenlagen]]. Flera är också dömda för olika [[våldsbrott]] däribland [[misshandel]], [[mord]] och [[mordförsök]]. Organisationen beskrivs som den mest våldsamma nazistorganisationen i Sverige.<ref>[[EXPO]]: [http://skola.expo.se/svenska-motstandsrorelsen_110.html Svenska motståndsrörelsen]. Läst: 2011-07-26.</ref>

== Nationellt motstånd förlag och nätbutik ==
Svenska motståndsrörelsen driver bokförlaget Nationellt motstånd förlag vilket ger ut böcker och skrifter i ämnen kopplade till verksamheten.

Förlagets huvudsakliga återförsäljare är Motståndsrörelsens egen nätbutik Kampboden som, förutom egna publikationer, bland annat säljer organisationens multimedia och litteratur från andra förlag.

== Svenska säkerhetspolisens syn på SMR ==
Svenska Motståndsrörelsen är den nazistgrupp som [[säkerhetspolisen]] bedömer som det största hotet mot Sveriges inre säkerhet.<ref name="TV8"/> Organisationen bedöms vara en central aktör i det som säkerhetspolisen benämner [[vit makt-miljön]].<ref name="Säpo" /> SMR anses vara hierarkisk med en militär framtoning. Säpo menar att det har förekommit att medlemmar utsatts för disciplinära åtgärder när de begått brott eller betett sig på ett sätt som inte överensstämmer med SMR:s ideologi.<ref name="Säpo" /><ref name="SäpoRapport">{{webbref|url=http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|titel=Våldsam politisk extremism, Rapport 2009.15|utgivare=[[Säkerhetspolisen]]|hämtdatum=2010-01-13|arkivurl=http://web.archive.org/web/20111116103708/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|arkivdatum=2011-11-16}}</ref>

== Brott och kopplingar till brott ==
Svenska Motståndsrörelsen har flera gånger kopplats till grova våldsbrott och annan brottslig verksamhet.

* 1999 [[Björn Söderberg#Mordet|mördades]] [[syndikalist]]en [[Björn Söderberg]]. Söderberg var lagerarbetare och hade för tidningen [[Arbetaren]] avslöjat att [[Robert Vesterlund]], som satt i den lokala styrelsen för [[Handels]] var nazist. Detta ledde till att Vesterlund uteslöt ur Handels. Mordet utfördes av tre män med kopplingar till SMR.<ref>{{webbref |url=http://expo.se/research_smr.html |titel=Researchpaket SMR - Svenska Motståndsrörelsen |arkivurl=http://web.archive.org/web/20071017231132/http://expo.se/research_smr.html |arkivdatum=17 oktober 2007 |utgivare=Expo}}</ref>

* 2004 dömdes ledaren för Svenska Motståndsrörelsen, [[Klas Lund]], till fyra månaders [[fängelse]] för [[olaga vapeninnehav]]. Han rymde från anstalten oktober 2004, men greps i Norge i mars 2005.<ref>[http://expo.se/2005/48_1301.html Expo 23 mars 2005: Klas Lund gripen i Norge]</ref> Klas Lund är sedan tidigare dömd för [[Ronny Landin|dråp]], [[rån]] och [[misshandel]].<ref>[http://svt.se/2.33919/1.1559303/nazistgrupp_firar_6_e_juni_i_skelleftea?lid=senasteNytt_364059&lpos=rubrik_1559303 SVT 15 maj 2009: Nazistgrupp firar 6:e juni i Skellefteå]</ref>

* SMR agerade under [[Stockholm Pride]] 2005 språkrör åt de nazister som vandaliserade [[HBT]]-restaurangen [[Torget]], genom att publicera deras manifest och egna bilder på sin hemsida.<ref>[http://www.rfsl.se/public/det_homosexuella_hotet.pdf RFSL och Expo 8 november 2005: Det homosexuella hotet mot den vita rasen – nazistisk och rasistisk homofobi på Internet]</ref>

* SMR misstänktes av polisen ligga bakom misshandeln av ett antal studiecirkeldeltagare i ABF:s lokaler i Vimmerby, 12 mars 2006.<ref>[http://www.etc.se/artikel/9459/nazister-attackerade-socialistisk-studiecirkel/?print=1&results=178 ETC 19 mars 2006: Nazister attackerade socialistisk studiecirkel]</ref>

* Sommaren 2006 dömdes ledaren för Svenska Motståndsrörelsen i Dalarna till [[villkorlig dom]] för två fall av [[vapenbrott]] och [[brott mot vapenlagen]]. Han var sedan tidigare dömd för [[rattfylleri]]. Samtidigt dömdes en annan man, med kopplingar till SMR, till villkorlig dom och [[dagsböter]] för två fall av vapenbrott, brott mot vapenlagen och [[dopingbrott]].<ref>[http://expo.se/2007/48_1978.html Expo 11 juni 2006: Nazistledare dömd för vapenbrott]</ref>

* I juli 2006 dömdes fyra aktivister från Svenska Motståndsrörelsen och [[Nationell Ungdom]] av högsta domstolen för [[hets mot folkgrupp]], efter att ha delat ut flygblad på Staffansskolan i Söderhamn. Flygbladen kopplade bland annat ihop [[homosexualitet]] med [[pedofili]].<ref>[http://www.rfsl.se/public/det_homosexuella_hotet.pdf Expo och RFSL 8 november 2005: Det homosexuella hotet mot den vita rasen – nazistisk och rasistisk homofobi på Internet]</ref><ref>[http://web.archive.org/web/20070928035049/http://www.domstol.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2006/2006-07-06_B_119-06_Dom+skiljaktigheter.pdf Högsta Domstolen 6 juli 2006: B 119-06]</ref>

* Svenska motståndsrörelsen agerade språkrör åt den grupp som den 25 augusti 2007 angrep [[Ung Vänster]]s spelning i [[Farsta]], där flera personer misshandlades grovt, genom att publicera ett pressmeddelande från gruppen på Nationellt motstånds hemsida.<ref>[http://www.stockholmsfria.nu/artikel/19779 Stockholms Fria 27 augusti 2007: Blodig nazistattack mot antirasistisk konsert]</ref>

* I september 2007 dömdes två män med kopplingar till Svenska Motståndsrörelsen till fängelse för en rad brott. Den ena dömdes till 2,5 års fängelse för misshandel, grov misshandel, [[olaga frihetsberövande]], [[olaga tvång]], [[olaga hot]], [[stöld]], [[försök till brott|försök]] till grov stöld, försök till rån, [[narkotikabrott]], [[brott mot knivlagen]], två fall av dopningsbrott samt vapenbrott. Han var sedan tidigare dömd för misshandel av två invandrare, ett brott han begick tillsammans med två personer från SMR och under en tid då han själv var medlem i SMR. Den andre mannen dömdes till två månaders fängelse för vapenbrott och [[framkallande av fara för annan]], och var när brottet begick medlem i SMR.<ref>[http://expo.se/2007/48_2053.html Expo 12 november 2007: Nazister dömda för flera grova våldsbrott]</ref>

* I december 2007 dömdes en aktivist inom Svenska Motståndsrörelsen till två års fängelse för [[mordbrand]], vapenbrott och [[skadegörelse]].<ref>[http://expo.se/2008/48_2222.html Expo 12 mars 2008: Häktade nazister tidigare dömda för vapenbrott]</ref>

* Den 1 september 2007 skedde ett knivöverfall vid Slussen i Stockholm. Det var i samband med att Svenska motståndsrörelsen sålde sin tidning som bråk uppstod mellan SMR och [[Antifascism|antifascister]]. I tumultet blev en person knivstucken i nacken.<ref name="expo.se">[http://expo.se/2007/48_2111.html Expo 25 oktober 2007: Nazist dömd för försök till mord]</ref> I december 2007 dömdes Niklas Frost, aktivist inom Svenska Motståndsrörelsen, av hovrätten till fem års fängelse för försök till [[dråp]].<ref name="st.nu">[http://st.nu/start/sundsvall/1.1358632 Sundsvalls tidning 16 september 2009: Kampanj kan vara försök att nyrekrytera]</ref> Organisationen har senare bedrivit kampanj för att han ska friges.<ref name="st.nu"/> Frost hade flera år varit aktiv i organisationen och var sedan tidigare dömd för flera fall av misshandel, [[våld mot tjänsteman]], olaga hot och hets mot folkgrupp.<ref name="expo.se"/>

* I samband med ett torgmöte i [[Brunnsparken, Göteborg|Brunnsparken]] i [[Göteborg]], den 28 september 2008 misshandlades fyra medlemmar ur [[Rättvisepartiet Socialisterna]] och en medlem ur [[Moderata Ungdomsförbundet]]<ref>{{webbref |url=http://www.expressen.se/gt/nazister-atalas-for-misshandel/ |titel=Nazister åtalas för misshandel |arkivurl= |arkivdatum= |datum=20 juni 2009 |utgivare=Expressen GT}}</ref> av Svenska Motståndsrörelsen.

* I mars 2008 beslagtog polisen ett stort antal vapen och sprängämnen i vapengömmor på Värmdö och i västerort. Tre män från SMR häktades, misstänkta för vapenbrott och förberedelse till [[allmänfarlig ödeläggelse]].<ref>[http://www.svd.se/stockholm/nyheter/nazisters-vapengomma-sprangd_961055.svd Svenska Dagbladet 11 mars 2008: Nazisters vapengömma sprängd]</ref><ref>[http://www.expo.se/2008/48_2222.html Expo 12 mars 2008: Häktade nazister tidigare dömda för vapenbrott]</ref>

* År [[2009]] hängde SMR ut 3 dömda [[pedofil]]er med fullständiga personuppgifter. De planerar även en hemsida, som [[Hitta.se]], fast med pedofiler.<ref>{{webbref |url=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mikael-skillt-svenska-motstandsrorelsen-fler-pedofiler-ska-hangas-ut_3549355.svd |titel=Svenska motståndsrörelsen: ”Fler pedofiler ska hängas ut” |arkivurl= |arkivdatum= |datum=20 september 2009 |utgivare=Svenska Dagbladet}}</ref>

* År [[2010]] skrek SMR-medlemmar slagord på festivalen Piteå dansar och ler. Tumult uppstod då vakter som skulle hindra nazisterna fick mottaga sparkar. De övermannades dock och greps.<ref>[http://www.sydsvenskan.se/sverige/nazistdemonstration-urartade-i-pitea/ Sydsvenskan: Nazistdemonstration urartade i Piteå]</ref>

* År 2010 dömdes ansvarig utgivare för organisationens webbplats Patriot.nu för hets mot folkgrupp efter att det bland annat publicerats en bild med texten "Håll Sverige rent" och en [[Davidsstjärna]] som kastades i en papperskorg.<ref>Stockholms tingsrätts dom 2010-06-16 i mål nr. B 714-09</ref>
* År 2011 dömdes ansvarig utgivare för Patriot.nu för hets mot folkgrupp med anledning av läsarkommentarer på webbplatsen.<ref>Svea hovrätts dom 2011-09-27 i mål nr. B 6080-11 (fastställde Stockholms tingsrätts dom 2011-06-15 i mål nr. B 15259-10)</ref>
* År 2012 dömdes ansvarig utgivare för Patriot.nu för hets mot folkgrupp med anledning av en läsarkommentar om att "resa galgar" mot judar.<ref>Stockholms tingsrätts dom 2012-09-14 i mål nr. B 10692-11. Domen fastställdes av Svea hovrätt i dom 2013-03-22 i mål nr. B 8810-12</ref>
* År 2013 dömdes ansvarig utgivare för den nya webbplatsen Nordfront.se för en notis om en "negerpappa" som stoppat sitt barn i en tvättmaskin, samt en läsarkommentar om att man inte ska "ta avstånd från våld mot rasfrämlingar på svensk mark".<ref>Örebro tingsrätts dom 2013-06-11 i mål nr. B 5574-12</ref><ref>Petter Larsson, ''[http://www.aftonbladet.se/kultur/article16959534.ab "Negerpappa" fällde nazisajt''], Aftonbladet 2013-06-14</ref>
* År 2013 inleddes flera förundersökningar mot Nordfront.se, angående hets mot folkgrupp och [[uppvigling]] - en angående 17 läsarkommentarer<ref>[http://www.medievarlden.se/nyheter/2013/08/jk-inleder-forundersokning-om-hets-mot-folkgrupp Medievärlden: JK inleder förundersökning om hets mot folkgrupp], 2013-08-27</ref> och en angående 14 läsarkommentarer.<ref>[http://www.journalisten.se/nyheter/ny-forundersokning-mot-nordfront Johannes Nesser, Ny förundersökning mot Nordfront], Journalisten 2013-07-18</ref>
* I samband med den våldsamma attacken mot en [[Antirasistdemonstrationerna i Kärrtorp 2013|antirasistisk demonstration i Kärrtorp]], december 2013 (se historia), döms flera SMR-medlemmar för [[våldsamt upplopp]].<ref name=":0" />

== Se även ==
* [[Nationellt Motstånd]]
* [[Nationell Ungdom]]
* [[Folktribunen]]

== Externa länkar ==
* [http://www.nordfront.se Svenska Motståndsrörelsens officiella webbplats Nordfront]

== Referenser ==
* [http://web.archive.org/web/20071017231132/http://expo.se/research_smr.html Expo - Researchpaket SMR - Svenska Motståndsrörelsen]
* ''Handbok för aktivister i Motståndsrörelsen'', Nationellt motstånd förlag.
<references/>

[[Kategori:Antiislamism]]
[[Kategori:Islamkritik]]
[[Kategori:Nynazism i Sverige]]
[[Kategori:Organisationer bildade 1997]]
[[Kategori:Nationalism i Sverige]]
[[Kategori:Högerextremism i Sverige]]
[[Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet]]

Nordische Widerstandsbewegung

2015-04-20T04:50:22Z

Skivsamlare: mall uppdatera

{{uppdateras|datum=2015-04}}
{{Förbundsfakta/Sverige
|förbundsnamn = Svenska motståndsrörelsen
|ledare = [[Klas Lund]]
|färgkod = #066d42
|logotyp = [[File:Nordic Resistance Movement.png|240px]]
|grundande = [[1997]]
|medlemsantal = Okänt
|medlemsantal_rank =
|huvudkontor = Okänt
|organisation = Strikt hierarki
|ideologi = [[Nazism]]
|metod = [[Militant]] [[utomparlamentarism]], [[revolution]]
|färg = [[Grön]]
|webbplats = [http://www.nordfront.se Nordfront.se]
}}

[[Fil:SRM demo1.jpg|miniatyr|250px|SMR deltar i Folkets Marsch på [[Sveriges nationaldag|Nationaldagen]] 2007. Polis har till uppgift att förhindra sammandrabbningar mellan [[antifascism|antifascister]] och aktivisterna.]]

'''Svenska motståndsrörelsen''' ('''SMR''') är en svensk [[militant]] [[nynazism|nynazistisk]] organisation som genom [[revolution]]<ref>"Och först i det allra sista slutskedet av revolutionen kommer vi att gå från att vara den lilla starka gruppen till att vara de många då de flesta plötsligt står på vår sida. Och efter revolutionen kommer naturligtvis alla säga att de var med och stödde oss från första början." - Klas Lund 2013-10-05 enligt [https://www.nordfront.se/parlamentarisk-kamp-inte-utesluten.smr "Det finns inga bekväma lösningar"], Nordfront 2013-10-14</ref> vill ''"skapa en nordisk nationalsocialistisk republik bestående av de nordiska länderna Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island och eventuellt även de baltiska länderna."''<ref name="patriot.nu">[http://web.archive.org/web/20100722094452/http://www.patriot.nu/artikel.asp?artikelID=1401 Framtidens styre]</ref><ref name="svenska.yle.fi">http://svenska.yle.fi/nyheter/sok.php?id=192047&lookfor=&sokvariant=arkivet&advanced=yes&antal=10{{Död länk|datum=2015-02}}</ref>

Svenska motståndsrörelsen är en del av Nordiska motståndsrörelsen där även Finska motståndsrörelsen (Suomen Vastarintaliike<ref>http://patriootti.com/</ref>), Norska motståndsrörelsen (Den norske motstandsbevegelsen<ref>http://www.nordfront.net/</ref>) och Danska motståndsrörelsen (Den Danske Modstandsbevægelse<ref>http://www.nordfront.dk/</ref>) ingår.<ref name="svenska.yle.fi"/>

Organisationen är strikt [[hierarki]]sk, sluten och [[disciplin]]erad.<ref>[http://web.archive.org/web/20111116103708/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf Våldsam politisk extremism]</ref> Ledare är [[Klas Lund]], tidigare aktiv i [[Vitt Ariskt Motstånd]] och dömd för [[dråp]] på [[Ronny Landin]]. Två andra ledande personer är [[Pär Öberg]] och [[Fredrik Vejdeland]].

Flera av organisationens medlemmar är dömda för grova våldsbrott och [[Säkerhetspolisen]] menar att SMR är den nazistgrupp som utgör det största hotet mot Sveriges inre säkerhet.<ref name="TV8">{{webbref|url=http://www.tv8.se/adaktusson/adaktusson-fortsaetter-granskningen-av-nazisterna-i-svenska-motstandsroerelsen|arkivurl=http://web.archive.org/web/20090928111207/http://www.tv8.se/adaktusson/adaktusson-fortsaetter-granskningen-av-nazisterna-i-svenska-motstandsroerelsen |arkivdatum=28 september 2009|titel=Adaktusson fortsätter granskningen av nazisterna i Svenska motståndsrörelsen |utgivare=[[TV8]]|hämtdatum=2010-01-13}}</ref> Organisationen bedöms vara en central aktör i det som säkerhetspolisen benämner [[vit makt-miljön]].<ref name="Säpo" />

I oktober 2014 kungjordes det att organisationens svenska gren kommer bilda ett politiskt parti och därmed göra parlamentarisk politik av sin ideologi. <ref>{{Webbref|url = https://www.nordfront.se/motstandsrorelsen-bildar-parlamentarisk-gren.smr|titel =Motståndsrörelsen bildar parlamentarisk gren |hämtdatum =2014-10-06 |författare = Klas Lund}}</ref>

== Historik ==
I mitten av 1990-talet hade ett antal tidigare medlemmar i VAM avtjänat sina fängelsestraff, vilket lade grunden till Svenska motståndsrörelsen.<ref name="expoSMR">{{webbref|url=http://expo.se/research_smr.html |titel=Fakta Sv. Motståndsrörelsen/Nationell Ungdom |utgivare=[[Expo]]|hämtdatum=2010-01-13}}</ref> I december 1997 bildades så Svenska Motståndsrörelsen, av medarbetare på nazistiska tidningen [[Folktribunen]] och personer ur [[Nationell Ungdom]] och avsomnade VAM.<ref name="expoSMR" />

År 2003 förenades SMR med Norska motståndsörelsen, varvid organisationen blev aningen mer militant i sin retorik. År 2006 lades [[ungdomsförbund|ungdomsorganisationen]] [[Nationell Ungdom]] ned.<ref name="expoSMR" /> Norska motståndsrörelsen avsomnade efter några år, men återuppstod någon gång runt 2010. Finska motståndsrörelsen bildades troligtvis någon gång runt 2006-2007 och 2013 grundades Danska motståndsrörelsen. Idag finns det alltså fyra avdelningar i Sverige, Norge, Finland och Danmark som tillsammans utgör Nordiska motståndsrörelsen.

År 2007 kom SMR i konflikt med andra delar av den nynazistiska rörelsen efter att flera medlemmar i Svenska Motståndsrörelsen pistolhotat en medlem i den nationalistiska gruppen [[Helsingborgskampanjen]]. Konflikten späddes på ytterligare efter nationaldagen 2008 då ett stort antal medlemmar i SMR under den så kallade [[Folkets Marsch]] ropade slagord som "Hell seger" (svenska för "[[Sieg Heil]]"), "[[Adolf Hitler]]" och "Döda, döda, döda", och följaktligen anhölls misstänkta för [[hets mot folkgrupp]] varav de flesta friades från anklagelserna.<ref>{{webbref |url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=1299997 |titel=Högerextremister i Helsingborg i bråk |arkivurl= |arkivdatum= |datum=8 april 2007 |utgivare=Sveriges Radio}}</ref>

=== Attack mot demonstration i Kärrtorp ===
{{Huvudartikel|Antirasistdemonstrationerna i Kärrtorp 2013}}
Den 15 december år 2013 blev en antirasistisk demonstration i [[Kärrtorp]] attackerad av ett 30-tal SMR-medlemmar med bland annat smällare, flaskor och knivar. Två personer knivskars och flera poliser skadades. 23 personer greps av polis.<ref>{{Webbref|url = http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18026469.ab|titel = Nazister attackerar antirasister i Stockholm|hämtdatum = 23 september 2014|datum = 15 december 2013|utgivare = Aftonbladet}}</ref> Senare dömdes nio av dessa för [[våldsamt upplopp]].<ref name=":0">{{Webbref|url = http://www.dn.se/sthlm/dom-mot-nazisterna-i-karrtorp/|titel = Dom mot nazisterna i Kärrtorp|hämtdatum = 23 september 2014|datum = 26 mars 2014}}</ref> Ytterligare 16 medlemmar är åtalade och väntar rättegång 2015. Veckan efter attacken anordnades en till antirasistisk demonstration i Kärrtorp, där omkring 16 000 personer deltog. Demonstrationen anordnades av nätverket "Linje 17 mot rasism".<ref>{{Webbref|url = http://www.dn.se/sthlm/karrtorp-blev-en-antirasistisk-folkfest/|titel = Kärrtorp blev en antirasistisk folkfest|hämtdatum = 23 september 2014|datum = 22 december 2013|utgivare = Dagens Nyheter}}</ref><ref>{{Webbref|url = http://www.dn.se/sthlm/sa-var-manifestationen-i-karrtorp/|titel = Så var manifestationen i Kärrtorp|hämtdatum = 23 september 2014|utgivare = Dagens Nyheter|datum = 22 december 2013}}</ref>

== Ideologi ==
Svenska Motståndsrörelsen bekänner sig till den [[Nationalsocialism|nationalsocialistiska]] världsåskådningen.<ref>{{webbref |url=http://skola.expo.se/svensk-nazism-1945-1995_147.html |titel=Svensk nazism 1945-1995 |arkivurl= |arkivdatum= |utgivare=Expo}}</ref><ref>{{webbref |url=http://expo.se/2007/nazister-domda-for-flera-grova-valdsbrott_2053.html |titel=Nazister dömda för flera grova våldsbrott |arkivurl= |arkivdatum=|datum=12 september 2007 |utgivare=Expo}}</ref><ref>[http://web.archive.org/web/20100823111054/http://www.levandehistoria.se/node/181 Forum för levande historia]</ref> Organisationen har, enligt säkerhetspolisen, som målsättning att etablera ett [[diktatur|totalitärt]] styre genom [[revolution]].<ref name="Säpo">{{webbref|url=http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|titel=Våldsam politisk extremism - Rapport 2009:15|utgivare=[[Säkerhetspolisen]]|hämtdatum=2013-12-16|arkivurl=http://web.archive.org/web/20111116103708/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|arkivdatum=2011-11-16}}</ref> Organisationen själv beskriver målen annorlunda: ''”Trots att Motståndsrörelsen strävar efter att skapa en stat med auktoritärt ledarskap är det även vårt mål att utveckla och säkra frihet och demokrati. Den nordiska nationalsocialistiska republiken kommer att vara en ledarstat, men den kommer även vara en folkdemokrati.”''<ref name="patriot.nu"/><ref>{{webbref |url=http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/extremister-hot-mot-individer |titel=Extremister hot mot individer |arkivurl= |arkivdatum= |datum=7 juli 2009 |utgivare=Sveriges Television}}</ref>

Organisationen är öppna med att det krävs en kamp som kommer att kräva blodsutgjutelse.<ref name="adaktusson">{{webbref|url=http://adaktusson.blog.mtgnewmedia.se/2009/05/12/exklusiv-intervju-med-forsta-avhopparen-fran-nazistgruppen-svenska-motstandsrorelsen/ |titel=Exklusiv intervju med första avhopparen från nazistgruppen Svenska motståndsrörelsen |utgivare=Adaktussons blogg|hämtdatum=2010-01-13}}</ref>

{{citat|''Ingen man kan gå med i Motståndsrörelsen om han inte kan eller är beredd att med våld försvara sig själv, sin organisation eller sina kamrater....Veklingar och fegisar har ingen plats hos oss. Ingen ska kunna undgå sin manliga plikt''

''Det enda hemska eller skamliga med att unga svenskar skadat eller dödat främlingar och fiender, är att alla andra svenskar inte ger dem sitt stöd när massmedia startar sina hetskampanjer''|Ur SMR:s tidning ''Folktribunen''<ref name="flhSMR">{{webbref|url=http://vittoljud.levandehistoria.se/art_vitmakt/02_vitmakt.html |titel=Vitt oljud - Svenska motståndsrörelsen (SMR) och Nationell Ungdom (NU) |utgivare=[[Expo]]|hämtdatum=2010-01-13}}</ref>}}

Organisationen hyllar i sina skrifter personer som [[Adolf Hitler]],<ref>[http://patriot.nu/artikel.asp?artikelID=1244 Patriot.nu]</ref> [[Corneliu Codreanu]], [[Hugo Chávez]],<ref>{{webbref |url=https://www.nordfront.se/hugo-chavez-dod-2.smr |titel=Hugo Chávez – en folkets man |arkivurl= |arkivdatum= |datum=6 mars 2013 |utgivare=Nordfront}}</ref> [[Savitri Devi]], [[George Lincoln Rockwell]] och [[Robert Jay Mathews]].

== Organisation och aktivism ==
=== Organisation ===
[[Fil:SMR struktur.jpg|miniatyr|350px|Motståndsrörelsens organisationsstruktur.]]

Motståndsrörelsens struktur är hierarkisk. Ledare är [[Klas Lund]], under honom finns ett ledningsråd bestående av andra högt uppsatta medlemmar.

Ledningsrådet är en del av SMR:s Riksorganisation som, förutom personerna i ledningsrådet, består av medlemmar med ledande uppgifter inom administration och multimedia.

Landet är indelat i sex geografiska zoner, av SMR kallade ”nästen”. Nästena styrs av en operativ chef, kallad nästeschef.
Inom nästena finns lokala aktivistgrupper, kallade ”kampgrupper” som styrs av en gruppchef.

Som delar med särskilda ändamål inom SMR finns Nationellt motstånd förlag samt deras huvudsakliga återförsäljare Kampboden.<ref>http://www.kampboden.se</ref> Där finns också Fånghjälpen, en stödorganisation för aktivister i fängelse,<ref>{{webbref |url=https://www.nordfront.se/fanghjalpen-informerar.smr |titel=Fånghjälpen informerar |arkivurl= |arkivdatum= |utgivare=nordfront.se}}</ref> Motståndsrörelsen media som producerar youtubefilmer<ref>http://www.youtube.com/user/MotstandsMedia</ref> och tidningen [[Nationellt Motstånd]] i pappersupplaga och på Internet.

Organisationen har tidigare gett ut tidskriften [[Folktribunen]]. Organisationen hade tidigare en ungdomsavdelning som hette [[Nationell Ungdom]] (lades ner 2006), och var aktiv inom [[Salemfonden]].

Det nazistiska skivbolaget [[Nordland]] var nära knutet till Svenska Motståndsrörelsen och uppgick i dem i början av 2000-talet.<ref name="flhSMR" /> Man hade också under 90-talet kopplingar på det personliga planet till den kriminella organisationen [[Brödraskapet (kriminell organisation)|Brödraskapet]].<ref name="flhSMR" />

=== Aktivism ===
Motståndsrörelsens verksamhet består dels av inåtriktad, dels av utåtriktad verksamhet. I den interna verksamheten ingår bland annat obligatorisk kampsportsträning, friluftsaktiviteter och ideologisk skolning.

Den utåtriktade aktivismen består bland annat av regelbundna torgmöten, demonstrationer, tidningsförsäljningar, flygbladsutdelningar, affischeringar, samt uppsättande av klistermärken, banderoller och plakat.

Motståndsrörelsen bedriver sin verksamhet öppet, skyr anonymitet och betonar vikten av att stå för sina åsikter.<ref>http://kontrast.umr.nu/2010/08/svenska-motstandsrorelsen-del-1.html</ref><ref>{{webbref |url=https://www.nordfront.se/anonymitet-och-hets.smr |titel=Anonymitet och hets |arkivurl= |arkivdatum= |datum=20 juni 2007 |utgivare=nordfront.se|verk=Artikeln är ursprungligen publicerad på den numera nedlagda hemsidan patriot.nu}}</ref>

Ledningen för Svenska motståndsrörelsen uppmanar sina medlemmar att beväpna sig, varför många bryter mot bland annat [[vapenlagen]]. Flera är också dömda för olika [[våldsbrott]] däribland [[misshandel]], [[mord]] och [[mordförsök]]. Organisationen beskrivs som den mest våldsamma nazistorganisationen i Sverige.<ref>[[EXPO]]: [http://skola.expo.se/svenska-motstandsrorelsen_110.html Svenska motståndsrörelsen]. Läst: 2011-07-26.</ref>

== Nationellt motstånd förlag och nätbutik ==
Svenska motståndsrörelsen driver bokförlaget Nationellt motstånd förlag vilket ger ut böcker och skrifter i ämnen kopplade till verksamheten.

Förlagets huvudsakliga återförsäljare är Motståndsrörelsens egen nätbutik Kampboden som, förutom egna publikationer, bland annat säljer organisationens multimedia och litteratur från andra förlag.

== Svenska säkerhetspolisens syn på SMR ==
Svenska Motståndsrörelsen är den nazistgrupp som [[säkerhetspolisen]] bedömer som det största hotet mot Sveriges inre säkerhet.<ref name="TV8"/> Organisationen bedöms vara en central aktör i det som säkerhetspolisen benämner [[vit makt-miljön]].<ref name="Säpo" /> SMR anses vara hierarkisk med en militär framtoning. Säpo menar att det har förekommit att medlemmar utsatts för disciplinära åtgärder när de begått brott eller betett sig på ett sätt som inte överensstämmer med SMR:s ideologi.<ref name="Säpo" /><ref name="SäpoRapport">{{webbref|url=http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|titel=Våldsam politisk extremism, Rapport 2009.15|utgivare=[[Säkerhetspolisen]]|hämtdatum=2010-01-13|arkivurl=http://web.archive.org/web/20111116103708/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|arkivdatum=2011-11-16}}</ref>

== Brott och kopplingar till brott ==
Svenska Motståndsrörelsen har flera gånger kopplats till grova våldsbrott och annan brottslig verksamhet.

* 1999 [[Björn Söderberg#Mordet|mördades]] [[syndikalist]]en [[Björn Söderberg]]. Söderberg var lagerarbetare och hade för tidningen [[Arbetaren]] avslöjat att [[Robert Vesterlund]], som satt i den lokala styrelsen för [[Handels]] var nazist. Detta ledde till att Vesterlund uteslöt ur Handels. Mordet utfördes av tre män med kopplingar till SMR.<ref>{{webbref |url=http://expo.se/research_smr.html |titel=Researchpaket SMR - Svenska Motståndsrörelsen |arkivurl=http://web.archive.org/web/20071017231132/http://expo.se/research_smr.html |arkivdatum=17 oktober 2007 |utgivare=Expo}}</ref>

* 2004 dömdes ledaren för Svenska Motståndsrörelsen, [[Klas Lund]], till fyra månaders [[fängelse]] för [[olaga vapeninnehav]]. Han rymde från anstalten oktober 2004, men greps i Norge i mars 2005.<ref>[http://expo.se/2005/48_1301.html Expo 23 mars 2005: Klas Lund gripen i Norge]</ref> Klas Lund är sedan tidigare dömd för [[Ronny Landin|dråp]], [[rån]] och [[misshandel]].<ref>[http://svt.se/2.33919/1.1559303/nazistgrupp_firar_6_e_juni_i_skelleftea?lid=senasteNytt_364059&lpos=rubrik_1559303 SVT 15 maj 2009: Nazistgrupp firar 6:e juni i Skellefteå]</ref>

* SMR agerade under [[Stockholm Pride]] 2005 språkrör åt de nazister som vandaliserade [[HBT]]-restaurangen [[Torget]], genom att publicera deras manifest och egna bilder på sin hemsida.<ref>[http://www.rfsl.se/public/det_homosexuella_hotet.pdf RFSL och Expo 8 november 2005: Det homosexuella hotet mot den vita rasen – nazistisk och rasistisk homofobi på Internet]</ref>

* SMR misstänktes av polisen ligga bakom misshandeln av ett antal studiecirkeldeltagare i ABF:s lokaler i Vimmerby, 12 mars 2006.<ref>[http://www.etc.se/artikel/9459/nazister-attackerade-socialistisk-studiecirkel/?print=1&results=178 ETC 19 mars 2006: Nazister attackerade socialistisk studiecirkel]</ref>

* Sommaren 2006 dömdes ledaren för Svenska Motståndsrörelsen i Dalarna till [[villkorlig dom]] för två fall av [[vapenbrott]] och [[brott mot vapenlagen]]. Han var sedan tidigare dömd för [[rattfylleri]]. Samtidigt dömdes en annan man, med kopplingar till SMR, till villkorlig dom och [[dagsböter]] för två fall av vapenbrott, brott mot vapenlagen och [[dopingbrott]].<ref>[http://expo.se/2007/48_1978.html Expo 11 juni 2006: Nazistledare dömd för vapenbrott]</ref>

* I juli 2006 dömdes fyra aktivister från Svenska Motståndsrörelsen och [[Nationell Ungdom]] av högsta domstolen för [[hets mot folkgrupp]], efter att ha delat ut flygblad på Staffansskolan i Söderhamn. Flygbladen kopplade bland annat ihop [[homosexualitet]] med [[pedofili]].<ref>[http://www.rfsl.se/public/det_homosexuella_hotet.pdf Expo och RFSL 8 november 2005: Det homosexuella hotet mot den vita rasen – nazistisk och rasistisk homofobi på Internet]</ref><ref>[http://web.archive.org/web/20070928035049/http://www.domstol.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2006/2006-07-06_B_119-06_Dom+skiljaktigheter.pdf Högsta Domstolen 6 juli 2006: B 119-06]</ref>

* Svenska motståndsrörelsen agerade språkrör åt den grupp som den 25 augusti 2007 angrep [[Ung Vänster]]s spelning i [[Farsta]], där flera personer misshandlades grovt, genom att publicera ett pressmeddelande från gruppen på Nationellt motstånds hemsida.<ref>[http://www.stockholmsfria.nu/artikel/19779 Stockholms Fria 27 augusti 2007: Blodig nazistattack mot antirasistisk konsert]</ref>

* I september 2007 dömdes två män med kopplingar till Svenska Motståndsrörelsen till fängelse för en rad brott. Den ena dömdes till 2,5 års fängelse för misshandel, grov misshandel, [[olaga frihetsberövande]], [[olaga tvång]], [[olaga hot]], [[stöld]], [[försök till brott|försök]] till grov stöld, försök till rån, [[narkotikabrott]], [[brott mot knivlagen]], två fall av dopningsbrott samt vapenbrott. Han var sedan tidigare dömd för misshandel av två invandrare, ett brott han begick tillsammans med två personer från SMR och under en tid då han själv var medlem i SMR. Den andre mannen dömdes till två månaders fängelse för vapenbrott och [[framkallande av fara för annan]], och var när brottet begick medlem i SMR.<ref>[http://expo.se/2007/48_2053.html Expo 12 november 2007: Nazister dömda för flera grova våldsbrott]</ref>

* I december 2007 dömdes en aktivist inom Svenska Motståndsrörelsen till två års fängelse för [[mordbrand]], vapenbrott och [[skadegörelse]].<ref>[http://expo.se/2008/48_2222.html Expo 12 mars 2008: Häktade nazister tidigare dömda för vapenbrott]</ref>

* Den 1 september 2007 skedde ett knivöverfall vid Slussen i Stockholm. Det var i samband med att Svenska motståndsrörelsen sålde sin tidning som bråk uppstod mellan SMR och [[Antifascism|antifascister]]. I tumultet blev en person knivstucken i nacken.<ref name="expo.se">[http://expo.se/2007/48_2111.html Expo 25 oktober 2007: Nazist dömd för försök till mord]</ref> I december 2007 dömdes Niklas Frost, aktivist inom Svenska Motståndsrörelsen, av hovrätten till fem års fängelse för försök till [[dråp]].<ref name="st.nu">[http://st.nu/start/sundsvall/1.1358632 Sundsvalls tidning 16 september 2009: Kampanj kan vara försök att nyrekrytera]</ref> Organisationen har senare bedrivit kampanj för att han ska friges.<ref name="st.nu"/> Frost hade flera år varit aktiv i organisationen och var sedan tidigare dömd för flera fall av misshandel, [[våld mot tjänsteman]], olaga hot och hets mot folkgrupp.<ref name="expo.se"/>

* I samband med ett torgmöte i [[Brunnsparken, Göteborg|Brunnsparken]] i [[Göteborg]], den 28 september 2008 misshandlades fyra medlemmar ur [[Rättvisepartiet Socialisterna]] och en medlem ur [[Moderata Ungdomsförbundet]]<ref>[http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=502078 Göteborgs-Posten 19 juni 2009: Nazister åtalas för misshandel av moderat] {{Död länk|datum=2010-12}}</ref> av Svenska Motståndsrörelsen.

* I mars 2008 beslagtog polisen ett stort antal vapen och sprängämnen i vapengömmor på Värmdö och i västerort. Tre män från SMR häktades, misstänkta för vapenbrott och förberedelse till [[allmänfarlig ödeläggelse]].<ref>[http://www.svd.se/stockholm/nyheter/nazisters-vapengomma-sprangd_961055.svd Svenska Dagbladet 11 mars 2008: Nazisters vapengömma sprängd]</ref><ref>[http://www.expo.se/2008/48_2222.html Expo 12 mars 2008: Häktade nazister tidigare dömda för vapenbrott]</ref>

* År [[2009]] hängde SMR ut 3 dömda [[pedofil]]er med fullständiga personuppgifter. De planerar även en hemsida, som [[Hitta.se]], fast med pedofiler.<ref>{{webbref |url=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mikael-skillt-svenska-motstandsrorelsen-fler-pedofiler-ska-hangas-ut_3549355.svd |titel=Svenska motståndsrörelsen: ”Fler pedofiler ska hängas ut” |arkivurl= |arkivdatum= |datum=20 september 2009 |utgivare=Svenska Dagbladet}}</ref>

* År [[2010]] skrek SMR-medlemmar slagord på festivalen Piteå dansar och ler. Tumult uppstod då vakter som skulle hindra nazisterna fick mottaga sparkar. De övermannades dock och greps.<ref>[http://www.sydsvenskan.se/sverige/nazistdemonstration-urartade-i-pitea/ Sydsvenskan: Nazistdemonstration urartade i Piteå]</ref>

* År 2010 dömdes ansvarig utgivare för organisationens webbplats Patriot.nu för hets mot folkgrupp efter att det bland annat publicerats en bild med texten "Håll Sverige rent" och en [[Davidsstjärna]] som kastades i en papperskorg.<ref>Stockholms tingsrätts dom 2010-06-16 i mål nr. B 714-09</ref>
* År 2011 dömdes ansvarig utgivare för Patriot.nu för hets mot folkgrupp med anledning av läsarkommentarer på webbplatsen.<ref>Svea hovrätts dom 2011-09-27 i mål nr. B 6080-11 (fastställde Stockholms tingsrätts dom 2011-06-15 i mål nr. B 15259-10)</ref>
* År 2012 dömdes ansvarig utgivare för Patriot.nu för hets mot folkgrupp med anledning av en läsarkommentar om att "resa galgar" mot judar.<ref>Stockholms tingsrätts dom 2012-09-14 i mål nr. B 10692-11. Domen fastställdes av Svea hovrätt i dom 2013-03-22 i mål nr. B 8810-12</ref>
* År 2013 dömdes ansvarig utgivare för den nya webbplatsen Nordfront.se för en notis om en "negerpappa" som stoppat sitt barn i en tvättmaskin, samt en läsarkommentar om att man inte ska "ta avstånd från våld mot rasfrämlingar på svensk mark".<ref>Örebro tingsrätts dom 2013-06-11 i mål nr. B 5574-12</ref><ref>Petter Larsson, ''[http://www.aftonbladet.se/kultur/article16959534.ab "Negerpappa" fällde nazisajt''], Aftonbladet 2013-06-14</ref>
* År 2013 inleddes flera förundersökningar mot Nordfront.se, angående hets mot folkgrupp och [[uppvigling]] - en angående 17 läsarkommentarer<ref>[http://www.medievarlden.se/nyheter/2013/08/jk-inleder-forundersokning-om-hets-mot-folkgrupp Medievärlden: JK inleder förundersökning om hets mot folkgrupp], 2013-08-27</ref> och en angående 14 läsarkommentarer.<ref>[http://www.journalisten.se/nyheter/ny-forundersokning-mot-nordfront Johannes Nesser, Ny förundersökning mot Nordfront], Journalisten 2013-07-18</ref>
* I samband med den våldsamma attacken mot en [[Antirasistdemonstrationerna i Kärrtorp 2013|antirasistisk demonstration i Kärrtorp]], december 2013 (se historia), döms flera SMR-medlemmar för [[våldsamt upplopp]].<ref name=":0" />

== Se även ==
* [[Nationellt Motstånd]]
* [[Nationell Ungdom]]
* [[Folktribunen]]

== Externa länkar ==
* [http://www.nordfront.se Svenska Motståndsrörelsens officiella webbplats Nordfront]

== Referenser ==
* [http://web.archive.org/web/20071017231132/http://expo.se/research_smr.html Expo - Researchpaket SMR - Svenska Motståndsrörelsen]
* ''Handbok för aktivister i Motståndsrörelsen'', Nationellt motstånd förlag.
<references/>

[[Kategori:Antiislamism]]
[[Kategori:Islamkritik]]
[[Kategori:Nynazism i Sverige]]
[[Kategori:Organisationer bildade 1997]]
[[Kategori:Nationalism i Sverige]]
[[Kategori:Högerextremism i Sverige]]
[[Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet]]

Nordische Widerstandsbewegung

2015-04-20T04:48:18Z

Skivsamlare: fix död länk

{{Förbundsfakta/Sverige
|förbundsnamn = Svenska motståndsrörelsen
|ledare = [[Klas Lund]]
|färgkod = #066d42
|logotyp = [[File:Nordic Resistance Movement.png|240px]]
|grundande = [[1997]]
|medlemsantal = Okänt
|medlemsantal_rank =
|huvudkontor = Okänt
|organisation = Strikt hierarki
|ideologi = [[Nazism]]
|metod = [[Militant]] [[utomparlamentarism]], [[revolution]]
|färg = [[Grön]]
|webbplats = [http://www.nordfront.se Nordfront.se]
}}

[[Fil:SRM demo1.jpg|miniatyr|250px|SMR deltar i Folkets Marsch på [[Sveriges nationaldag|Nationaldagen]] 2007. Polis har till uppgift att förhindra sammandrabbningar mellan [[antifascism|antifascister]] och aktivisterna.]]

'''Svenska motståndsrörelsen''' ('''SMR''') är en svensk [[militant]] [[nynazism|nynazistisk]] organisation som genom [[revolution]]<ref>"Och först i det allra sista slutskedet av revolutionen kommer vi att gå från att vara den lilla starka gruppen till att vara de många då de flesta plötsligt står på vår sida. Och efter revolutionen kommer naturligtvis alla säga att de var med och stödde oss från första början." - Klas Lund 2013-10-05 enligt [https://www.nordfront.se/parlamentarisk-kamp-inte-utesluten.smr "Det finns inga bekväma lösningar"], Nordfront 2013-10-14</ref> vill ''"skapa en nordisk nationalsocialistisk republik bestående av de nordiska länderna Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island och eventuellt även de baltiska länderna."''<ref name="patriot.nu">[http://web.archive.org/web/20100722094452/http://www.patriot.nu/artikel.asp?artikelID=1401 Framtidens styre]</ref><ref name="svenska.yle.fi">http://svenska.yle.fi/nyheter/sok.php?id=192047&lookfor=&sokvariant=arkivet&advanced=yes&antal=10{{Död länk|datum=2015-02}}</ref>

Svenska motståndsrörelsen är en del av Nordiska motståndsrörelsen där även Finska motståndsrörelsen (Suomen Vastarintaliike<ref>http://patriootti.com/</ref>), Norska motståndsrörelsen (Den norske motstandsbevegelsen<ref>http://www.nordfront.net/</ref>) och Danska motståndsrörelsen (Den Danske Modstandsbevægelse<ref>http://www.nordfront.dk/</ref>) ingår.<ref name="svenska.yle.fi"/>

Organisationen är strikt [[hierarki]]sk, sluten och [[disciplin]]erad.<ref>[http://web.archive.org/web/20111116103708/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf Våldsam politisk extremism]</ref> Ledare är [[Klas Lund]], tidigare aktiv i [[Vitt Ariskt Motstånd]] och dömd för [[dråp]] på [[Ronny Landin]]. Två andra ledande personer är [[Pär Öberg]] och [[Fredrik Vejdeland]].

Flera av organisationens medlemmar är dömda för grova våldsbrott och [[Säkerhetspolisen]] menar att SMR är den nazistgrupp som utgör det största hotet mot Sveriges inre säkerhet.<ref name="TV8">{{webbref|url=http://www.tv8.se/adaktusson/adaktusson-fortsaetter-granskningen-av-nazisterna-i-svenska-motstandsroerelsen|arkivurl=http://web.archive.org/web/20090928111207/http://www.tv8.se/adaktusson/adaktusson-fortsaetter-granskningen-av-nazisterna-i-svenska-motstandsroerelsen |arkivdatum=28 september 2009|titel=Adaktusson fortsätter granskningen av nazisterna i Svenska motståndsrörelsen |utgivare=[[TV8]]|hämtdatum=2010-01-13}}</ref> Organisationen bedöms vara en central aktör i det som säkerhetspolisen benämner [[vit makt-miljön]].<ref name="Säpo" />

I oktober 2014 kungjordes det att organisationens svenska gren kommer bilda ett politiskt parti och därmed göra parlamentarisk politik av sin ideologi. <ref>{{Webbref|url = https://www.nordfront.se/motstandsrorelsen-bildar-parlamentarisk-gren.smr|titel =Motståndsrörelsen bildar parlamentarisk gren |hämtdatum =2014-10-06 |författare = Klas Lund}}</ref>

== Historik ==
I mitten av 1990-talet hade ett antal tidigare medlemmar i VAM avtjänat sina fängelsestraff, vilket lade grunden till Svenska motståndsrörelsen.<ref name="expoSMR">{{webbref|url=http://expo.se/research_smr.html |titel=Fakta Sv. Motståndsrörelsen/Nationell Ungdom |utgivare=[[Expo]]|hämtdatum=2010-01-13}}</ref> I december 1997 bildades så Svenska Motståndsrörelsen, av medarbetare på nazistiska tidningen [[Folktribunen]] och personer ur [[Nationell Ungdom]] och avsomnade VAM.<ref name="expoSMR" />

År 2003 förenades SMR med Norska motståndsörelsen, varvid organisationen blev aningen mer militant i sin retorik. År 2006 lades [[ungdomsförbund|ungdomsorganisationen]] [[Nationell Ungdom]] ned.<ref name="expoSMR" /> Norska motståndsrörelsen avsomnade efter några år, men återuppstod någon gång runt 2010. Finska motståndsrörelsen bildades troligtvis någon gång runt 2006-2007 och 2013 grundades Danska motståndsrörelsen. Idag finns det alltså fyra avdelningar i Sverige, Norge, Finland och Danmark som tillsammans utgör Nordiska motståndsrörelsen.

År 2007 kom SMR i konflikt med andra delar av den nynazistiska rörelsen efter att flera medlemmar i Svenska Motståndsrörelsen pistolhotat en medlem i den nationalistiska gruppen [[Helsingborgskampanjen]]. Konflikten späddes på ytterligare efter nationaldagen 2008 då ett stort antal medlemmar i SMR under den så kallade [[Folkets Marsch]] ropade slagord som "Hell seger" (svenska för "[[Sieg Heil]]"), "[[Adolf Hitler]]" och "Döda, döda, döda", och följaktligen anhölls misstänkta för [[hets mot folkgrupp]] varav de flesta friades från anklagelserna.<ref>{{webbref |url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=1299997 |titel=Högerextremister i Helsingborg i bråk |arkivurl= |arkivdatum= |datum=8 april 2007 |utgivare=Sveriges Radio}}</ref>

=== Attack mot demonstration i Kärrtorp ===
{{Huvudartikel|Antirasistdemonstrationerna i Kärrtorp 2013}}
Den 15 december år 2013 blev en antirasistisk demonstration i [[Kärrtorp]] attackerad av ett 30-tal SMR-medlemmar med bland annat smällare, flaskor och knivar. Två personer knivskars och flera poliser skadades. 23 personer greps av polis.<ref>{{Webbref|url = http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18026469.ab|titel = Nazister attackerar antirasister i Stockholm|hämtdatum = 23 september 2014|datum = 15 december 2013|utgivare = Aftonbladet}}</ref> Senare dömdes nio av dessa för [[våldsamt upplopp]].<ref name=":0">{{Webbref|url = http://www.dn.se/sthlm/dom-mot-nazisterna-i-karrtorp/|titel = Dom mot nazisterna i Kärrtorp|hämtdatum = 23 september 2014|datum = 26 mars 2014}}</ref> Ytterligare 16 medlemmar är åtalade och väntar rättegång 2015. Veckan efter attacken anordnades en till antirasistisk demonstration i Kärrtorp, där omkring 16 000 personer deltog. Demonstrationen anordnades av nätverket "Linje 17 mot rasism".<ref>{{Webbref|url = http://www.dn.se/sthlm/karrtorp-blev-en-antirasistisk-folkfest/|titel = Kärrtorp blev en antirasistisk folkfest|hämtdatum = 23 september 2014|datum = 22 december 2013|utgivare = Dagens Nyheter}}</ref><ref>{{Webbref|url = http://www.dn.se/sthlm/sa-var-manifestationen-i-karrtorp/|titel = Så var manifestationen i Kärrtorp|hämtdatum = 23 september 2014|utgivare = Dagens Nyheter|datum = 22 december 2013}}</ref>

== Ideologi ==
Svenska Motståndsrörelsen bekänner sig till den [[Nationalsocialism|nationalsocialistiska]] världsåskådningen.<ref>{{webbref |url=http://skola.expo.se/svensk-nazism-1945-1995_147.html |titel=Svensk nazism 1945-1995 |arkivurl= |arkivdatum= |utgivare=Expo}}</ref><ref>{{webbref |url=http://expo.se/2007/nazister-domda-for-flera-grova-valdsbrott_2053.html |titel=Nazister dömda för flera grova våldsbrott |arkivurl= |arkivdatum=|datum=12 september 2007 |utgivare=Expo}}</ref><ref>[http://web.archive.org/web/20100823111054/http://www.levandehistoria.se/node/181 Forum för levande historia]</ref> Organisationen har, enligt säkerhetspolisen, som målsättning att etablera ett [[diktatur|totalitärt]] styre genom [[revolution]].<ref name="Säpo">{{webbref|url=http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|titel=Våldsam politisk extremism - Rapport 2009:15|utgivare=[[Säkerhetspolisen]]|hämtdatum=2013-12-16|arkivurl=http://web.archive.org/web/20111116103708/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|arkivdatum=2011-11-16}}</ref> Organisationen själv beskriver målen annorlunda: ''”Trots att Motståndsrörelsen strävar efter att skapa en stat med auktoritärt ledarskap är det även vårt mål att utveckla och säkra frihet och demokrati. Den nordiska nationalsocialistiska republiken kommer att vara en ledarstat, men den kommer även vara en folkdemokrati.”''<ref name="patriot.nu"/><ref>{{webbref |url=http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/extremister-hot-mot-individer |titel=Extremister hot mot individer |arkivurl= |arkivdatum= |datum=7 juli 2009 |utgivare=Sveriges Television}}</ref>

Organisationen är öppna med att det krävs en kamp som kommer att kräva blodsutgjutelse.<ref name="adaktusson">{{webbref|url=http://adaktusson.blog.mtgnewmedia.se/2009/05/12/exklusiv-intervju-med-forsta-avhopparen-fran-nazistgruppen-svenska-motstandsrorelsen/ |titel=Exklusiv intervju med första avhopparen från nazistgruppen Svenska motståndsrörelsen |utgivare=Adaktussons blogg|hämtdatum=2010-01-13}}</ref>

{{citat|''Ingen man kan gå med i Motståndsrörelsen om han inte kan eller är beredd att med våld försvara sig själv, sin organisation eller sina kamrater....Veklingar och fegisar har ingen plats hos oss. Ingen ska kunna undgå sin manliga plikt''

''Det enda hemska eller skamliga med att unga svenskar skadat eller dödat främlingar och fiender, är att alla andra svenskar inte ger dem sitt stöd när massmedia startar sina hetskampanjer''|Ur SMR:s tidning ''Folktribunen''<ref name="flhSMR">{{webbref|url=http://vittoljud.levandehistoria.se/art_vitmakt/02_vitmakt.html |titel=Vitt oljud - Svenska motståndsrörelsen (SMR) och Nationell Ungdom (NU) |utgivare=[[Expo]]|hämtdatum=2010-01-13}}</ref>}}

Organisationen hyllar i sina skrifter personer som [[Adolf Hitler]],<ref>[http://patriot.nu/artikel.asp?artikelID=1244 Patriot.nu]</ref> [[Corneliu Codreanu]], [[Hugo Chávez]],<ref>{{webbref |url=https://www.nordfront.se/hugo-chavez-dod-2.smr |titel=Hugo Chávez – en folkets man |arkivurl= |arkivdatum= |datum=6 mars 2013 |utgivare=Nordfront}}</ref> [[Savitri Devi]], [[George Lincoln Rockwell]] och [[Robert Jay Mathews]].

== Organisation och aktivism ==
=== Organisation ===
[[Fil:SMR struktur.jpg|miniatyr|350px|Motståndsrörelsens organisationsstruktur.]]

Motståndsrörelsens struktur är hierarkisk. Ledare är [[Klas Lund]], under honom finns ett ledningsråd bestående av andra högt uppsatta medlemmar.

Ledningsrådet är en del av SMR:s Riksorganisation som, förutom personerna i ledningsrådet, består av medlemmar med ledande uppgifter inom administration och multimedia.

Landet är indelat i sex geografiska zoner, av SMR kallade ”nästen”. Nästena styrs av en operativ chef, kallad nästeschef.
Inom nästena finns lokala aktivistgrupper, kallade ”kampgrupper” som styrs av en gruppchef.

Som delar med särskilda ändamål inom SMR finns Nationellt motstånd förlag samt deras huvudsakliga återförsäljare Kampboden.<ref>http://www.kampboden.se</ref> Där finns också Fånghjälpen, en stödorganisation för aktivister i fängelse,<ref>{{webbref |url=https://www.nordfront.se/fanghjalpen-informerar.smr |titel=Fånghjälpen informerar |arkivurl= |arkivdatum= |utgivare=nordfront.se}}</ref> Motståndsrörelsen media som producerar youtubefilmer<ref>http://www.youtube.com/user/MotstandsMedia</ref> och tidningen [[Nationellt Motstånd]] i pappersupplaga och på Internet.

Organisationen har tidigare gett ut tidskriften [[Folktribunen]]. Organisationen hade tidigare en ungdomsavdelning som hette [[Nationell Ungdom]] (lades ner 2006), och var aktiv inom [[Salemfonden]].

Det nazistiska skivbolaget [[Nordland]] var nära knutet till Svenska Motståndsrörelsen och uppgick i dem i början av 2000-talet.<ref name="flhSMR" /> Man hade också under 90-talet kopplingar på det personliga planet till den kriminella organisationen [[Brödraskapet (kriminell organisation)|Brödraskapet]].<ref name="flhSMR" />

=== Aktivism ===
Motståndsrörelsens verksamhet består dels av inåtriktad, dels av utåtriktad verksamhet. I den interna verksamheten ingår bland annat obligatorisk kampsportsträning, friluftsaktiviteter och ideologisk skolning.

Den utåtriktade aktivismen består bland annat av regelbundna torgmöten, demonstrationer, tidningsförsäljningar, flygbladsutdelningar, affischeringar, samt uppsättande av klistermärken, banderoller och plakat.

Motståndsrörelsen bedriver sin verksamhet öppet, skyr anonymitet och betonar vikten av att stå för sina åsikter.<ref>http://kontrast.umr.nu/2010/08/svenska-motstandsrorelsen-del-1.html</ref><ref>{{webbref |url=https://www.nordfront.se/anonymitet-och-hets.smr |titel=Anonymitet och hets |arkivurl= |arkivdatum= |datum=20 juni 2007 |utgivare=nordfront.se|verk=Artikeln är ursprungligen publicerad på den numera nedlagda hemsidan patriot.nu}}</ref>

Ledningen för Svenska motståndsrörelsen uppmanar sina medlemmar att beväpna sig, varför många bryter mot bland annat [[vapenlagen]]. Flera är också dömda för olika [[våldsbrott]] däribland [[misshandel]], [[mord]] och [[mordförsök]]. Organisationen beskrivs som den mest våldsamma nazistorganisationen i Sverige.<ref>[[EXPO]]: [http://skola.expo.se/svenska-motstandsrorelsen_110.html Svenska motståndsrörelsen]. Läst: 2011-07-26.</ref>

== Nationellt motstånd förlag och nätbutik ==
Svenska motståndsrörelsen driver bokförlaget Nationellt motstånd förlag vilket ger ut böcker och skrifter i ämnen kopplade till verksamheten.

Förlagets huvudsakliga återförsäljare är Motståndsrörelsens egen nätbutik Kampboden som, förutom egna publikationer, bland annat säljer organisationens multimedia och litteratur från andra förlag.

== Svenska säkerhetspolisens syn på SMR ==
Svenska Motståndsrörelsen är den nazistgrupp som [[säkerhetspolisen]] bedömer som det största hotet mot Sveriges inre säkerhet.<ref name="TV8"/> Organisationen bedöms vara en central aktör i det som säkerhetspolisen benämner [[vit makt-miljön]].<ref name="Säpo" /> SMR anses vara hierarkisk med en militär framtoning. Säpo menar att det har förekommit att medlemmar utsatts för disciplinära åtgärder när de begått brott eller betett sig på ett sätt som inte överensstämmer med SMR:s ideologi.<ref name="Säpo" /><ref name="SäpoRapport">{{webbref|url=http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|titel=Våldsam politisk extremism, Rapport 2009.15|utgivare=[[Säkerhetspolisen]]|hämtdatum=2010-01-13|arkivurl=http://web.archive.org/web/20111116103708/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|arkivdatum=2011-11-16}}</ref>

== Brott och kopplingar till brott ==
Svenska Motståndsrörelsen har flera gånger kopplats till grova våldsbrott och annan brottslig verksamhet.

* 1999 [[Björn Söderberg#Mordet|mördades]] [[syndikalist]]en [[Björn Söderberg]]. Söderberg var lagerarbetare och hade för tidningen [[Arbetaren]] avslöjat att [[Robert Vesterlund]], som satt i den lokala styrelsen för [[Handels]] var nazist. Detta ledde till att Vesterlund uteslöt ur Handels. Mordet utfördes av tre män med kopplingar till SMR.<ref>{{webbref |url=http://expo.se/research_smr.html |titel=Researchpaket SMR - Svenska Motståndsrörelsen |arkivurl=http://web.archive.org/web/20071017231132/http://expo.se/research_smr.html |arkivdatum=17 oktober 2007 |utgivare=Expo}}</ref>

* 2004 dömdes ledaren för Svenska Motståndsrörelsen, [[Klas Lund]], till fyra månaders [[fängelse]] för [[olaga vapeninnehav]]. Han rymde från anstalten oktober 2004, men greps i Norge i mars 2005.<ref>[http://expo.se/2005/48_1301.html Expo 23 mars 2005: Klas Lund gripen i Norge]</ref> Klas Lund är sedan tidigare dömd för [[Ronny Landin|dråp]], [[rån]] och [[misshandel]].<ref>[http://svt.se/2.33919/1.1559303/nazistgrupp_firar_6_e_juni_i_skelleftea?lid=senasteNytt_364059&lpos=rubrik_1559303 SVT 15 maj 2009: Nazistgrupp firar 6:e juni i Skellefteå]</ref>

* SMR agerade under [[Stockholm Pride]] 2005 språkrör åt de nazister som vandaliserade [[HBT]]-restaurangen [[Torget]], genom att publicera deras manifest och egna bilder på sin hemsida.<ref>[http://www.rfsl.se/public/det_homosexuella_hotet.pdf RFSL och Expo 8 november 2005: Det homosexuella hotet mot den vita rasen – nazistisk och rasistisk homofobi på Internet]</ref>

* SMR misstänktes av polisen ligga bakom misshandeln av ett antal studiecirkeldeltagare i ABF:s lokaler i Vimmerby, 12 mars 2006.<ref>[http://www.etc.se/artikel/9459/nazister-attackerade-socialistisk-studiecirkel/?print=1&results=178 ETC 19 mars 2006: Nazister attackerade socialistisk studiecirkel]</ref>

* Sommaren 2006 dömdes ledaren för Svenska Motståndsrörelsen i Dalarna till [[villkorlig dom]] för två fall av [[vapenbrott]] och [[brott mot vapenlagen]]. Han var sedan tidigare dömd för [[rattfylleri]]. Samtidigt dömdes en annan man, med kopplingar till SMR, till villkorlig dom och [[dagsböter]] för två fall av vapenbrott, brott mot vapenlagen och [[dopingbrott]].<ref>[http://expo.se/2007/48_1978.html Expo 11 juni 2006: Nazistledare dömd för vapenbrott]</ref>

* I juli 2006 dömdes fyra aktivister från Svenska Motståndsrörelsen och [[Nationell Ungdom]] av högsta domstolen för [[hets mot folkgrupp]], efter att ha delat ut flygblad på Staffansskolan i Söderhamn. Flygbladen kopplade bland annat ihop [[homosexualitet]] med [[pedofili]].<ref>[http://www.rfsl.se/public/det_homosexuella_hotet.pdf Expo och RFSL 8 november 2005: Det homosexuella hotet mot den vita rasen – nazistisk och rasistisk homofobi på Internet]</ref><ref>[http://web.archive.org/web/20070928035049/http://www.domstol.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2006/2006-07-06_B_119-06_Dom+skiljaktigheter.pdf Högsta Domstolen 6 juli 2006: B 119-06]</ref>

* Svenska motståndsrörelsen agerade språkrör åt den grupp som den 25 augusti 2007 angrep [[Ung Vänster]]s spelning i [[Farsta]], där flera personer misshandlades grovt, genom att publicera ett pressmeddelande från gruppen på Nationellt motstånds hemsida.<ref>[http://www.stockholmsfria.nu/artikel/19779 Stockholms Fria 27 augusti 2007: Blodig nazistattack mot antirasistisk konsert]</ref>

* I september 2007 dömdes två män med kopplingar till Svenska Motståndsrörelsen till fängelse för en rad brott. Den ena dömdes till 2,5 års fängelse för misshandel, grov misshandel, [[olaga frihetsberövande]], [[olaga tvång]], [[olaga hot]], [[stöld]], [[försök till brott|försök]] till grov stöld, försök till rån, [[narkotikabrott]], [[brott mot knivlagen]], två fall av dopningsbrott samt vapenbrott. Han var sedan tidigare dömd för misshandel av två invandrare, ett brott han begick tillsammans med två personer från SMR och under en tid då han själv var medlem i SMR. Den andre mannen dömdes till två månaders fängelse för vapenbrott och [[framkallande av fara för annan]], och var när brottet begick medlem i SMR.<ref>[http://expo.se/2007/48_2053.html Expo 12 november 2007: Nazister dömda för flera grova våldsbrott]</ref>

* I december 2007 dömdes en aktivist inom Svenska Motståndsrörelsen till två års fängelse för [[mordbrand]], vapenbrott och [[skadegörelse]].<ref>[http://expo.se/2008/48_2222.html Expo 12 mars 2008: Häktade nazister tidigare dömda för vapenbrott]</ref>

* Den 1 september 2007 skedde ett knivöverfall vid Slussen i Stockholm. Det var i samband med att Svenska motståndsrörelsen sålde sin tidning som bråk uppstod mellan SMR och [[Antifascism|antifascister]]. I tumultet blev en person knivstucken i nacken.<ref name="expo.se">[http://expo.se/2007/48_2111.html Expo 25 oktober 2007: Nazist dömd för försök till mord]</ref> I december 2007 dömdes Niklas Frost, aktivist inom Svenska Motståndsrörelsen, av hovrätten till fem års fängelse för försök till [[dråp]].<ref name="st.nu">[http://st.nu/start/sundsvall/1.1358632 Sundsvalls tidning 16 september 2009: Kampanj kan vara försök att nyrekrytera]</ref> Organisationen har senare bedrivit kampanj för att han ska friges.<ref name="st.nu"/> Frost hade flera år varit aktiv i organisationen och var sedan tidigare dömd för flera fall av misshandel, [[våld mot tjänsteman]], olaga hot och hets mot folkgrupp.<ref name="expo.se"/>

* I samband med ett torgmöte i [[Brunnsparken, Göteborg|Brunnsparken]] i [[Göteborg]], den 28 september 2008 misshandlades fyra medlemmar ur [[Rättvisepartiet Socialisterna]] och en medlem ur [[Moderata Ungdomsförbundet]]<ref>[http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=502078 Göteborgs-Posten 19 juni 2009: Nazister åtalas för misshandel av moderat] {{Död länk|datum=2010-12}}</ref> av Svenska Motståndsrörelsen.

* I mars 2008 beslagtog polisen ett stort antal vapen och sprängämnen i vapengömmor på Värmdö och i västerort. Tre män från SMR häktades, misstänkta för vapenbrott och förberedelse till [[allmänfarlig ödeläggelse]].<ref>[http://www.svd.se/stockholm/nyheter/nazisters-vapengomma-sprangd_961055.svd Svenska Dagbladet 11 mars 2008: Nazisters vapengömma sprängd]</ref><ref>[http://www.expo.se/2008/48_2222.html Expo 12 mars 2008: Häktade nazister tidigare dömda för vapenbrott]</ref>

* År [[2009]] hängde SMR ut 3 dömda [[pedofil]]er med fullständiga personuppgifter. De planerar även en hemsida, som [[Hitta.se]], fast med pedofiler.<ref>{{webbref |url=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mikael-skillt-svenska-motstandsrorelsen-fler-pedofiler-ska-hangas-ut_3549355.svd |titel=Svenska motståndsrörelsen: ”Fler pedofiler ska hängas ut” |arkivurl= |arkivdatum= |datum=20 september 2009 |utgivare=Svenska Dagbladet}}</ref>

* År [[2010]] skrek SMR-medlemmar slagord på festivalen Piteå dansar och ler. Tumult uppstod då vakter som skulle hindra nazisterna fick mottaga sparkar. De övermannades dock och greps.<ref>[http://www.sydsvenskan.se/sverige/nazistdemonstration-urartade-i-pitea/ Sydsvenskan: Nazistdemonstration urartade i Piteå]</ref>

* År 2010 dömdes ansvarig utgivare för organisationens webbplats Patriot.nu för hets mot folkgrupp efter att det bland annat publicerats en bild med texten "Håll Sverige rent" och en [[Davidsstjärna]] som kastades i en papperskorg.<ref>Stockholms tingsrätts dom 2010-06-16 i mål nr. B 714-09</ref>
* År 2011 dömdes ansvarig utgivare för Patriot.nu för hets mot folkgrupp med anledning av läsarkommentarer på webbplatsen.<ref>Svea hovrätts dom 2011-09-27 i mål nr. B 6080-11 (fastställde Stockholms tingsrätts dom 2011-06-15 i mål nr. B 15259-10)</ref>
* År 2012 dömdes ansvarig utgivare för Patriot.nu för hets mot folkgrupp med anledning av en läsarkommentar om att "resa galgar" mot judar.<ref>Stockholms tingsrätts dom 2012-09-14 i mål nr. B 10692-11. Domen fastställdes av Svea hovrätt i dom 2013-03-22 i mål nr. B 8810-12</ref>
* År 2013 dömdes ansvarig utgivare för den nya webbplatsen Nordfront.se för en notis om en "negerpappa" som stoppat sitt barn i en tvättmaskin, samt en läsarkommentar om att man inte ska "ta avstånd från våld mot rasfrämlingar på svensk mark".<ref>Örebro tingsrätts dom 2013-06-11 i mål nr. B 5574-12</ref><ref>Petter Larsson, ''[http://www.aftonbladet.se/kultur/article16959534.ab "Negerpappa" fällde nazisajt''], Aftonbladet 2013-06-14</ref>
* År 2013 inleddes flera förundersökningar mot Nordfront.se, angående hets mot folkgrupp och [[uppvigling]] - en angående 17 läsarkommentarer<ref>[http://www.medievarlden.se/nyheter/2013/08/jk-inleder-forundersokning-om-hets-mot-folkgrupp Medievärlden: JK inleder förundersökning om hets mot folkgrupp], 2013-08-27</ref> och en angående 14 läsarkommentarer.<ref>[http://www.journalisten.se/nyheter/ny-forundersokning-mot-nordfront Johannes Nesser, Ny förundersökning mot Nordfront], Journalisten 2013-07-18</ref>
* I samband med den våldsamma attacken mot en [[Antirasistdemonstrationerna i Kärrtorp 2013|antirasistisk demonstration i Kärrtorp]], december 2013 (se historia), döms flera SMR-medlemmar för [[våldsamt upplopp]].<ref name=":0" />

== Se även ==
* [[Nationellt Motstånd]]
* [[Nationell Ungdom]]
* [[Folktribunen]]

== Externa länkar ==
* [http://www.nordfront.se Svenska Motståndsrörelsens officiella webbplats Nordfront]

== Referenser ==
* [http://web.archive.org/web/20071017231132/http://expo.se/research_smr.html Expo - Researchpaket SMR - Svenska Motståndsrörelsen]
* ''Handbok för aktivister i Motståndsrörelsen'', Nationellt motstånd förlag.
<references/>

[[Kategori:Antiislamism]]
[[Kategori:Islamkritik]]
[[Kategori:Nynazism i Sverige]]
[[Kategori:Organisationer bildade 1997]]
[[Kategori:Nationalism i Sverige]]
[[Kategori:Högerextremism i Sverige]]
[[Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet]]

Nordische Widerstandsbewegung

2015-04-08T17:19:06Z

Skivsamlare: fix döda länkar + formatering av källor

{{Förbundsfakta/Sverige
|förbundsnamn = Svenska motståndsrörelsen
|ledare = [[Klas Lund]]
|färgkod = #066d42
|logotyp = [[File:Nordic Resistance Movement.png|240px]]
|grundande = [[1997]]
|medlemsantal = Okänt
|medlemsantal_rank =
|huvudkontor = Okänt
|organisation = Strikt hierarki
|ideologi = [[Nazism]]
|metod = [[Militant]] [[utomparlamentarism]], [[revolution]]
|färg = [[Grön]]
|webbplats = [http://www.nordfront.se Nordfront.se]
}}

[[Fil:SRM demo1.jpg|miniatyr|250px|SMR deltar i Folkets Marsch på [[Sveriges nationaldag|Nationaldagen]] 2007. Polis har till uppgift att förhindra sammandrabbningar mellan [[antifascism|antifascister]] och aktivisterna.]]

'''Svenska motståndsrörelsen''' ('''SMR''') är en svensk [[militant]] [[nynazism|nynazistisk]] organisation som genom [[revolution]]<ref>"Och först i det allra sista slutskedet av revolutionen kommer vi att gå från att vara den lilla starka gruppen till att vara de många då de flesta plötsligt står på vår sida. Och efter revolutionen kommer naturligtvis alla säga att de var med och stödde oss från första början." - Klas Lund 2013-10-05 enligt [https://www.nordfront.se/parlamentarisk-kamp-inte-utesluten.smr "Det finns inga bekväma lösningar"], Nordfront 2013-10-14</ref> vill ''"skapa en nordisk nationalsocialistisk republik bestående av de nordiska länderna Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island och eventuellt även de baltiska länderna."''<ref name="patriot.nu">[http://web.archive.org/web/20100722094452/http://www.patriot.nu/artikel.asp?artikelID=1401 Framtidens styre]</ref><ref name="svenska.yle.fi">http://svenska.yle.fi/nyheter/sok.php?id=192047&lookfor=&sokvariant=arkivet&advanced=yes&antal=10{{Död länk|datum=2015-02}}</ref>

Svenska motståndsrörelsen är en del av Nordiska motståndsrörelsen där även Finska motståndsrörelsen (Suomen Vastarintaliike<ref>http://patriootti.com/</ref>), Norska motståndsrörelsen (Den norske motstandsbevegelsen<ref>http://www.nordfront.net/</ref>) och Danska motståndsrörelsen (Den Danske Modstandsbevægelse<ref>http://www.nordfront.dk/</ref>) ingår.<ref name="svenska.yle.fi"/>

Organisationen är strikt [[hierarki]]sk, sluten och [[disciplin]]erad.<ref>[http://web.archive.org/web/20111116103708/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf Våldsam politisk extremism]</ref> Ledare är [[Klas Lund]], tidigare aktiv i [[Vitt Ariskt Motstånd]] och dömd för [[dråp]] på [[Ronny Landin]]. Två andra ledande personer är [[Pär Öberg]] och [[Fredrik Vejdeland]].

Flera av organisationens medlemmar är dömda för grova våldsbrott och [[Säkerhetspolisen]] menar att SMR är den nazistgrupp som utgör det största hotet mot Sveriges inre säkerhet.<ref name="TV8">{{webbref|url=http://www.tv8.se/adaktusson/adaktusson-fortsaetter-granskningen-av-nazisterna-i-svenska-motstandsroerelsen|arkivurl=http://web.archive.org/web/20090928111207/http://www.tv8.se/adaktusson/adaktusson-fortsaetter-granskningen-av-nazisterna-i-svenska-motstandsroerelsen |arkivdatum=28 september 2009|titel=Adaktusson fortsätter granskningen av nazisterna i Svenska motståndsrörelsen |utgivare=[[TV8]]|hämtdatum=2010-01-13}}</ref> Organisationen bedöms vara en central aktör i det som säkerhetspolisen benämner [[vit makt-miljön]].<ref name="Säpo" />

I oktober 2014 kungjordes det att organisationens svenska gren kommer bilda ett politiskt parti och därmed göra parlamentarisk politik av sin ideologi. <ref>{{Webbref|url = https://www.nordfront.se/motstandsrorelsen-bildar-parlamentarisk-gren.smr|titel =Motståndsrörelsen bildar parlamentarisk gren |hämtdatum =2014-10-06 |författare = Klas Lund}}</ref>

== Historik ==
I mitten av 1990-talet hade ett antal tidigare medlemmar i VAM avtjänat sina fängelsestraff, vilket lade grunden till Svenska motståndsrörelsen.<ref name="expoSMR">{{webbref|url=http://expo.se/research_smr.html |titel=Fakta Sv. Motståndsrörelsen/Nationell Ungdom |utgivare=[[Expo]]|hämtdatum=2010-01-13}}</ref> I december 1997 bildades så Svenska Motståndsrörelsen, av medarbetare på nazistiska tidningen [[Folktribunen]] och personer ur [[Nationell Ungdom]] och avsomnade VAM.<ref name="expoSMR" />

År 2003 förenades SMR med Norska motståndsörelsen, varvid organisationen blev aningen mer militant i sin retorik. År 2006 lades [[ungdomsförbund|ungdomsorganisationen]] [[Nationell Ungdom]] ned.<ref name="expoSMR" /> Norska motståndsrörelsen avsomnade efter några år, men återuppstod någon gång runt 2010. Finska motståndsrörelsen bildades troligtvis någon gång runt 2006-2007 och 2013 grundades Danska motståndsrörelsen. Idag finns det alltså fyra avdelningar i Sverige, Norge, Finland och Danmark som tillsammans utgör Nordiska motståndsrörelsen.

År 2007 kom SMR i konflikt med andra delar av den nynazistiska rörelsen efter att flera medlemmar i Svenska Motståndsrörelsen pistolhotat en medlem i den nationalistiska gruppen [[Helsingborgskampanjen]]. Konflikten späddes på ytterligare efter nationaldagen 2008 då ett stort antal medlemmar i SMR under den så kallade [[Folkets Marsch]] ropade slagord som "Hell seger" (svenska för "[[Sieg Heil]]"), "[[Adolf Hitler]]" och "Döda, döda, döda", och följaktligen anhölls misstänkta för [[hets mot folkgrupp]] varav de flesta friades från anklagelserna.<ref>{{webbref |url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=1299997 |titel=Högerextremister i Helsingborg i bråk |arkivurl= |arkivdatum= |datum=8 april 2007 |utgivare=Sveriges Radio}}</ref>

=== Attack mot demonstration i Kärrtorp ===
{{Huvudartikel|Antirasistdemonstrationerna i Kärrtorp 2013}}
Den 15 december år 2013 blev en antirasistisk demonstration i [[Kärrtorp]] attackerad av ett 30-tal SMR-medlemmar med bland annat smällare, flaskor och knivar. Två personer knivskars och flera poliser skadades. 23 personer greps av polis.<ref>{{Webbref|url = http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18026469.ab|titel = Nazister attackerar antirasister i Stockholm|hämtdatum = 23 september 2014|datum = 15 december 2013|utgivare = Aftonbladet}}</ref> Senare dömdes nio av dessa för [[våldsamt upplopp]].<ref name=":0">{{Webbref|url = http://www.dn.se/sthlm/dom-mot-nazisterna-i-karrtorp/|titel = Dom mot nazisterna i Kärrtorp|hämtdatum = 23 september 2014|datum = 26 mars 2014}}</ref> Ytterligare 16 medlemmar är åtalade och väntar rättegång 2015. Veckan efter attacken anordnades en till antirasistisk demonstration i Kärrtorp, där omkring 16 000 personer deltog. Demonstrationen anordnades av nätverket "Linje 17 mot rasism".<ref>{{Webbref|url = http://www.dn.se/sthlm/karrtorp-blev-en-antirasistisk-folkfest/|titel = Kärrtorp blev en antirasistisk folkfest|hämtdatum = 23 september 2014|datum = 22 december 2013|utgivare = Dagens Nyheter}}</ref><ref>{{Webbref|url = http://www.dn.se/sthlm/sa-var-manifestationen-i-karrtorp/|titel = Så var manifestationen i Kärrtorp|hämtdatum = 23 september 2014|utgivare = Dagens Nyheter|datum = 22 december 2013}}</ref>

== Ideologi ==
Svenska Motståndsrörelsen bekänner sig till den [[Nationalsocialism|nationalsocialistiska]] världsåskådningen.<ref>{{webbref |url=http://skola.expo.se/svensk-nazism-1945-1995_147.html |titel=Svensk nazism 1945-1995 |arkivurl= |arkivdatum= |utgivare=Expo}}</ref><ref>{{webbref |url=http://expo.se/2007/nazister-domda-for-flera-grova-valdsbrott_2053.html |titel=Nazister dömda för flera grova våldsbrott |arkivurl= |arkivdatum=|datum=12 september 2007 |utgivare=Expo}}</ref><ref>[http://web.archive.org/web/20100823111054/http://www.levandehistoria.se/node/181 Forum för levande historia]</ref> Organisationen har, enligt säkerhetspolisen, som målsättning att etablera ett [[diktatur|totalitärt]] styre genom [[revolution]].<ref name="Säpo">{{webbref|url=http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|titel=Våldsam politisk extremism - Rapport 2009:15|utgivare=[[Säkerhetspolisen]]|hämtdatum=2013-12-16|arkivurl=http://web.archive.org/web/20111116103708/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|arkivdatum=2011-11-16}}</ref> Organisationen själv beskriver målen annorlunda: ''”Trots att Motståndsrörelsen strävar efter att skapa en stat med auktoritärt ledarskap är det även vårt mål att utveckla och säkra frihet och demokrati. Den nordiska nationalsocialistiska republiken kommer att vara en ledarstat, men den kommer även vara en folkdemokrati.”''<ref name="patriot.nu"/><ref>{{webbref |url=http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/extremister-hot-mot-individer |titel=Extremister hot mot individer |arkivurl= |arkivdatum= |datum=7 juli 2009 |utgivare=Sveriges Television}}</ref>

Organisationen är öppna med att det krävs en kamp som kommer att kräva blodsutgjutelse.<ref name="adaktusson">{{webbref|url=http://adaktusson.blog.mtgnewmedia.se/2009/05/12/exklusiv-intervju-med-forsta-avhopparen-fran-nazistgruppen-svenska-motstandsrorelsen/ |titel=Exklusiv intervju med första avhopparen från nazistgruppen Svenska motståndsrörelsen |utgivare=Adaktussons blogg|hämtdatum=2010-01-13}}</ref>

{{citat|''Ingen man kan gå med i Motståndsrörelsen om han inte kan eller är beredd att med våld försvara sig själv, sin organisation eller sina kamrater....Veklingar och fegisar har ingen plats hos oss. Ingen ska kunna undgå sin manliga plikt''

''Det enda hemska eller skamliga med att unga svenskar skadat eller dödat främlingar och fiender, är att alla andra svenskar inte ger dem sitt stöd när massmedia startar sina hetskampanjer''|Ur SMR:s tidning ''Folktribunen''<ref name="flhSMR">{{webbref|url=http://vittoljud.levandehistoria.se/art_vitmakt/02_vitmakt.html |titel=Vitt oljud - Svenska motståndsrörelsen (SMR) och Nationell Ungdom (NU) |utgivare=[[Expo]]|hämtdatum=2010-01-13}}</ref>}}

Organisationen hyllar i sina skrifter personer som [[Adolf Hitler]],<ref>[http://patriot.nu/artikel.asp?artikelID=1244 Patriot.nu]</ref> [[Corneliu Codreanu]], [[Hugo Chávez]],<ref>{{webbref |url=https://www.nordfront.se/hugo-chavez-dod-2.smr |titel=Hugo Chávez – en folkets man |arkivurl= |arkivdatum= |datum=6 mars 2013 |utgivare=Nordfront}}</ref> [[Savitri Devi]], [[George Lincoln Rockwell]] och [[Robert Jay Mathews]].

== Organisation och aktivism ==
=== Organisation ===
[[Fil:SMR struktur.jpg|miniatyr|350px|Motståndsrörelsens organisationsstruktur.]]

Motståndsrörelsens struktur är hierarkisk. Ledare är [[Klas Lund]], under honom finns ett ledningsråd bestående av andra högt uppsatta medlemmar.

Ledningsrådet är en del av SMR:s Riksorganisation som, förutom personerna i ledningsrådet, består av medlemmar med ledande uppgifter inom administration och multimedia.

Landet är indelat i sex geografiska zoner, av SMR kallade ”nästen”. Nästena styrs av en operativ chef, kallad nästeschef.
Inom nästena finns lokala aktivistgrupper, kallade ”kampgrupper” som styrs av en gruppchef.

Som delar med särskilda ändamål inom SMR finns Nationellt motstånd förlag samt deras huvudsakliga återförsäljare Kampboden.<ref>http://www.kampboden.se</ref> Där finns också Fånghjälpen, en stödorganisation för aktivister i fängelse<ref>http://www.patriot.nu/fanghjalpen.asp</ref>, Motståndsrörelsen media som producerar youtubefilmer<ref>http://www.youtube.com/user/MotstandsMedia</ref> och tidningen [[Nationellt Motstånd]] i pappersupplaga och på Internet.

Organisationen har tidigare gett ut tidskriften [[Folktribunen]]. Organisationen hade tidigare en ungdomsavdelning som hette [[Nationell Ungdom]] (lades ner 2006), och var aktiv inom [[Salemfonden]].

Det nazistiska skivbolaget [[Nordland]] var nära knutet till Svenska Motståndsrörelsen och uppgick i dem i början av 2000-talet.<ref name="flhSMR" /> Man hade också under 90-talet kopplingar på det personliga planet till den kriminella organisationen [[Brödraskapet (kriminell organisation)|Brödraskapet]].<ref name="flhSMR" />

=== Aktivism ===
Motståndsrörelsens verksamhet består dels av inåtriktad, dels av utåtriktad verksamhet. I den interna verksamheten ingår bland annat obligatorisk kampsportsträning, friluftsaktiviteter och ideologisk skolning.

Den utåtriktade aktivismen består bland annat av regelbundna torgmöten, demonstrationer, tidningsförsäljningar, flygbladsutdelningar, affischeringar, samt uppsättande av klistermärken, banderoller och plakat.

Motståndsrörelsen bedriver sin verksamhet öppet, skyr anonymitet och betonar vikten av att stå för sina åsikter.<ref>http://kontrast.umr.nu/2010/08/svenska-motstandsrorelsen-del-1.html</ref><ref>http://www.patriot.nu/artikel.asp?artikelID=972</ref>

Ledningen för Svenska motståndsrörelsen uppmanar sina medlemmar att beväpna sig, varför många bryter mot bland annat [[vapenlagen]]. Flera är också dömda för olika [[våldsbrott]] däribland [[misshandel]], [[mord]] och [[mordförsök]]. Organisationen beskrivs som den mest våldsamma nazistorganisationen i Sverige.<ref>[[EXPO]]: [http://skola.expo.se/svenska-motstandsrorelsen_110.html Svenska motståndsrörelsen]. Läst: 2011-07-26.</ref>

== Nationellt motstånd förlag och nätbutik ==
Svenska motståndsrörelsen driver bokförlaget Nationellt motstånd förlag vilket ger ut böcker och skrifter i ämnen kopplade till verksamheten.

Förlagets huvudsakliga återförsäljare är Motståndsrörelsens egen nätbutik Kampboden som, förutom egna publikationer, bland annat säljer organisationens multimedia och litteratur från andra förlag.

== Svenska säkerhetspolisens syn på SMR ==
Svenska Motståndsrörelsen är den nazistgrupp som [[säkerhetspolisen]] bedömer som det största hotet mot Sveriges inre säkerhet.<ref name="TV8"/> Organisationen bedöms vara en central aktör i det som säkerhetspolisen benämner [[vit makt-miljön]].<ref name="Säpo" /> SMR anses vara hierarkisk med en militär framtoning. Säpo menar att det har förekommit att medlemmar utsatts för disciplinära åtgärder när de begått brott eller betett sig på ett sätt som inte överensstämmer med SMR:s ideologi.<ref name="Säpo" /><ref name="SäpoRapport">{{webbref|url=http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|titel=Våldsam politisk extremism, Rapport 2009.15|utgivare=[[Säkerhetspolisen]]|hämtdatum=2010-01-13|arkivurl=http://web.archive.org/web/20111116103708/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|arkivdatum=2011-11-16}}</ref>

== Brott och kopplingar till brott ==
Svenska Motståndsrörelsen har flera gånger kopplats till grova våldsbrott och annan brottslig verksamhet.

* 1999 [[Björn Söderberg#Mordet|mördades]] [[syndikalist]]en [[Björn Söderberg]]. Söderberg var lagerarbetare och hade för tidningen [[Arbetaren]] avslöjat att [[Robert Vesterlund]], som satt i den lokala styrelsen för [[Handels]] var nazist. Detta ledde till att Vesterlund uteslöt ur Handels. Mordet utfördes av tre män med kopplingar till SMR.<ref>{{webbref |url=http://expo.se/research_smr.html |titel=Researchpaket SMR - Svenska Motståndsrörelsen |arkivurl=http://web.archive.org/web/20071017231132/http://expo.se/research_smr.html |arkivdatum=17 oktober 2007 |utgivare=Expo}}</ref>

* 2004 dömdes ledaren för Svenska Motståndsrörelsen, [[Klas Lund]], till fyra månaders [[fängelse]] för [[olaga vapeninnehav]]. Han rymde från anstalten oktober 2004, men greps i Norge i mars 2005.<ref>[http://expo.se/2005/48_1301.html Expo 23 mars 2005: Klas Lund gripen i Norge]</ref> Klas Lund är sedan tidigare dömd för [[Ronny Landin|dråp]], [[rån]] och [[misshandel]].<ref>[http://svt.se/2.33919/1.1559303/nazistgrupp_firar_6_e_juni_i_skelleftea?lid=senasteNytt_364059&lpos=rubrik_1559303 SVT 15 maj 2009: Nazistgrupp firar 6:e juni i Skellefteå]</ref>

* SMR agerade under [[Stockholm Pride]] 2005 språkrör åt de nazister som vandaliserade [[HBT]]-restaurangen [[Torget]], genom att publicera deras manifest och egna bilder på sin hemsida.<ref>[http://www.rfsl.se/public/det_homosexuella_hotet.pdf RFSL och Expo 8 november 2005: Det homosexuella hotet mot den vita rasen – nazistisk och rasistisk homofobi på Internet]</ref>

* SMR misstänktes av polisen ligga bakom misshandeln av ett antal studiecirkeldeltagare i ABF:s lokaler i Vimmerby, 12 mars 2006.<ref>[http://www.etc.se/artikel/9459/nazister-attackerade-socialistisk-studiecirkel/?print=1&results=178 ETC 19 mars 2006: Nazister attackerade socialistisk studiecirkel]</ref>

* Sommaren 2006 dömdes ledaren för Svenska Motståndsrörelsen i Dalarna till [[villkorlig dom]] för två fall av [[vapenbrott]] och [[brott mot vapenlagen]]. Han var sedan tidigare dömd för [[rattfylleri]]. Samtidigt dömdes en annan man, med kopplingar till SMR, till villkorlig dom och [[dagsböter]] för två fall av vapenbrott, brott mot vapenlagen och [[dopingbrott]].<ref>[http://expo.se/2007/48_1978.html Expo 11 juni 2006: Nazistledare dömd för vapenbrott]</ref>

* I juli 2006 dömdes fyra aktivister från Svenska Motståndsrörelsen och [[Nationell Ungdom]] av högsta domstolen för [[hets mot folkgrupp]], efter att ha delat ut flygblad på Staffansskolan i Söderhamn. Flygbladen kopplade bland annat ihop [[homosexualitet]] med [[pedofili]].<ref>[http://www.rfsl.se/public/det_homosexuella_hotet.pdf Expo och RFSL 8 november 2005: Det homosexuella hotet mot den vita rasen – nazistisk och rasistisk homofobi på Internet]</ref><ref>[http://web.archive.org/web/20070928035049/http://www.domstol.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2006/2006-07-06_B_119-06_Dom+skiljaktigheter.pdf Högsta Domstolen 6 juli 2006: B 119-06]</ref>

* Svenska motståndsrörelsen agerade språkrör åt den grupp som den 25 augusti 2007 angrep [[Ung Vänster]]s spelning i [[Farsta]], där flera personer misshandlades grovt, genom att publicera ett pressmeddelande från gruppen på Nationellt motstånds hemsida.<ref>[http://www.stockholmsfria.nu/artikel/19779 Stockholms Fria 27 augusti 2007: Blodig nazistattack mot antirasistisk konsert]</ref>

* I september 2007 dömdes två män med kopplingar till Svenska Motståndsrörelsen till fängelse för en rad brott. Den ena dömdes till 2,5 års fängelse för misshandel, grov misshandel, [[olaga frihetsberövande]], [[olaga tvång]], [[olaga hot]], [[stöld]], [[försök till brott|försök]] till grov stöld, försök till rån, [[narkotikabrott]], [[brott mot knivlagen]], två fall av dopningsbrott samt vapenbrott. Han var sedan tidigare dömd för misshandel av två invandrare, ett brott han begick tillsammans med två personer från SMR och under en tid då han själv var medlem i SMR. Den andre mannen dömdes till två månaders fängelse för vapenbrott och [[framkallande av fara för annan]], och var när brottet begick medlem i SMR.<ref>[http://expo.se/2007/48_2053.html Expo 12 november 2007: Nazister dömda för flera grova våldsbrott]</ref>

* I december 2007 dömdes en aktivist inom Svenska Motståndsrörelsen till två års fängelse för [[mordbrand]], vapenbrott och [[skadegörelse]].<ref>[http://expo.se/2008/48_2222.html Expo 12 mars 2008: Häktade nazister tidigare dömda för vapenbrott]</ref>

* Den 1 september 2007 skedde ett knivöverfall vid Slussen i Stockholm. Det var i samband med att Svenska motståndsrörelsen sålde sin tidning som bråk uppstod mellan SMR och [[Antifascism|antifascister]]. I tumultet blev en person knivstucken i nacken.<ref name="expo.se">[http://expo.se/2007/48_2111.html Expo 25 oktober 2007: Nazist dömd för försök till mord]</ref> I december 2007 dömdes Niklas Frost, aktivist inom Svenska Motståndsrörelsen, av hovrätten till fem års fängelse för försök till [[dråp]].<ref name="st.nu">[http://st.nu/start/sundsvall/1.1358632 Sundsvalls tidning 16 september 2009: Kampanj kan vara försök att nyrekrytera]</ref> Organisationen har senare bedrivit kampanj för att han ska friges.<ref name="st.nu"/> Frost hade flera år varit aktiv i organisationen och var sedan tidigare dömd för flera fall av misshandel, [[våld mot tjänsteman]], olaga hot och hets mot folkgrupp.<ref name="expo.se"/>

* I samband med ett torgmöte i [[Brunnsparken, Göteborg|Brunnsparken]] i [[Göteborg]], den 28 september 2008 misshandlades fyra medlemmar ur [[Rättvisepartiet Socialisterna]] och en medlem ur [[Moderata Ungdomsförbundet]]<ref>[http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=502078 Göteborgs-Posten 19 juni 2009: Nazister åtalas för misshandel av moderat] {{Död länk|datum=2010-12}}</ref> av Svenska Motståndsrörelsen.

* I mars 2008 beslagtog polisen ett stort antal vapen och sprängämnen i vapengömmor på Värmdö och i västerort. Tre män från SMR häktades, misstänkta för vapenbrott och förberedelse till [[allmänfarlig ödeläggelse]].<ref>[http://www.svd.se/stockholm/nyheter/nazisters-vapengomma-sprangd_961055.svd Svenska Dagbladet 11 mars 2008: Nazisters vapengömma sprängd]</ref><ref>[http://www.expo.se/2008/48_2222.html Expo 12 mars 2008: Häktade nazister tidigare dömda för vapenbrott]</ref>

* År [[2009]] hängde SMR ut 3 dömda [[pedofil]]er med fullständiga personuppgifter. De planerar även en hemsida, som [[Hitta.se]], fast med pedofiler.<ref>{{webbref |url=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mikael-skillt-svenska-motstandsrorelsen-fler-pedofiler-ska-hangas-ut_3549355.svd |titel=Svenska motståndsrörelsen: ”Fler pedofiler ska hängas ut” |arkivurl= |arkivdatum= |datum=20 september 2009 |utgivare=Svenska Dagbladet}}</ref>

* År [[2010]] skrek SMR-medlemmar slagord på festivalen Piteå dansar och ler. Tumult uppstod då vakter som skulle hindra nazisterna fick mottaga sparkar. De övermannades dock och greps.<ref>[http://www.sydsvenskan.se/sverige/nazistdemonstration-urartade-i-pitea/ Sydsvenskan: Nazistdemonstration urartade i Piteå]</ref>

* År 2010 dömdes ansvarig utgivare för organisationens webbplats Patriot.nu för hets mot folkgrupp efter att det bland annat publicerats en bild med texten "Håll Sverige rent" och en [[Davidsstjärna]] som kastades i en papperskorg.<ref>Stockholms tingsrätts dom 2010-06-16 i mål nr. B 714-09</ref>
* År 2011 dömdes ansvarig utgivare för Patriot.nu för hets mot folkgrupp med anledning av läsarkommentarer på webbplatsen.<ref>Svea hovrätts dom 2011-09-27 i mål nr. B 6080-11 (fastställde Stockholms tingsrätts dom 2011-06-15 i mål nr. B 15259-10)</ref>
* År 2012 dömdes ansvarig utgivare för Patriot.nu för hets mot folkgrupp med anledning av en läsarkommentar om att "resa galgar" mot judar.<ref>Stockholms tingsrätts dom 2012-09-14 i mål nr. B 10692-11. Domen fastställdes av Svea hovrätt i dom 2013-03-22 i mål nr. B 8810-12</ref>
* År 2013 dömdes ansvarig utgivare för den nya webbplatsen Nordfront.se för en notis om en "negerpappa" som stoppat sitt barn i en tvättmaskin, samt en läsarkommentar om att man inte ska "ta avstånd från våld mot rasfrämlingar på svensk mark".<ref>Örebro tingsrätts dom 2013-06-11 i mål nr. B 5574-12</ref><ref>Petter Larsson, ''[http://www.aftonbladet.se/kultur/article16959534.ab "Negerpappa" fällde nazisajt''], Aftonbladet 2013-06-14</ref>
* År 2013 inleddes flera förundersökningar mot Nordfront.se, angående hets mot folkgrupp och [[uppvigling]] - en angående 17 läsarkommentarer<ref>[http://www.medievarlden.se/nyheter/2013/08/jk-inleder-forundersokning-om-hets-mot-folkgrupp Medievärlden: JK inleder förundersökning om hets mot folkgrupp], 2013-08-27</ref> och en angående 14 läsarkommentarer.<ref>[http://www.journalisten.se/nyheter/ny-forundersokning-mot-nordfront Johannes Nesser, Ny förundersökning mot Nordfront], Journalisten 2013-07-18</ref>
* I samband med den våldsamma attacken mot en [[Antirasistdemonstrationerna i Kärrtorp 2013|antirasistisk demonstration i Kärrtorp]], december 2013 (se historia), döms flera SMR-medlemmar för [[våldsamt upplopp]].<ref name=":0" />

== Se även ==
* [[Nationellt Motstånd]]
* [[Nationell Ungdom]]
* [[Folktribunen]]

== Externa länkar ==
* [http://www.nordfront.se Svenska Motståndsrörelsens officiella webbplats Nordfront]

== Referenser ==
* [http://web.archive.org/web/20071017231132/http://expo.se/research_smr.html Expo - Researchpaket SMR - Svenska Motståndsrörelsen]
* ''Handbok för aktivister i Motståndsrörelsen'', Nationellt motstånd förlag.
<references/>

[[Kategori:Antiislamism]]
[[Kategori:Islamkritik]]
[[Kategori:Nynazism i Sverige]]
[[Kategori:Organisationer bildade 1997]]
[[Kategori:Nationalism i Sverige]]
[[Kategori:Högerextremism i Sverige]]
[[Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet]]

Nordische Widerstandsbewegung

2015-02-14T15:38:07Z

Skivsamlare: fix döda länkar

{{Förbundsfakta/Sverige
|förbundsnamn = Svenska motståndsrörelsen
|ledare = [[Klas Lund]]
|färgkod = #066d42
|logotyp = [[File:Nordic Resistance Movement.png|240px]]
|grundande = [[1997]]
|medlemsantal = Okänt
|medlemsantal_rank =
|huvudkontor = Okänt
|organisation = Strikt hierarki
|ideologi = [[Nazism]]
|metod = [[Militant]] [[utomparlamentarism]], [[revolution]]
|färg = [[Grön]]
|webbplats = [http://www.nordfront.se Nordfront.se]
}}

[[Fil:SRM demo1.jpg|miniatyr|250px|SMR deltar i Folkets Marsch på [[Sveriges nationaldag|Nationaldagen]] 2007. Polis har till uppgift att förhindra sammandrabbningar mellan [[antifascism|antifascister]] och aktivisterna.]]

'''Svenska motståndsrörelsen''' ('''SMR''') är en svensk [[militant]] [[nynazism|nynazistisk]] organisation som genom [[revolution]]<ref>"Och först i det allra sista slutskedet av revolutionen kommer vi att gå från att vara den lilla starka gruppen till att vara de många då de flesta plötsligt står på vår sida. Och efter revolutionen kommer naturligtvis alla säga att de var med och stödde oss från första början." - Klas Lund 2013-10-05 enligt [https://www.nordfront.se/parlamentarisk-kamp-inte-utesluten.smr "Det finns inga bekväma lösningar"], Nordfront 2013-10-14</ref> vill ''"skapa en nordisk nationalsocialistisk republik bestående av de nordiska länderna Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island och eventuellt även de baltiska länderna."''<ref name="patriot.nu">[http://web.archive.org/web/20100722094452/http://www.patriot.nu/artikel.asp?artikelID=1401 Framtidens styre]</ref><ref name="svenska.yle.fi">http://svenska.yle.fi/nyheter/sok.php?id=192047&lookfor=&sokvariant=arkivet&advanced=yes&antal=10{{Död länk}}</ref>

Svenska motståndsrörelsen är en del av Nordiska motståndsrörelsen där även Finska motståndsrörelsen (Suomen Vastarintaliike<ref>http://patriootti.com/</ref>), Norska motståndsrörelsen (Den norske motstandsbevegelsen<ref>http://www.nordfront.net/</ref>) och Danska motståndsrörelsen (Den Danske Modstandsbevægelse<ref>http://www.nordfront.dk/</ref>) ingår.<ref name="svenska.yle.fi"/>

Organisationen är strikt [[hierarki]]sk, sluten och [[disciplin]]erad.<ref>[http://web.archive.org/web/20111116103708/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf Våldsam politisk extremism]</ref> Ledare är [[Klas Lund]], tidigare aktiv i [[Vitt Ariskt Motstånd]] och dömd för [[dråp]] på [[Ronny Landin]]. Två andra ledande personer är [[Pär Öberg]] och [[Fredrik Vejdeland]].

Flera av organisationens medlemmar är dömda för grova våldsbrott och [[Säkerhetspolisen]] menar att SMR är den nazistgrupp som utgör det största hotet mot Sveriges inre säkerhet.<ref name="TV8">{{webbref|url=http://www.tv8.se/adaktusson/adaktusson-fortsaetter-granskningen-av-nazisterna-i-svenska-motstandsroerelsen|arkivurl=http://web.archive.org/web/20090928111207/http://www.tv8.se/adaktusson/adaktusson-fortsaetter-granskningen-av-nazisterna-i-svenska-motstandsroerelsen |arkivdatum=28 september 2009|titel=Adaktusson fortsätter granskningen av nazisterna i Svenska motståndsrörelsen |utgivare=[[TV8]]|hämtdatum=2010-01-13}}</ref> Organisationen bedöms vara en central aktör i det som säkerhetspolisen benämner [[vit makt-miljön]].<ref name="Säpo" />

I oktober 2014 kungjordes det att organisationens svenska gren kommer bilda ett politiskt parti och därmed göra parlamentarisk politik av sin ideologi. <ref>{{Webbref|url = https://www.nordfront.se/motstandsrorelsen-bildar-parlamentarisk-gren.smr|titel =Motståndsrörelsen bildar parlamentarisk gren |hämtdatum =2014-10-06 |författare = Klas Lund}}</ref>

== Historik ==
I mitten av 1990-talet hade ett antal tidigare medlemmar i VAM avtjänat sina fängelsestraff, vilket lade grunden till Svenska motståndsrörelsen.<ref name="expoSMR">{{webbref|url=http://expo.se/research_smr.html |titel=Fakta Sv. Motståndsrörelsen/Nationell Ungdom |utgivare=[[Expo]]|hämtdatum=2010-01-13}}</ref> I december 1997 bildades så Svenska Motståndsrörelsen, av medarbetare på nazistiska tidningen [[Folktribunen]] och personer ur [[Nationell Ungdom]] och avsomnade VAM.<ref name="expoSMR" />

År 2003 förenades SMR med Norska motståndsörelsen, varvid organisationen blev aningen mer militant i sin retorik. År 2006 lades [[ungdomsförbund|ungdomsorganisationen]] [[Nationell Ungdom]] ned.<ref name="expoSMR" /> Norska motståndsrörelsen avsomnade efter några år, men återuppstod någon gång runt 2010. Finska motståndsrörelsen bildades troligtvis någon gång runt 2006-2007 och 2013 grundades Danska motståndsrörelsen. Idag finns det alltså fyra avdelningar i Sverige, Norge, Finland och Danmark som tillsammans utgör Nordiska motståndsrörelsen.

År 2007 kom SMR i konflikt med andra delar av den nynazistiska rörelsen efter att flera medlemmar i Svenska Motståndsrörelsen pistolhotat en medlem i den nationalistiska gruppen [[Helsingborgskampanjen]]. Konflikten späddes på ytterligare efter nationaldagen 2008 då ett stort antal medlemmar i SMR under den så kallade [[Folkets Marsch]] ropade slagord som "Hell seger" (svenska för "[[Sieg Heil]]"), "[[Adolf Hitler]]" och "Döda, döda, döda", och följaktligen anhölls misstänkta för [[hets mot folkgrupp]] varav de flesta friades från anklagelserna.<ref>http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=1299997</ref>

=== Attack mot demonstration i Kärrtorp ===
{{Huvudartikel|Antirasistdemonstrationerna i Kärrtorp 2013}}
Den 15 december år 2013 blev en antirasistisk demonstration i [[Kärrtorp]] attackerad av ett 30-tal SMR-medlemmar med bland annat smällare, flaskor och knivar. Två personer knivskars och flera poliser skadades. 23 personer greps av polis.<ref>{{Webbref|url = http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18026469.ab|titel = Nazister attackerar antirasister i Stockholm|hämtdatum = 23 september 2014|datum = 15 december 2013|utgivare = Aftonbladet}}</ref> Senare dömdes sju av dessa för [[våldsamt upplopp]].<ref name=":0">{{Webbref|url = http://www.dn.se/sthlm/dom-mot-nazisterna-i-karrtorp/|titel = Dom mot nazisterna i Kärrtorp|hämtdatum = 23 september 2014|datum = 26 mars 2014}}</ref> Veckan efter attacken anordnades en till antirasistisk demonstration i Kärrtorp, där omkring 16 000 personer deltog. Demonstrationen anordnades av nätverket "Linje 17 mot rasism".<ref>{{Webbref|url = http://www.dn.se/sthlm/karrtorp-blev-en-antirasistisk-folkfest/|titel = Kärrtorp blev en antirasistisk folkfest|hämtdatum = 23 september 2014|datum = 22 december 2013|utgivare = Dagens Nyheter}}</ref><ref>{{Webbref|url = http://www.dn.se/sthlm/sa-var-manifestationen-i-karrtorp/|titel = Så var manifestationen i Kärrtorp|hämtdatum = 23 september 2014|utgivare = Dagens Nyheter|datum = 22 december 2013}}</ref>

== Ideologi ==
Svenska Motståndsrörelsen bekänner sig till den [[Nationalsocialism|nationalsocialistiska]] världsåskådningen.<ref>[http://skola.expo.se/svensk-nazism-1945-1995_147.html Expo]</ref><ref>[http://www.expo.se/2007/48_2053.html Expo]</ref><ref>[http://web.archive.org/web/20100823111054/http://www.levandehistoria.se/node/181 Forum för levande historia]</ref> Organisationen har, enligt säkerhetspolisen, som målsättning att etablera ett [[diktatur|totalitärt]] styre genom [[revolution]].<ref name="Säpo">{{webbref|url=http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|titel=Våldsam politisk extremism - Rapport 2009:15|utgivare=[[Säkerhetspolisen]]|hämtdatum=2013-12-16|arkivurl=http://web.archive.org/web/20111116103708/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|arkivdatum=2011-11-16}}</ref> Organisationen själv beskriver målen annorlunda: ''”Trots att Motståndsrörelsen strävar efter att skapa en stat med auktoritärt ledarskap är det även vårt mål att utveckla och säkra frihet och demokrati. Den nordiska nationalsocialistiska republiken kommer att vara en ledarstat, men den kommer även vara en folkdemokrati.”''<ref name="patriot.nu"/><ref>http://mobil.svt.se/2.55868/1.1618717/extremister_hot_mot_individer?lid=senasteNytt_650021&lpos=rubrik_1618717</ref>

Organisationen är öppna med att det krävs en kamp som kommer att kräva blodsutgjutelse.<ref name="adaktusson">{{webbref|url=http://adaktusson.blog.mtgnewmedia.se/2009/05/12/exklusiv-intervju-med-forsta-avhopparen-fran-nazistgruppen-svenska-motstandsrorelsen/ |titel=Exklusiv intervju med första avhopparen från nazistgruppen Svenska motståndsrörelsen |utgivare=Adaktussons blogg|hämtdatum=2010-01-13}}</ref>

{{citat|''Ingen man kan gå med i Motståndsrörelsen om han inte kan eller är beredd att med våld försvara sig själv, sin organisation eller sina kamrater....Veklingar och fegisar har ingen plats hos oss. Ingen ska kunna undgå sin manliga plikt''

''Det enda hemska eller skamliga med att unga svenskar skadat eller dödat främlingar och fiender, är att alla andra svenskar inte ger dem sitt stöd när massmedia startar sina hetskampanjer''|Ur SMR:s tidning ''Folktribunen''<ref name="flhSMR">{{webbref|url=http://vittoljud.levandehistoria.se/art_vitmakt/02_vitmakt.html |titel=Vitt oljud - Svenska motståndsrörelsen (SMR) och Nationell Ungdom (NU) |utgivare=[[Expo]]|hämtdatum=2010-01-13}}</ref>}}

Organisationen hyllar i sina skrifter personer som [[Adolf Hitler]],<ref>[http://patriot.nu/artikel.asp?artikelID=1244 Patriot.nu]</ref> [[Corneliu Codreanu]], [[Hugo Chávez]] <ref>[http://www.nordfront.se/hugo-chavez-dod-2.smr]</ref>, [[Savitri Devi]], [[George Lincoln Rockwell]] och [[Robert Jay Mathews]].

== Organisation och aktivism ==
=== Organisation ===
[[Fil:SMR struktur.jpg|miniatyr|350px|Motståndsrörelsens organisationsstruktur.]]

Motståndsrörelsens struktur är hierarkisk. Ledare är [[Klas Lund]], under honom finns ett ledningsråd bestående av andra högt uppsatta medlemmar.

Ledningsrådet är en del av SMR:s Riksorganisation som, förutom personerna i ledningsrådet, består av medlemmar med ledande uppgifter inom administration och multimedia.

Landet är indelat i sex geografiska zoner, av SMR kallade ”nästen”. Nästena styrs av en operativ chef, kallad nästeschef.
Inom nästena finns lokala aktivistgrupper, kallade ”kampgrupper” som styrs av en gruppchef.

Som delar med särskilda ändamål inom SMR finns Nationellt motstånd förlag samt deras huvudsakliga återförsäljare Kampboden.<ref>http://www.kampboden.se</ref> Där finns också Fånghjälpen, en stödorganisation för aktivister i fängelse<ref>http://www.patriot.nu/fanghjalpen.asp</ref>, Motståndsrörelsen media som producerar youtubefilmer<ref>http://www.youtube.com/user/MotstandsMedia</ref> och tidningen [[Nationellt Motstånd]] i pappersupplaga och på Internet.

Organisationen har tidigare gett ut tidskriften [[Folktribunen]]. Organisationen hade tidigare en ungdomsavdelning som hette [[Nationell Ungdom]] (lades ner 2006), och var aktiv inom [[Salemfonden]].

Det nazistiska skivbolaget [[Nordland]] var nära knutet till Svenska Motståndsrörelsen och uppgick i dem i början av 2000-talet.<ref name="flhSMR" /> Man hade också under 90-talet kopplingar på det personliga planet till den kriminella organisationen [[Brödraskapet (kriminell organisation)|Brödraskapet]].<ref name="flhSMR" />

=== Aktivism ===
Motståndsrörelsens verksamhet består dels av inåtriktad, dels av utåtriktad verksamhet. I den interna verksamheten ingår bland annat obligatorisk kampsportsträning, friluftsaktiviteter och ideologisk skolning.

Den utåtriktade aktivismen består bland annat av regelbundna torgmöten, demonstrationer, tidningsförsäljningar, flygbladsutdelningar, affischeringar, samt uppsättande av klistermärken, banderoller och plakat.

Motståndsrörelsen bedriver sin verksamhet öppet, skyr anonymitet och betonar vikten av att stå för sina åsikter.<ref>http://kontrast.umr.nu/2010/08/svenska-motstandsrorelsen-del-1.html</ref><ref>http://www.patriot.nu/artikel.asp?artikelID=972</ref>

Ledningen för Svenska motståndsrörelsen uppmanar sina medlemmar att beväpna sig, varför många bryter mot bland annat [[vapenlagen]]. Flera är också dömda för olika [[våldsbrott]] däribland [[misshandel]], [[mord]] och [[mordförsök]]. Organisationen beskrivs som den mest våldsamma nazistorganisationen i Sverige.<ref>[[EXPO]]: [http://skola.expo.se/svenska-motstandsrorelsen_110.html Svenska motståndsrörelsen]. Läst: 2011-07-26.</ref>

== Nationellt motstånd förlag och nätbutik ==
Svenska motståndsrörelsen driver bokförlaget Nationellt motstånd förlag vilket ger ut böcker och skrifter i ämnen kopplade till verksamheten.

Förlagets huvudsakliga återförsäljare är Motståndsrörelsens egen nätbutik Kampboden som, förutom egna publikationer, bland annat säljer organisationens multimedia och litteratur från andra förlag.

== Svenska säkerhetspolisens syn på SMR ==
Svenska Motståndsrörelsen är den nazistgrupp som [[säkerhetspolisen]] bedömer som det största hotet mot Sveriges inre säkerhet.<ref name="TV8"/> Organisationen bedöms vara en central aktör i det som säkerhetspolisen benämner [[vit makt-miljön]].<ref name="Säpo" /> SMR anses vara hierarkisk med en militär framtoning. Säpo menar att det har förekommit att medlemmar utsatts för disciplinära åtgärder när de begått brott eller betett sig på ett sätt som inte överensstämmer med SMR:s ideologi.<ref name="Säpo" /><ref name="SäpoRapport">{{webbref|url=http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|titel=Våldsam politisk extremism, Rapport 2009.15|utgivare=[[Säkerhetspolisen]]|hämtdatum=2010-01-13|arkivurl=http://web.archive.org/web/20111116103708/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|arkivdatum=2011-11-16}}</ref>

== Brott och kopplingar till brott ==
Svenska Motståndsrörelsen har flera gånger kopplats till grova våldsbrott och annan brottslig verksamhet.

* 1999 [[Björn Söderberg#Mordet|mördades]] [[syndikalist]]en [[Björn Söderberg]]. Söderberg var lagerarbetare och hade för tidningen [[Arbetaren]] avslöjat att [[Robert Vesterlund]], som satt i den lokala styrelsen för [[Handels]] var nazist. Detta ledde till att Vesterlund uteslöt ur Handels. Mordet utfördes av tre män med kopplingar till SMR.<ref>[[Expo]], ''Researchpaket SMR - Svenska Motståndsrörelsen'', [http://expo.se/research_smr.html Expo.se]</ref>

* 2004 dömdes ledaren för Svenska Motståndsrörelsen, [[Klas Lund]], till fyra månaders [[fängelse]] för [[olaga vapeninnehav]]. Han rymde från anstalten oktober 2004, men greps i Norge i mars 2005.<ref>[http://expo.se/2005/48_1301.html Expo 23 mars 2005: Klas Lund gripen i Norge]</ref> Klas Lund är sedan tidigare dömd för [[Ronny Landin|dråp]], [[rån]] och [[misshandel]].<ref>[http://svt.se/2.33919/1.1559303/nazistgrupp_firar_6_e_juni_i_skelleftea?lid=senasteNytt_364059&lpos=rubrik_1559303 SVT 15 maj 2009: Nazistgrupp firar 6:e juni i Skellefteå]</ref>

* SMR agerade under [[Stockholm Pride]] 2005 språkrör åt de nazister som vandaliserade [[HBT]]-restaurangen [[Torget]], genom att publicera deras manifest och egna bilder på sin hemsida.<ref>[http://www.rfsl.se/public/det_homosexuella_hotet.pdf RFSL och Expo 8 november 2005: Det homosexuella hotet mot den vita rasen – nazistisk och rasistisk homofobi på Internet]</ref>

* SMR misstänktes av polisen ligga bakom misshandeln av ett antal studiecirkeldeltagare i ABF:s lokaler i Vimmerby, 12 mars 2006.<ref>[http://www.etc.se/artikel/9459/nazister-attackerade-socialistisk-studiecirkel/?print=1&results=178 ETC 19 mars 2006: Nazister attackerade socialistisk studiecirkel]</ref>

* Sommaren 2006 dömdes ledaren för Svenska Motståndsrörelsen i Dalarna till [[villkorlig dom]] för två fall av [[vapenbrott]] och [[brott mot vapenlagen]]. Han var sedan tidigare dömd för [[rattfylleri]]. Samtidigt dömdes en annan man, med kopplingar till SMR, till villkorlig dom och [[dagsböter]] för två fall av vapenbrott, brott mot vapenlagen och [[dopingbrott]].<ref>[http://expo.se/2007/48_1978.html Expo 11 juni 2006: Nazistledare dömd för vapenbrott]</ref>

* I juli 2006 dömdes fyra aktivister från Svenska Motståndsrörelsen och [[Nationell Ungdom]] av högsta domstolen för [[hets mot folkgrupp]], efter att ha delat ut flygblad på Staffansskolan i Söderhamn. Flygbladen kopplade bland annat ihop [[homosexualitet]] med [[pedofili]].<ref>[http://www.rfsl.se/public/det_homosexuella_hotet.pdf Expo och RFSL 8 november 2005: Det homosexuella hotet mot den vita rasen – nazistisk och rasistisk homofobi på Internet]</ref><ref>[http://web.archive.org/web/20070928035049/http://www.domstol.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2006/2006-07-06_B_119-06_Dom+skiljaktigheter.pdf Högsta Domstolen 6 juli 2006: B 119-06]</ref>

* Svenska motståndsrörelsen agerade språkrör åt den grupp som den 25 augusti 2007 angrep [[Ung Vänster]]s spelning i [[Farsta]], där flera personer misshandlades grovt, genom att publicera ett pressmeddelande från gruppen på Nationellt motstånds hemsida.<ref>[http://www.stockholmsfria.nu/artikel/19779 Stockholms Fria 27 augusti 2007: Blodig nazistattack mot antirasistisk konsert]</ref>

* I september 2007 dömdes två män med kopplingar till Svenska Motståndsrörelsen till fängelse för en rad brott. Den ena dömdes till 2,5 års fängelse för misshandel, grov misshandel, [[olaga frihetsberövande]], [[olaga tvång]], [[olaga hot]], [[stöld]], [[försök till brott|försök]] till grov stöld, försök till rån, [[narkotikabrott]], [[brott mot knivlagen]], två fall av dopningsbrott samt vapenbrott. Han var sedan tidigare dömd för misshandel av två invandrare, ett brott han begick tillsammans med två personer från SMR och under en tid då han själv var medlem i SMR. Den andre mannen dömdes till två månaders fängelse för vapenbrott och [[framkallande av fara för annan]], och var när brottet begick medlem i SMR.<ref>[http://expo.se/2007/48_2053.html Expo 12 november 2007: Nazister dömda för flera grova våldsbrott]</ref>

* I december 2007 dömdes en aktivist inom Svenska Motståndsrörelsen till två års fängelse för [[mordbrand]], vapenbrott och [[skadegörelse]].<ref>[http://expo.se/2008/48_2222.html Expo 12 mars 2008: Häktade nazister tidigare dömda för vapenbrott]</ref>

* Den 1 september 2007 skedde ett knivöverfall vid Slussen i Stockholm. Det var i samband med att Svenska motståndsrörelsen sålde sin tidning som bråk uppstod mellan SMR och [[Antifascism|antifascister]]. I tumultet blev en person knivstucken i nacken.<ref name="expo.se">[http://expo.se/2007/48_2111.html Expo 25 oktober 2007: Nazist dömd för försök till mord]</ref> I december 2007 dömdes Niklas Frost, aktivist inom Svenska Motståndsrörelsen, av hovrätten till fem års fängelse för försök till [[dråp]].<ref name="st.nu">[http://st.nu/start/sundsvall/1.1358632 Sundsvalls tidning 16 september 2009: Kampanj kan vara försök att nyrekrytera]</ref> Organisationen har senare bedrivit kampanj för att han ska friges.<ref name="st.nu"/> Frost hade flera år varit aktiv i organisationen och var sedan tidigare dömd för flera fall av misshandel, [[våld mot tjänsteman]], olaga hot och hets mot folkgrupp.<ref name="expo.se"/>

* I samband med ett torgmöte i [[Brunnsparken, Göteborg|Brunnsparken]] i [[Göteborg]], den 28 september 2008 misshandlades fyra medlemmar ur [[Rättvisepartiet Socialisterna]] och en medlem ur [[Moderata Ungdomsförbundet]]<ref>[http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=502078 Göteborgs-Posten 19 juni 2009: Nazister åtalas för misshandel av moderat] {{Död länk|datum=2010-12}}</ref> av Svenska Motståndsrörelsen.

* I mars 2008 beslagtog polisen ett stort antal vapen och sprängämnen i vapengömmor på Värmdö och i västerort. Tre män från SMR häktades, misstänkta för vapenbrott och förberedelse till [[allmänfarlig ödeläggelse]].<ref>[http://www.svd.se/stockholm/nyheter/nazisters-vapengomma-sprangd_961055.svd Svenska Dagbladet 11 mars 2008: Nazisters vapengömma sprängd]</ref><ref>[http://www.expo.se/2008/48_2222.html Expo 12 mars 2008: Häktade nazister tidigare dömda för vapenbrott]</ref>

* År [[2009]] hängde SMR ut 3 dömda [[pedofil]]er med fullständiga personuppgifter. De planerar även en hemsida, som [[Hitta.se]], fast med pedofiler.<ref>http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3549355.svd</ref>

* År [[2010]] skrek SMR-medlemmar slagord på festivalen Piteå dansar och ler. Tumult uppstod då vakter som skulle hindra nazisterna fick mottaga sparkar. De övermannades dock och greps.<ref>[http://www.sydsvenskan.se/sverige/nazistdemonstration-urartade-i-pitea/ Sydsvenskan: Nazistdemonstration urartade i Piteå]</ref>

* År 2010 dömdes ansvarig utgivare för organisationens webbplats Patriot.nu för hets mot folkgrupp efter att det bland annat publicerats en bild med texten "Håll Sverige rent" och en [[Davidsstjärna]] som kastades i en papperskorg.<ref>Stockholms tingsrätts dom 2010-06-16 i mål nr. B 714-09</ref>
* År 2011 dömdes ansvarig utgivare för Patriot.nu för hets mot folkgrupp med anledning av läsarkommentarer på webbplatsen.<ref>Svea hovrätts dom 2011-09-27 i mål nr. B 6080-11 (fastställde Stockholms tingsrätts dom 2011-06-15 i mål nr. B 15259-10)</ref>
* År 2012 dömdes ansvarig utgivare för Patriot.nu för hets mot folkgrupp med anledning av en läsarkommentar om att "resa galgar" mot judar.<ref>Stockholms tingsrätts dom 2012-09-14 i mål nr. B 10692-11. Domen fastställdes av Svea hovrätt i dom 2013-03-22 i mål nr. B 8810-12</ref>
* År 2013 dömdes ansvarig utgivare för den nya webbplatsen Nordfront.se för en notis om en "negerpappa" som stoppat sitt barn i en tvättmaskin, samt en läsarkommentar om att man inte ska "ta avstånd från våld mot rasfrämlingar på svensk mark".<ref>Örebro tingsrätts dom 2013-06-11 i mål nr. B 5574-12</ref><ref>Petter Larsson, ''[http://www.aftonbladet.se/kultur/article16959534.ab "Negerpappa" fällde nazisajt''], Aftonbladet 2013-06-14</ref>
* År 2013 inleddes flera förundersökningar mot Nordfront.se, angående hets mot folkgrupp och [[uppvigling]] - en angående 17 läsarkommentarer<ref>[http://www.medievarlden.se/nyheter/2013/08/jk-inleder-forundersokning-om-hets-mot-folkgrupp Medievärlden: JK inleder förundersökning om hets mot folkgrupp], 2013-08-27</ref> och en angående 14 läsarkommentarer.<ref>[http://www.journalisten.se/nyheter/ny-forundersokning-mot-nordfront Johannes Nesser, Ny förundersökning mot Nordfront], Journalisten 2013-07-18</ref>
* I samband med den våldsamma attacken mot den antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp, december 2013 (se historia), döms sju SMR-medlemmar för [[våldsamt upplopp]].<ref name=":0" />

== Se även ==
* [[Nationellt Motstånd]]
* [[Nationell Ungdom]]
* [[Folktribunen]]

== Externa länkar ==
* [http://www.nordfront.se Svenska Motståndsrörelsens officiella webbplats Nordfront]

== Referenser ==
* [http://www.expo.se/research_smr.html Expo - Svenska motståndsrörelsen]
* ''Handbok för aktivister i Motståndsrörelsen'', Nationellt motstånd förlag.
<references/>

[[Kategori:Antiislamism]]
[[Kategori:Islamkritik]]
[[Kategori:Nynazism i Sverige]]
[[Kategori:Organisationer bildade 1997]]
[[Kategori:Nationalism i Sverige]]
[[Kategori:Högerextremism i Sverige]]
[[Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet]]

Gävlebocken

2014-12-29T08:13:11Z

Skivsamlare: uppdaterat årets ingripande från 2→3, samt källa på det

[[Fil:Yule goat Gefle Sweden 2009.jpg|miniatyr|350px|Julbocken i [[Gävle]], 21 december [[2009]].]]
'''Gävlebocken''' är en stor [[julbock]] av [[halm]] på trästomme som sedan 1966 sätts upp på [[Slottstorget]] i [[Gävle]] inför [[Första advent|första söndagen i advent]] varje år. [[Tradition]]en upprätthålls av [[Gävle kommun]], [[Arbetarbladet]], Eje Berglund AB<ref>http://eje.se/</ref> och Gävle centrumsamverkan (förut Söder Köpmän)<ref>http://gd.se/konsument/1.2308302-soder-byter-skepnad</ref>. Under de flesta år som bocken blivit uppsatt har den olovligen blivit nerbränd.

[[Naturvetenskapliga Föreningen, Gävle|Naturvetenskapliga elevföreningen vid Vasaskolan]] brukar bygga en egen, mindre bock.

== Historia ==
Traditionen med Gävlebocken började 1966. Det var reklammannen Stig Gavlén som kom på idén att ställa en gigantisk variant av den traditionella julbocken på [[Slottsberget]] i Gävle. Konstruktionen och utseendet överläts till den dåvarande chefen för Gävle brandkår, Jörgen Gavlén, bror till Stig Gavlén. Bocken byggdes av brandkåren vilket sedan gjordes fram till 1970, och senare även från åren 1986 till 2002. Den första bocken finansierades av Harry Ström och den 1 december 1966 placerades den 13 meter höga, 7 meter långa och 3 ton tunga bocken på torget. Vid tolvslaget på [[nyårsafton]]en sattes bocken i brand.<ref>[http://merjuligavle.se/Bocken/Gavlebockens-historia/ Gavlebockens historia - Gävle stads webbplats]</ref> Gärningsmannen hittades och åtalades för [[grov skadegörelse]].<ref>[http://www2.visitgavle.se/sv/se-gora/a548364/gavlebockens-historia/detaljer Gavlebockens historia - Gävle stads webbplats] Läst 2014.12.26</ref>

=== Nedbränning ===
Nästan varje år har julbocken blivit olovligen nedbränd. Det har påpekats att det faktum att bocken bränts ned är det som gjort den känd, även internationellt, och därmed givit Gävle uppmärksamhet. Uppbränningen är dock olaglig och rubriceras som [[sabotage]] och [[mordbrand]].

Olika försök har gjorts för att förhindra att bocken bränns. Till exempel vakter, [[Webbkamera|webbkamerasändning]] eller [[impregnering]] av materialet för att minska lättantändligheten. År [[2006]] impregnerades bocken för första gången, något som gjorde att den fick stå helt orörd förutom vid ett litet bränningsförsök då någon endast lyckades bränna upp ett av bockens röda band. Även år [[2007]] impregnerades bocken. Efter klagomål att bocken sett blöt ut, vilket berott på att impregneringen gjort att halmen dragit åt sig vatten, impregnerades bocken inte [[2008]]. [[2010]] anlitades vakter.<ref>{{tidningsref |url=http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8194456.ab |titel=Julbocken invigdes |tidning=Aftonbladet |förnamn=Josefine |efternamn=Hökerberg |datum=28 november 2010}}</ref> 2011 såldes julbocken som [[kramdjur]] i Gävle för att finansiera bättre bevakning under året.<ref>{{webbref|titel=Gävlebocken|utgivare=Mer Jul i Gävle|url=http://www.merjuligavle.se/Bocken/|hämtdatum=30 november 2011}}</ref>

== Bildgalleri ==
<gallery>
Fil:Brannd bock.jpg|Julbocken sedan den brunnit, julen [[1998]].
Fil:Gavle christmas billy goat.jpg|Julbocken [[2003]] sedd från Södra Strandgatan två dagar innan den brann ned.
Fil:Christmas-Goat.JPG|Julbocken [[2004]].
Fil:Gavle christmas goat 2006.jpg|Julbocken, 23 december [[2006]].
Fil:Gävle bock 2011 1.jpg|Julbocken 2011, en vecka innan den brann ned.
</gallery>

== Bockens öde genom åren ==
{| class=wikitable
|----- valign=top
! År !! Öde !! När !! Återuppbyggdes !! Notering
|----- valign=top
| 1966 || Brändes || [[Nyårsafton]]{{Ifrågasatt uppgift|ska det inte vara Nyårsdagen? Nyårsafton kl. 00.00 är ett dygn före nyårsnatten.|datum=2014-11}} kl. 00.00 ||
| På nyårsnatten klockan 00.00 gick bocken upp i rök. Gärningsmannen åtalades för grov skadegörelse, men även för andra brott.<ref name="bockbrannare"/>
|----- valign=top
| 1967 || Stod kvar || ||
|
|----- valign=top
| 1968 || Stod kvar || ||
|
|----- valign=top
| 1969 || Brändes || Nyårsafton ||
|
|----- valign=top
| 1970 || Brändes || Sex timmar efter uppsättandet || Ja, en bock av vass.
| Den första bocken brändes sex timmar efter uppsättandet. Två ungdomar bands till dådet.<ref name="bockbrannare"/> Med hjälp av olika bidragsgivare sattes bocken upp igen, fast den här gången gjord av vass.
|----- valign=top
| 1971 || Slogs sönder || ||
| Köpmännen tröttnade och Naturvetenskapliga föreningen på Vasaskolan började bygga en egen bock.
|----- valign=top
| 1972 || Sjönk ihop efter sabotage || ||
|
|----- valign=top
| 1973 || Stulen || ||
|
|----- valign=top
| 1974 || Brändes || ||
|
|-----
| 1975 || Kollapsade || ||
|
|----- valign=top
| 1976 || Påkörd || ||
| En student körde en [[Volvo Amazon]] in i bockens bakben så att den kollapsade.
|-----
| 1977 || Brändes || Sex timmar efter uppsättandet ||
|
|----- valign=top
| 1978 || Slogs sönder || ||
|
|----- valign=top
| 1979 || Brändes || Innan den hann sättas upp || Ja, men även den saboterades.
|
|----- valign=top
| 1980 || Brändes || [[Julafton]] ||
|
|----- valign="top"
| 1981 || Stod kvar || ||
|
|----- valign="top"
| 1982 || Brändes || [[Luciadagen]], 13 december ||
|
|----- valign="top"
| 1983 || Bockens ben slogs sönder || ||
|
|----- valign="top"
| 1984 || Brändes || Natten till luciadagen ||
|
|----- valign="top"
| 1985 || Brändes || I januari ||
| Den 12,5 meter höga bocken kom med i [[Guinness Rekordbok]].
|----- valign="top"
| 1986 || Brändes || Natten till Julafton, 24 december ||
| Köpmännen byggde en stor julbock och Vasaskolan en liten. Från och med detta år byggs det två bockar i Gävle varje år.
|----- valign="top"
| 1987 || Brändes || Veckan före jul ||
|
|----- valign="top"
| 1988 || Stod kvar || ||
| Julbocken med på engelska oddslistor.
|----- valign="top"
| 1989 || Brändes || Innan den sattes upp || Ja, som dock brändes i januari.
| Byggdes upp efter insamling bland allmänheten.
|----- valign="top"
| 1990 || Stod kvar || ||
| En bock byggdes i mars för inspelningen av filmen ''[[Black Jack (film)|Black Jack]]''. Många frivilliga vakter förhindrade sabotage det här året.
|----- valign="top"
| 1991 || Brändes || Julaftonens morgon, 24 december || Ja
| Fördes senare till Stockholm för att delta i en kampanj mot beslutet att lägga ned [[Hälsinge regemente|I 14]].
|----- valign="top"
| 1992 || Brändes || Efter åtta dagar || Ja, som dock brändes den 20 december.
| Även Vasaskolans bock brändes. Samtliga tre bränder var anlagda av samma gärningsman som på grund av fler brott, bland annat mord, fick ett flerårigt fängelsestraff.<ref name="bockbrannare"/>
|----- valign="top"
| 1993 || Stod kvar || ||
| Vasaskolans bock på 16 meter kom med i Guinness Rekordbok
|----- valign="top"
| 1994 || Stod kvar || ||
|
|----- valign="top"
| 1995 || Brändes || Juldagsmorgonen, 25 december ||
| En andra bock byggdes till stadens 550-årsjubileum.
|----- valign="top"
| 1996 || Stod kvar || ||
| Bockens öde följdes för första gången av en [[webbkamera]].
|----- valign="top"
| 1997 || Stod kvar || ||
| Fick begränsade skador av raketer
|----- valign="top"
| 1998 || Brändes || 11 december || Ja
| Brändes trots snöoväder
|----- valign="top"
| 1999 || Brändes || Efter några timmar || Ja
|
|----- valign="top"
| 2000 || Brändes || Ett par dagar före nyår ||
|
|----- valign="top"
| 2001 || Brändes || 23 december ||
| Brändes av 51-årig amerikansk turist. När han greps förklarade han att han hade hört talas om traditionen på en fest.
|----- valign="top"
| 2002 || Stod kvar || ||
|
|----- valign="top"
| 2003 || Brändes || 11 december || Ja
|
|----- valign="top"
| 2004 || Brändes || 21 december || Nej
| Gävle kommuns webbplats hackades och meddelandet ”Burn bockjaevel” prydde både webbsida och webbkamera.<ref>{{tidningsref |url=http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10506321.ab |titel=Julbocken i Gävle hackad |tidning=Aftonbladet |förnamn1=Caroline |efternamn1=Olsson |förnamn2=Karin |efternamn2=Fyrlund |datum=27 november 2004}}</ref>
|----- valign="top"
| 2005 || Brändes || 3 december kl. 21.08 || Ja
| Två stycken gärningmän, utklädda till tomte respektive pepparkaksgubbe, sköt eldpilar på bocken.<ref>{{tidningsref
|url=http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10721638.ab |titel=Julbocken i Gävle nedbränd - Polisen jagar Tomten och Pepparkaksgubben|tidning=Aftonbladet |förnamn=Johan & Theres |efternamn=Edling & Holmberg |datum=3 december 2005}}</ref>
|----- valign="top"
| 2006 || Stod kvar || 15 december kl. 03.26 ||
| Någon genomförde ett misslyckat försök att sätta eld på bocken.<ref>{{tidningsref |url=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/misslyckad-bockbranning-i-gavle_379074.svd |titel=Misslyckad bockbränning i Gävle |tidning=Svenska Dagbladet |förnamn=Alexandra |efternamn=Hernadi |datum=15 december 2006}}</ref>
|----- valign="top"
| 2007 || Stod kvar || ||
| Inga sabotageförsök. Bocken var skyddad av brandskyddsmedel.
|----- valign="top"
| 2008 || Brändes || 27 december kl. 03.50 ||
| Julbocken blev klar den 28 november. Inget brandskyddsmedel användes. Misslyckat försök natten mot annandag jul. Brändes upp natten efter av okända gärningsmän.
|----- valign="top"
| 2009 || Brändes || 23 december kl. 03.10 ||
| Julbocken brändes ned samtidigt som kommunens webbplats utsattes för en [[överbelastningsattack]], vilket resulterade i att webbkamerorna blev väldigt tröga och att bilden stannade. Bilderna återvände när bocken var bränd och polis med brandkår redan var på plats.
|----- valign="top"
| 2010 || Stod kvar || ||
| Bevakning dygnet runt av värdar. Vissa misslyckade försök att sabotera bocken. Helikopterkupp uppdagades dock där planer fanns på att kidnappa Gävlebocken till Stockholm med hjälp av helikopter <ref>http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/1.2586588-helikopterkupp-planerades-mot-gavlebocken</ref>.
|----- valign="top"
| 2011 || Brändes || 2 december, kl. 02.50<ref>[http://www.youtube.com/watch?v=Oz2QBLEE194 Webbkamera], www.youtube.com</ref> <ref>[http://www.svt.se/nyheter/regionalt/svtgavleborg/julbocken-byggs-inte-upp SVT Gävleborg]</ref> || Nej
| Planer att spruta vatten på bocken för att skapa en isbock vilket skulle förhindra brand.<ref>http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/1.4121877-gavlebocken-ska-bli-en-isbock </ref>. Plusgrader gjorde detta omöjligt.
|----- valign="top"
| 2012 || Brändes || 12 december, kl. 23.54 <ref>{{tidningsref|titel=Här tänder de på bocken|url=http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/1.5390544-har-tander-de-pa-bocken|hämtdatum=13 december 2012|tidning=Arbetarbladet|datum=13 december 2012}}</ref> <ref name="dn">{{tidningsref|titel=Gävlebocken har brunnit|url=http://www.dn.se/nyheter/sverige/gavlebocken-har-brunnit|hämtdatum=13 december 2012|tidning=DN|datum=13 december 2012|byrå=TT}}</ref> || Nej
||Vid 4-tiden på morgonen den 2 december hällde två män bensin på bockens ben, men innan de hann tända på flydde de sedan de blivit upptäckta av vittnen.<ref>http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15868308.ab</ref> 12 december, nära midnatt, brändes bocken ned. Branden startade i vänster bakben.<ref name="dn"></ref>
|----- valign="top"
| 2013 || Brändes
|| 21 december, kl. 04.04
|| Nej <ref>[http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18065246.ab Gävlebocken brann i morse], Aftonbladet, 2013-12-21 </ref> || Bocken var impregnerad med ett annat flamskyddsmedel än tidigare, bestående av naturliga salter och vatten.<ref>{{webbref|titel=Bildspel: Nu är Gävlebocken på plats|url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=5718686|utgivare=Sveriges Radio P4 Gävleborg|hämtdatum=4 december 2013}}</ref>
|----- valign="top"
| 2014 || Stod kvar
|| || ||Bocken invigdes traditionsenligt den 30 november.<ref>http://www.svt.se/nyheter/regionalt/gavledala/nu-invigs-arets-gavlebock</ref> En taxiväntplats har tillfälligt flyttats till Slottstorget under perioden bocken är uppställd. Detta för att eventuella bockbrännare lättare ska bli upptäckta.<ref>http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=6021865</ref> Vid tre tillfällen har väktare ingripit efter att personer klättrat över staketet till bocken. En person som bar tändare misstänktes för grov skadegörelse, men släpptes efter polisförhör.<ref>{{webbref |url=http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article20080139.ab |titel=Ny påhälsning för Gävlebocken |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum= 29 december 2014 |författare=TT Nyhetsbyrån |datum=27 december |utgivare=Aftonbladet}}</ref><ref>{{webbref|titel=Greps av polis vid Gävlebocken |url=http://www.svt.se/nyheter/regionalt/gavledala/greps-av-polis-vid-gavlebocken|utgivare=Sveriges Television – Gävledala|datum=22 december 2014|hämtdatum=26 december 2014}}</ref> Om bocken överlever planerar kommunen att skicka den till Kina nästa år eftersom Bockens år inleds då.<ref>{{tidningsref|författare=Erik Englund|titel=Det kan bli semester i Kina för bocken|url=http://www.gd.se/gastrikland/gavle/det-kan-bli-semester-i-kina-for-bocken|hämtdatum=2014.12.26|tidning=Gefle Dablad|datum=2014.11.24}}</ref>
|}

== Källor ==
* [http://www2.visitgavle.se/sv/se-gora/a548364/gavlebockens-historia/detaljer/ Gävlebockens historia - bockens öde år för år.]

== Fotnoter ==
<references>
<ref name="bockbrannare">{{tidningsref|författare=Tord Westlund|titel=Bockbrännare märkta för livet|url=http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15952367.ab|hämtdatum=18 december 2012|tidning=Aftonbladet}}</ref>
</references>

== Externa länkar ==
* [http://www.visitgavle.se/sv/gavlebocken Officiell hemsida] - med bland annat webbkamera på bocken.
* [https://twitter.com/gavlebocken Officiellt twitterkonto]
* [http://merjuligavle.blogspot.se/ Officiell blogg]
* [http://www.merjuligavle.se/Bocken/ Mer jul i Gävle] med bland annat webbkameror på bocken.
* {{Commonscat|Gävle goat}}

[[Kategori:Advent]]
[[Kategori:Kultur i Gävle]]
[[Kategori:Jul i Sverige]]
[[Kategori:Bränder i Sverige]]

Carl Grimberg

2014-11-11T09:40:51Z

Skivsamlare: Rullade tillbaka redigeringar av 91.213.179.10 (diskussion) till senaste version av Hallabro

{{omdirigering|Grimberg}}
[[Fil:Carl Grimberg o Eva Sparre förlovade 1918.JPG|thumb|right|stående|Carl Grimberg och Eva Sparre förlovades 1918.]]
'''Carl Gustaf Grimberg''', född den [[22 september]] [[1875]] i [[Göteborg]], död den [[11 juni]] [[1941]] i [[Djursholm]], var en svensk [[historiker]], [[lärare]] och förlagsman.
==Biografi==
Grimberg blev [[filosofie kandidat]] vid [[Göteborgs högskola]] 1896, [[filosofie licenciat]] där 1902, [[filosofie doktor]] där 1903 med avhandlingen ''De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Preussen 1804–1808'' och lärare vid [[Högre latinläroverket|Göteborgs realläroverk]] 1897–1901; vid Göteborgs högre samskola 1901–03; vid [[Wallinska skolan]] 1903–04 samt vid Lundsbergs skola i Värmland 1904–08. Han var docent i historia vid Göteborgs högskola 1906–1908, lektor vid [[Uppsala universitet]] 1907–08 och chef för [[Norstedts Förlagsgrupp|P.A. Norstedt & Söners]] litterära avdelning 1908–1918.

Mest känd är Grimberg för bokverket ''[[Svenska folkets underbara öden]]'', som gavs ut 1913–24 i nio band med två supplementband 1932–39 (reviderad upplaga 1959–63).<ref>[http://www.ne.se Nationalencyklopedin på internet (abonnemang)]</ref> Verket gjorde författaren till sin tids [[Anders Fryxell]] eller [[Herman Lindqvist]], men till skillnad från dem var Grimberg historiker av facket.

Grimberg påbörjade 1926 verket ''[[Världshistoria (Grimberg)|Världshistoria]]'' i 14 delar, där de sex första delarna är skrivna av honom ensam och band 7–10 har honom som medförfattare tillsammans med [[Ragnar Svanström]]. Verket är författat på ett medryckande språk och Grimberg visar speciellt i de senare banden prov på en kritisk historieuppfattning.<ref>''Bonniers konversationslexikon'' Stockholm 1964.</ref> Bland hans övriga verk märks förutom en rad skolböcker i historia ''Ur källorna till Sveriges historia'' (2 band, 1911–12, tillsammans med [[Emil Hildebrand]]), ''Svenska krigarbragder'' (1914, tillsammans med [[Hugo Uddgren]]) och ''Ur den svenska industriens äldre historia'' (1925).<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref>

==Familj==
[[Fil:Fyrstigen 1 Djursholm 2014c.jpg|stående|miniatyr|[[Villa Grimberg]].]]
Carl Grimberg var son till läraren Joel Grimberg och Charlotta Grimberg, född Andersson. Gift 1919 med friherrinnan Eva Carlsdotter Sparre (1895–1982), dotter till Carl K:son Sparre och Lily Sparre, född Sjöcrona. Åren 1925-1927 lät han i [[Djursholm]] uppföra [[Villa Grimberg]] efter ritningar av arkitekt [[Carl-Otto Hallström]]. Han ligger begravd på [[Djursholms begravningsplats]].

==Referenser==
<references/>
*''[[Vem är det]]: Svensk biografisk handbok 1925'', red. fil dr Göran Lindblad, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1924 s. 251-252
*''[[Svenska Dagbladet]]s årsbok 1941'', red. H E Kjellberg, Stockholm 1937 s. 265
*''[[Sveriges dödbok]] 1947-2003'', ([[Cd|CD-ROM]] version 3.0), utgiven av [[Sveriges Släktforskarförbund]] 2005

==Vidare läsning==
*{{tidskriftsref |författare=Matz, Edvard |rubrik=Grimberg: kungarnas och krigens uttolkare |url=http://www.popularhistoria.se/artiklar/grimberg/|år=2001 |tidskrift=Populär historia |volym=2001:6, |utgivare=Lund : Populär historia, 1991- |sid=42-45 : ill. |id=ISSN 1102-0822 |issn=ISSN 1102-0822 |libris=3376254 }}
*{{bokref |efternamn=Torbacke |förnamn=Jarl |titel=Carl Grimberg: ett underbart öde? |år=1993 |utgivare=Norstedt |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |isbn=91-1-939152-8 |libris=7156512 }}
*{{tidskriftsref |författare=Österberg, Eva |rubrik=Historiens kvinnor och moderniteten: Grimberg i kvinnokampen |år=2002 |tidskrift=Rummet vidgas : kvinnor på väg ut i offentligheten 1880-1940 |utgivare=2002 |sid=[346]-[377], 429-431 : ill. |libris=9236447 }}

==Externa länkar==
* {{Libris namn|Grimberg|Carl|år=1875-1941|auth=188697}}

{{STANDARDSORTERING:Grimberg, Carl}}
[[Kategori:Svenska historiker]]
[[Kategori:Personer från Göteborg]]
[[Kategori:Födda 1875]]
[[Kategori:Avlidna 1941]]
[[Kategori:Män]]

Nordische Widerstandsbewegung

2014-09-13T20:05:06Z

Skivsamlare: fix död länk

{{Förbundsfakta/Sverige
|förbundsnamn = Svenska motståndsrörelsen
|ledare = [[Klas Lund]]
|färgkod = #066d42
|logotyp = [[File:Nordic Resistance Movement.png|240px]]
|grundande = [[1997]]
|medlemsantal = Okänt
|medlemsantal_rank =
|huvudkontor = Okänt
|organisation = Strikt hierarki
|ideologi = [[Nazism]]
|metod = [[Militant]] [[utomparlamentarism]], [[revolution]]
|färg = [[Grön]]
|webbplats = [http://www.nordfront.se Nordfront.se]
}}

[[Fil:SRM demo1.jpg|miniatyr|250px|SMR deltar i Folkets Marsch på [[Sveriges nationaldag|Nationaldagen]] 2007. Polis har till uppgift att förhindra sammandrabbningar mellan [[antifascism|antifascister]] och aktivisterna.]]

'''Svenska motståndsrörelsen''' ('''SMR''') är en svensk [[militant]] [[nynazism|nynazistisk]] organisation som genom [[revolution]]<ref>"Och först i det allra sista slutskedet av revolutionen kommer vi att gå från att vara den lilla starka gruppen till att vara de många då de flesta plötsligt står på vår sida. Och efter revolutionen kommer naturligtvis alla säga att de var med och stödde oss från första början." - Klas Lund 2013-10-05 enligt [https://www.nordfront.se/parlamentarisk-kamp-inte-utesluten.smr "Det finns inga bekväma lösningar"], Nordfront 2013-10-14</ref> vill ''"skapa en nordisk nationalsocialistisk republik bestående av de nordiska länderna Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island och eventuellt även de baltiska länderna."''<ref name="patriot.nu">http://www.patriot.nu/artikel.asp?artikelID=1401</ref><ref name="svenska.yle.fi">http://svenska.yle.fi/nyheter/sok.php?id=192047&lookfor=&sokvariant=arkivet&advanced=yes&antal=10</ref>

Svenska motståndsrörelsen är en del av Nordiska motståndsrörelsen där även Finska motståndsrörelsen (Suomen Vastarintaliike<ref>http://patriootti.com/</ref>) och Norska motståndsrörelsen (Den norske motstandsbevegelsen<ref>http://www.nordfront.net/</ref>) och Danska motståndsrörelsen (Den Danske Modstandsbevægelse<ref>http://www.nordfront.dk/</ref>) ingår.<ref name="svenska.yle.fi"/>

Organisationen är strikt [[hierarki]]sk, sluten och [[disciplin]]erad.<ref>[http://web.archive.org/web/20111116103708/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf Våldsam politisk extremism]</ref> Ledare är [[Klas Lund]], tidigare aktiv i [[Vitt Ariskt Motstånd]] och dömd för [[dråp]] på [[Ronny Landin]]. Två andra ledande personer är Pär Öberg och Fredrik Vejdeland.

Flera av organisationens medlemmar är dömda för grova våldsbrott och [[Säkerhetspolisen]] menar att SMR är den nazistgrupp som utgör det största hotet mot Sveriges inre säkerhet.<ref name="TV8">{{webbref|url=http://www.tv8.se/adaktusson/adaktusson-fortsaetter-granskningen-av-nazisterna-i-svenska-motstandsroerelsen|titel=Adaktusson fortsätter granskningen av nazisterna i Svenska motståndsrörelsen |utgivare=[[TV8]]|hämtdatum=2010-01-13}}</ref> Organisationen bedöms vara en central aktör i det som säkerhetspolisen benämner [[vit makt-miljön]].<ref name="Säpo" />

== Historik ==
I mitten av 1990-talet hade ett antal tidigare medlemmar i VAM avtjänat sina fängelsestraff, vilket lade grunden till Svenska motståndsrörelsen.<ref name="expoSMR">{{webbref|url=http://expo.se/research_smr.html |titel=Fakta Sv. Motståndsrörelsen/Nationell Ungdom |utgivare=[[Expo]]|hämtdatum=2010-01-13}}</ref> I december 1997 bildades så Svenska Motståndsrörelsen, av medarbetare på nazistiska tidningen [[Folktribunen]] och personer ur [[Nationell Ungdom]] och avsomnade VAM.<ref name="expoSMR" />

År 2003 förenades SMR med Norska motståndsörelsen, varvid organisationen blev aningen mer militant i sin retorik. År 2006 lades [[ungdomsförbund|ungdomsorganisationen]] [[Nationell Ungdom]] ned.<ref name="expoSMR" /> Norska motståndsrörelsen avsomnade efter några år, men återuppstod någon gång runt 2010. Finska motståndsrörelsen bildades troligtvis någon gång runt 2006-2007 och 2013 grundades Danska motståndsrörelsen. Idag finns det alltså fyra avdelningar i Sverige, Norge, Finland och Danmark som tillsammans utgör Nordiska motståndsrörelsen.

År 2007 kom SMR i konflikt med andra delar av den nynazistiska rörelsen efter att flera medlemmar i Svenska Motståndsrörelsen pistolhotat en medlem i den nationalistiska gruppen [[Helsingborgskampanjen]]. Konflikten späddes på ytterligare efter nationaldagen 2008 då ett stort antal medlemmar i SMR under den så kallade [[Folkets Marsch]] ropade slagord som "Hell seger" (svenska för "[[Sieg Heil]]"), "[[Adolf Hitler]]" och "Döda, döda, döda", och följaktligen anhölls misstänkta för [[hets mot folkgrupp]] varav de flesta friades från anklagelserna.<ref>http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=1299997</ref>

== Ideologi ==
Svenska Motståndsrörelsen bekänner sig till den [[Nationalsocialism|nationalsocialistiska]] världsåskådningen.<ref>[http://skola.expo.se/svensk-nazism-1945-1995_147.html Expo]</ref><ref>[http://www.expo.se/2007/48_2053.html Expo]</ref><ref>[http://web.archive.org/web/20100823111054/http://www.levandehistoria.se/node/181 Forum för levande historia]</ref> Organisationen har, enligt säkerhetspolisen, som målsättning att etablera ett [[diktatur|totalitärt]] styre genom [[revolution]].<ref name="Säpo">{{webbref|url=http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|titel=Våldsam politisk extremism - Rapport 2009:15|utgivare=[[Säkerhetspolisen]]|hämtdatum=2013-12-16|arkivurl=http://web.archive.org/web/20111116103708/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|arkivdatum=2011-11-16}}</ref> Organisationen själv beskriver målen annorlunda: ''”Trots att Motståndsrörelsen strävar efter att skapa en stat med auktoritärt ledarskap är det även vårt mål att utveckla och säkra frihet och demokrati. Den nordiska nationalsocialistiska republiken kommer att vara en ledarstat, men den kommer även vara en folkdemokrati.”''<ref name="patriot.nu"/><ref>http://mobil.svt.se/2.55868/1.1618717/extremister_hot_mot_individer?lid=senasteNytt_650021&lpos=rubrik_1618717</ref>

Organisationen är öppna med att det krävs en kamp som kommer att kräva blodsutgjutelse.<ref name="adaktusson">{{webbref|url=http://adaktusson.blog.mtgnewmedia.se/2009/05/12/exklusiv-intervju-med-forsta-avhopparen-fran-nazistgruppen-svenska-motstandsrorelsen/ |titel=Exklusiv intervju med första avhopparen från nazistgruppen Svenska motståndsrörelsen |utgivare=Adaktussons blogg|hämtdatum=2010-01-13}}</ref>

{{citat|''Ingen man kan gå med i Motståndsrörelsen om han inte kan eller är beredd att med våld försvara sig själv, sin organisation eller sina kamrater....Veklingar och fegisar har ingen plats hos oss. Ingen ska kunna undgå sin manliga plikt''

''Det enda hemska eller skamliga med att unga svenskar skadat eller dödat främlingar och fiender, är att alla andra svenskar inte ger dem sitt stöd när massmedia startar sina hetskampanjer''|Ur SMR:s tidning ''Folktribunen''<ref name="flhSMR">{{webbref|url=http://vittoljud.levandehistoria.se/art_vitmakt/02_vitmakt.html |titel=Vitt oljud - Svenska motståndsrörelsen (SMR) och Nationell Ungdom (NU) |utgivare=[[Expo]]|hämtdatum=2010-01-13}}</ref>}}

Organisationen hyllar i sina skrifter personer som [[Adolf Hitler]],<ref>[http://patriot.nu/artikel.asp?artikelID=1244 Patriot.nu]</ref> [[Corneliu Codreanu]], [[Hugo Chávez]] <ref>[http://www.nordfront.se/hugo-chavez-dod-2.smr]</ref>, [[Savitri Devi]], [[George Lincoln Rockwell]] och [[Robert Jay Mathews]].

== Organisation och aktivism ==
=== Organisation ===
[[Fil:SMR struktur.jpg|miniatyr|350px|Motståndsrörelsens organisationsstruktur.]]

Motståndsrörelsens struktur är hierarkisk. Ledare är [[Klas Lund]], under honom finns ett ledningsråd bestående av andra högt uppsatta medlemmar.

Ledningsrådet är en del av SMR:s Riksorganisation som, förutom personerna i ledningsrådet, består av medlemmar med ledande uppgifter inom administration och multimedia.

Landet är indelat i sex geografiska zoner, av SMR kallade ”nästen”. Nästena styrs av en operativ chef, kallad nästeschef.
Inom nästena finns lokala aktivistgrupper, kallade ”kampgrupper” som styrs av en gruppchef.

Som delar med särskilda ändamål inom SMR finns Nationellt motstånd förlag samt deras huvudsakliga återförsäljare Kampboden.<ref>http://www.kampboden.se</ref> Där finns också Fånghjälpen, en stödorganisation för aktivister i fängelse<ref>http://www.patriot.nu/fanghjalpen.asp</ref>, Motståndsrörelsen media som producerar youtubefilmer<ref>http://www.youtube.com/user/MotstandsMedia</ref> och tidningen [[Nationellt Motstånd]] i pappersupplaga och på Internet.

Organisationen har tidigare gett ut tidskriften [[Folktribunen]]. Organisationen hade tidigare en ungdomsavdelning som hette [[Nationell Ungdom]] (lades ner 2006), och var aktiv inom [[Salemfonden]].

Det nazistiska skivbolaget [[Nordland]] var nära knutet till Svenska Motståndsrörelsen och uppgick i dem i början av 2000-talet.<ref name="flhSMR" /> Man hade också under 90-talet kopplingar på det personliga planet till den kriminella organisationen [[Brödraskapet (kriminell organisation)|Brödraskapet]].<ref name="flhSMR" />

=== Aktivism ===
Motståndsrörelsens verksamhet består dels av inåtriktad, dels av utåtriktad verksamhet. I den interna verksamheten ingår bland annat obligatorisk kampsportsträning, friluftsaktiviteter och ideologisk skolning.

Den utåtriktade aktivismen består bland annat av regelbundna torgmöten, demonstrationer, tidningsförsäljningar, flygbladsutdelningar, affischeringar, samt uppsättande av klistermärken, banderoller och plakat.

Motståndsrörelsen bedriver sin verksamhet öppet, skyr anonymitet och betonar vikten av att stå för sina åsikter.<ref>http://kontrast.umr.nu/2010/08/svenska-motstandsrorelsen-del-1.html</ref><ref>http://www.patriot.nu/artikel.asp?artikelID=972</ref>

Ledningen för Svenska motståndsrörelsen uppmanar sina medlemmar att beväpna sig, varför många bryter mot bland annat [[vapenlagen]]. Flera är också dömda för olika [[våldsbrott]] däribland [[misshandel]], [[mord]] och [[mordförsök]]. Organisationen beskrivs som den mest våldsamma nazistorganisationen i Sverige.<ref>[[EXPO]]: [http://skola.expo.se/svenska-motstandsrorelsen_110.html Svenska motståndsrörelsen]. Läst: 2011-07-26.</ref>

== Nationellt motstånd förlag och nätbutik ==
Svenska motståndsrörelsen driver bokförlaget Nationellt motstånd förlag vilket ger ut böcker och skrifter i ämnen kopplade till verksamheten.

Förlagets huvudsakliga återförsäljare är Motståndsrörelsens egen nätbutik Kampboden som, förutom egna publikationer, bland annat säljer organisationens multimedia och litteratur från andra förlag.

== Svenska säkerhetspolisens syn på SMR ==
Svenska Motståndsrörelsen är den nazistgrupp som [[säkerhetspolisen]] bedömer som det största hotet mot Sveriges inre säkerhet.<ref name="TV8"/> Organisationen bedöms vara en central aktör i det som säkerhetspolisen benämner [[vit makt-miljön]].<ref name="Säpo" /> SMR anses vara hierarkisk med en militär framtoning. Säpo menar att det har förekommit att medlemmar utsatts för disciplinära åtgärder när de begått brott eller betett sig på ett sätt som inte överensstämmer med SMR:s ideologi.<ref name="Säpo" /><ref name="SäpoRapport">{{webbref|url=http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|titel=Våldsam politisk extremism, Rapport 2009.15|utgivare=[[Säkerhetspolisen]]|hämtdatum=2010-01-13|arkivurl=http://web.archive.org/web/20111116103708/http://www.sakerhetspolisen.se/download/18.5bf42a901201f330faf80002541/valdsampolitiskextremism.pdf|arkivdatum=2011-11-16}}</ref>

== Brott och kopplingar till brott ==
Svenska Motståndsrörelsen har flera gånger kopplats till grova våldsbrott och annan brottslig verksamhet.

* 1999 [[Björn Söderberg#Mordet|mördades]] [[syndikalist]]en [[Björn Söderberg]]. Söderberg var lagerarbetare och hade för tidningen [[Arbetaren]] avslöjat att [[Robert Vesterlund]], som satt i den lokala styrelsen för [[Handels]] var nazist. Detta ledde till att Vesterlund uteslöt ur Handels. Mordet utfördes av tre män med kopplingar till SMR.<ref>[[Expo]], ''Researchpaket SMR - Svenska Motståndsrörelsen'', [http://expo.se/research_smr.html Expo.se]</ref>

* 2004 dömdes ledaren för Svenska Motståndsrörelsen, [[Klas Lund]], till fyra månaders [[fängelse]] för [[olaga vapeninnehav]]. Han rymde från anstalten oktober 2004, men greps i Norge i mars 2005.<ref>[http://expo.se/2005/48_1301.html Expo 23 mars 2005: Klas Lund gripen i Norge]</ref> Klas Lund är sedan tidigare dömd för [[Ronny Landin|dråp]], [[rån]] och [[misshandel]].<ref>[http://svt.se/2.33919/1.1559303/nazistgrupp_firar_6_e_juni_i_skelleftea?lid=senasteNytt_364059&lpos=rubrik_1559303 SVT 15 maj 2009: Nazistgrupp firar 6:e juni i Skellefteå]</ref>

* SMR agerade under [[Stockholm Pride]] 2005 språkrör åt de nazister som vandaliserade [[HBT]]-restaurangen [[Torget]], genom att publicera deras manifest och egna bilder på sin hemsida.<ref>[http://www.rfsl.se/public/det_homosexuella_hotet.pdf RFSL och Expo 8 november 2005: Det homosexuella hotet mot den vita rasen – nazistisk och rasistisk homofobi på Internet]</ref>

* SMR misstänktes av polisen ligga bakom misshandeln av ett antal studiecirkeldeltagare i ABF:s lokaler i Vimmerby, 12 mars 2006.<ref>[http://www.etc.se/artikel/9459/nazister-attackerade-socialistisk-studiecirkel/?print=1&results=178 ETC 19 mars 2006: Nazister attackerade socialistisk studiecirkel]</ref>

* Sommaren 2006 dömdes ledaren för Svenska Motståndsrörelsen i Dalarna till [[villkorlig dom]] för två fall av [[vapenbrott]] och [[brott mot vapenlagen]]. Han var sedan tidigare dömd för [[rattfylleri]]. Samtidigt dömdes en annan man, med kopplingar till SMR, till villkorlig dom och [[dagsböter]] för två fall av vapenbrott, brott mot vapenlagen och [[dopingbrott]].<ref>[http://expo.se/2007/48_1978.html Expo 11 juni 2006: Nazistledare dömd för vapenbrott]</ref>

* I juli 2006 dömdes fyra aktivister från Svenska Motståndsrörelsen och [[Nationell Ungdom]] av högsta domstolen för [[hets mot folkgrupp]], efter att ha delat ut flygblad på Staffansskolan i Söderhamn. Flygbladen kopplade bland annat ihop [[homosexualitet]] med [[pedofili]].<ref>[http://www.rfsl.se/public/det_homosexuella_hotet.pdf Expo och RFSL 8 november 2005: Det homosexuella hotet mot den vita rasen – nazistisk och rasistisk homofobi på Internet]</ref><ref>[http://web.archive.org/web/20070928035049/http://www.domstol.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2006/2006-07-06_B_119-06_Dom+skiljaktigheter.pdf Högsta Domstolen 6 juli 2006: B 119-06]</ref>

* Svenska motståndsrörelsen agerade språkrör åt den grupp som den 25 augusti 2007 angrep [[Ung Vänster]]s spelning i [[Farsta]], där flera personer misshandlades grovt, genom att publicera ett pressmeddelande från gruppen på Nationellt motstånds hemsida.<ref>[http://www.stockholmsfria.nu/artikel/19779 Stockholms Fria 27 augusti 2007: Blodig nazistattack mot antirasistisk konsert]</ref>

* I september 2007 dömdes två män med kopplingar till Svenska Motståndsrörelsen till fängelse för en rad brott. Den ena dömdes till 2,5 års fängelse för misshandel, grov misshandel, [[olaga frihetsberövande]], [[olaga tvång]], [[olaga hot]], [[stöld]], [[försök till brott|försök]] till grov stöld, försök till rån, [[narkotikabrott]], [[brott mot knivlagen]], två fall av dopningsbrott samt vapenbrott. Han var sedan tidigare dömd för misshandel av två invandrare, ett brott han begick tillsammans med två personer från SMR och under en tid då han själv var medlem i SMR. Den andre mannen dömdes till två månaders fängelse för vapenbrott och [[framkallande av fara för annan]], och var när brottet begick medlem i SMR.<ref>[http://expo.se/2007/48_2053.html Expo 12 november 2007: Nazister dömda för flera grova våldsbrott]</ref>

* I december 2007 dömdes en aktivist inom Svenska Motståndsrörelsen till två års fängelse för [[mordbrand]], vapenbrott och [[skadegörelse]].<ref>[http://expo.se/2008/48_2222.html Expo 12 mars 2008: Häktade nazister tidigare dömda för vapenbrott]</ref>

* Den 1 september 2007 skedde ett knivöverfall vid Slussen i Stockholm. Det var i samband med att Svenska motståndsrörelsen sålde sin tidning som bråk uppstod mellan SMR och [[Antifascism|antifascister]]. I tumultet blev en person knivstucken i nacken.<ref name="expo.se">[http://expo.se/2007/48_2111.html Expo 25 oktober 2007: Nazist dömd för försök till mord]</ref> I december 2007 dömdes Niklas Frost, aktivist inom Svenska Motståndsrörelsen, av hovrätten till fem års fängelse för försök till [[dråp]].<ref name="st.nu">[http://st.nu/start/sundsvall/1.1358632 Sundsvalls tidning 16 september 2009: Kampanj kan vara försök att nyrekrytera]</ref> Organisationen har senare bedrivit kampanj för att han ska friges.<ref name="st.nu"/> Frost hade flera år varit aktiv i organisationen och var sedan tidigare dömd för flera fall av misshandel, [[våld mot tjänsteman]], olaga hot och hets mot folkgrupp.<ref name="expo.se"/>

* I samband med ett torgmöte i [[Brunnsparken, Göteborg|Brunnsparken]] i [[Göteborg]], den 28 september 2008 misshandlades fyra medlemmar ur [[Rättvisepartiet Socialisterna]] och en medlem ur [[Moderata Ungdomsförbundet]]<ref>[http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=502078 Göteborgs-Posten 19 juni 2009: Nazister åtalas för misshandel av moderat] {{Död länk|datum=2010-12}}</ref> av Svenska Motståndsrörelsen.

* I mars 2008 beslagtog polisen ett stort antal vapen och sprängämnen i vapengömmor på Värmdö och i västerort. Tre män från SMR häktades, misstänkta för vapenbrott och förberedelse till [[allmänfarlig ödeläggelse]].<ref>[http://www.svd.se/stockholm/nyheter/nazisters-vapengomma-sprangd_961055.svd Svenska Dagbladet 11 mars 2008: Nazisters vapengömma sprängd]</ref><ref>[http://www.expo.se/2008/48_2222.html Expo 12 mars 2008: Häktade nazister tidigare dömda för vapenbrott]</ref>

* År [[2009]] hängde SMR ut 3 dömda [[pedofil]]er med fullständiga personuppgifter. De planerar även en hemsida, som [[Hitta.se]], fast med pedofiler.<ref>http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3549355.svd</ref>

* År [[2010]] skrek SMR-medlemmar slagord på festivalen Piteå dansar och ler. Tumult uppstod då vakter som skulle hindra nazisterna fick mottaga sparkar. De övermannades dock och greps.<ref>[http://www.sydsvenskan.se/sverige/nazistdemonstration-urartade-i-pitea/ Sydsvenskan: Nazistdemonstration urartade i Piteå]</ref>

* År 2010 dömdes ansvarig utgivare för organisationens webbplats Patriot.nu för hets mot folkgrupp efter att det bland annat publicerats en bild med texten "Håll Sverige rent" och en [[Davidsstjärna]] som kastades i en papperskorg.<ref>Stockholms tingsrätts dom 2010-06-16 i mål nr. B 714-09</ref>
* År 2011 dömdes ansvarig utgivare för Patriot.nu för hets mot folkgrupp med anledning av läsarkommentarer på webbplatsen.<ref>Svea hovrätts dom 2011-09-27 i mål nr. B 6080-11 (fastställde Stockholms tingsrätts dom 2011-06-15 i mål nr. B 15259-10)</ref>
* År 2012 dömdes ansvarig utgivare för Patriot.nu för hets mot folkgrupp med anledning av en läsarkommentar om att "resa galgar" mot judar.<ref>Stockholms tingsrätts dom 2012-09-14 i mål nr. B 10692-11. Domen fastställdes av Svea hovrätt i dom 2013-03-22 i mål nr. B 8810-12</ref>
* År 2013 dömdes ansvarig utgivare för den nya webbplatsen Nordfront.se för en notis om en "negerpappa" som stoppat sitt barn i en tvättmaskin, samt en läsarkommentar om att man inte ska "ta avstånd från våld mot rasfrämlingar på svensk mark".<ref>Örebro tingsrätts dom 2013-06-11 i mål nr. B 5574-12</ref><ref>Petter Larsson, ''[http://www.aftonbladet.se/kultur/article16959534.ab "Negerpappa" fällde nazisajt''], Aftonbladet 2013-06-14</ref>
* År 2013 inleddes flera förundersökningar mot Nordfront.se, angående hets mot folkgrupp och [[uppvigling]] - en angående 17 läsarkommentarer<ref>[http://www.medievarlden.se/nyheter/2013/08/jk-inleder-forundersokning-om-hets-mot-folkgrupp Medievärlden: JK inleder förundersökning om hets mot folkgrupp], 2013-08-27</ref> och en angående 14 läsarkommentarer.<ref>[http://www.journalisten.se/nyheter/ny-forundersokning-mot-nordfront Johannes Nesser, Ny förundersökning mot Nordfront], Journalisten 2013-07-18</ref>

== Se även ==
* [[Nationellt Motstånd]]
* [[Nationell Ungdom]]
* [[Folktribunen]]

== Externa länkar ==
* [http://www.nordfront.se Svenska Motståndsrörelsens officiella webbplats Nordfront]

== Referenser ==
* [http://www.expo.se/research_smr.html Expo - Svenska motståndsrörelsen]
* ''Handbok för aktivister i Motståndsrörelsen'', Nationellt motstånd förlag.
<references/>

[[Kategori:Antiislamism]]
[[Kategori:Islamkritik]]
[[Kategori:Nynazism i Sverige]]
[[Kategori:Organisationer bildade 1997]]
[[Kategori:Nationalism i Sverige]]
[[Kategori:Högerextremism i Sverige]]
[[Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet]]

Gävlebocken

2014-07-31T00:36:39Z

Skivsamlare: fix död länk

[[Fil:Yule goat Gefle Sweden 2009.jpg|miniatyr|350px|Julbocken i [[Gävle]], 21 december [[2009]].]]
'''Gävlebocken''' är en stor [[julbock]] av [[halm]] på trästomme som sedan 1966 sätts upp på [[Slottstorget]] i [[Gävle]] inför [[Första advent|första söndagen i advent]] varje år. [[Tradition]]en upprätthålls av [[Gävle kommun]], [[Arbetarbladet]], Eje Berglund AB<ref>http://eje.se/</ref> och Gävle centrumsamverkan (förut Söder Köpmän)<ref>http://gd.se/konsument/1.2308302-soder-byter-skepnad</ref>. [[Naturvetenskapliga Föreningen, Gävle|Naturvetenskapliga elevföreningen vid Vasaskolan]] brukar bygga en egen, mindre bock.

== Historia ==
Traditionen med Gävlebocken började 1966. Det var reklammannen Stig Gavlén som kom på idén att ställa en gigantisk variant av den traditionella julbocken på Slottsberget i Gävle. Konstruktionen och utseendet överläts till den dåvarande chefen för Gävle brandkår, Jörgen Gavlén, bror till Stig Gavlén. Bocken byggdes av brandkåren vilket sedan gjordes fram till 1970, och senare även från åren 1986 till 2002. Den första bocken finansierades av Harry Ström och den 1 december 1966 placerades den 13 meter höga, 7 meter långa och 3 ton tunga bocken på torget. Vid tolvslaget på [[nyårsafton]]en sattes bocken i brand. <ref>[http://merjuligavle.se/Bocken/Gavlebockens-historia/ Gavlebockens historia - Gävle stads webbplats]</ref>

=== Sabotage och mordbrand ===
Trots försök att impregnera materialet för att minska lättantändligheten utsätts julbocken nästan varje år för [[sabotage]] och [[mordbrand]]. Det har dock påpekats att just det faktum att bocken bränts ned är det som gjort den känd, även internationellt, och därmed givit Gävle uppmärksamhet.

År [[2006]] impregnerades bocken för första gången, något som gjorde att den fick stå helt orörd förutom vid ett litet bränningsförsök då någon endast lyckades bränna upp ett av bockens röda band. Även år [[2007]] impregnerades bocken. Efter klagomål att bocken sett blöt ut, vilket berott på att impregneringen gjort att halmen dragit åt sig vatten, impregnerades bocken inte [[2008]]. [[2010]] anlitades vakter.<ref>{{tidningsref |url=http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8194456.ab |titel=Julbocken invigdes |tidning=Aftonbladet |förnamn=Josefine |efternamn=Hökerberg |datum=28 november 2010}}</ref> 2011 såldes julbocken som [[kramdjur]] i Gävle för att finansiera bättre bevakning under året.<ref>{{webbref|titel=Gävlebocken|utgivare=Mer Jul i Gävle|url=http://www.merjuligavle.se/Bocken/|hämtdatum=30 november 2011}}</ref>

== Bildgalleri ==
<gallery>
Fil:Brannd bock.jpg|Julbocken sedan den brunnit, julen [[1998]].
Fil:Gavle christmas billy goat.jpg|Julbocken [[2003]] sedd från Södra Strandgatan två dagar innan den brann ned.
Fil:Christmas-Goat.JPG|Julbocken [[2004]].
Fil:Gavle christmas goat 2006.jpg|Julbocken, 23 december [[2006]].
Fil:Gävle bock 2011 1.jpg|Julbocken 2011, en vecka innan den brann ned.
</gallery>

== Bockens öde genom åren ==
{| class=wikitable
|----- valign=top
! År !! Öde !! När !! Återuppbyggdes !! Notering
|----- valign=top
| 1966 || Brändes || [[Nyårsafton]] kl. 00.00 ||
| På nyårsnatten klockan 00.00 gick bocken upp i rök. Gärningsmannen åtalades för grov skadegörelse, men även för andra brott.<ref name="bockbrannare"/>
|----- valign=top
| 1967 || Stod kvar || ||
|
|----- valign=top
| 1968 || Stod kvar || ||
|
|----- valign=top
| 1969 || Brändes || Nyårsafton ||
|
|----- valign=top
| 1970 || Brändes || Sex timmar efter uppsättandet || Ja, en bock av vass.
| Den första bocken brändes sex timmar efter uppsättandet. Två ynglingar bands till dådet.<ref name="bockbrannare"/> Med hjälp av olika bidragsgivare sattes bocken upp igen, fast den här gången gjord av vass.
|----- valign=top
| 1971 || Slogs sönder || ||
| Köpmännen tröttnade och Naturvetenskapliga föreningen på Vasaskolan började bygga en egen bock.
|----- valign=top
| 1972 || Sjönk ihop efter sabotage || ||
|
|----- valign=top
| 1973 || Stulen || ||
|
|----- valign=top
| 1974 || Brändes || ||
|
|-----
| 1975 || Kollapsade || ||
|
|----- valign=top
| 1976 || Påkörd || ||
| En student körde en [[Volvo Amazon]] in i bockens bakben så att den kollapsade.
|-----
| 1977 || Brändes || Sex timmar efter uppsättandet ||
|
|----- valign=top
| 1978 || Slogs sönder || ||
|
|----- valign=top
| 1979 || Brändes || Innan den hann sättas upp || Ja, men även den saboterades.
|
|----- valign=top
| 1980 || Brändes || [[Julafton]] ||
|
|----- valign="top"
| 1981 || Stod kvar || ||
|
|----- valign="top"
| 1982 || Brändes || [[Luciadagen]] ||
|
|----- valign="top"
| 1983 || Bockens ben slogs sönder || ||
|
|----- valign="top"
| 1984 || Brändes || Natten till luciadagen ||
|
|----- valign="top"
| 1985 || Brändes || I januari ||
| Den 12,5 meter höga bocken kom med i [[Guinness Rekordbok]].
|----- valign="top"
| 1986 || Brändes || Natten till Julafton ||
| Köpmännen byggde en stor julbock och Vasaskolan en liten. Från och med detta år byggs det två bockar i Gävle varje år.
|----- valign="top"
| 1987 || Brändes || Veckan före jul ||
|
|----- valign="top"
| 1988 || Stod kvar || ||
| Julbocken med på engelska oddslistor.
|----- valign="top"
| 1989 || Brändes || Innan den sattes upp || Ja, som dock brändes i januari.
| Byggdes upp efter insamling bland allmänheten.
|----- valign="top"
| 1990 || Stod kvar || ||
| En bock byggdes i mars för inspelningen av filmen ''[[Black Jack (film)|Black Jack]]''. Många frivilliga vakter förhindrade sabotage det här året.
|----- valign="top"
| 1991 || Brändes || Julaftonens morgon || Ja
| Fördes senare till Stockholm för att delta i en kampanj mot beslutet att lägga ned [[Hälsinge regemente|I 14]].
|----- valign="top"
| 1992 || Brändes || Efter åtta dagar || Ja, som dock brändes den 20 december.
| Även Vasaskolans bock brändes. Samtliga tre bränder var anlagda av samma gärningsman som på grund av fler brott, bland annat mord, fick ett flerårigt fängelsestraff.<ref name="bockbrannare"/>
|----- valign="top"
| 1993 || Stod kvar || ||
| Vasaskolans bock på 16 meter kom med i Guinness Rekordbok
|----- valign="top"
| 1994 || Stod kvar || ||
|
|----- valign="top"
| 1995 || Brändes || Juldagsmorgonen ||
| En andra bock byggdes till stadens 550-årsjubileum.
|----- valign="top"
| 1996 || Stod kvar || ||
| Bockens öde följdes för första gången av en [[webbkamera]].
|----- valign="top"
| 1997 || Stod kvar || ||
| Fick begränsade skador av raketer
|----- valign="top"
| 1998 || Brändes || 11 december || Ja
| Brändes trots snöoväder
|----- valign="top"
| 1999 || Brändes || Efter några timmar || Ja
|
|----- valign="top"
| 2000 || Brändes || Ett par dagar före nyår ||
|
|----- valign="top"
| 2001 || Brändes || 23 december ||
| Brändes av 51-årig amerikansk turist. När han greps förklarade han att han hade hört talas om traditionen på en fest.
|----- valign="top"
| 2002 || Stod kvar || ||
|
|----- valign="top"
| 2003 || Brändes || 11 december || Ja
|
|----- valign="top"
| 2004 || Brändes || 21 december || Nej
| Gävle kommuns webbplats hackades och meddelandet ”Burn bockjaevel” prydde både webb och webbkamera.<ref>{{tidningsref |url=http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10506321.ab |titel=Julbocken i Gävle hackad |tidning=Aftonbladet |förnamn1=Caroline |efternamn1=Olsson |förnamn2=Karin |efternamn2=Fyrlund |datum=27 november 2004}}</ref>
|----- valign="top"
| 2005 || Brändes || 3 december kl. 21.08 || Ja
| Två stycken gärningmän, utklädda till tomte respektive pepparkaksgubbe, sköt eldpilar på bocken.<ref>{{tidningsref
|url=http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10721638.ab |titel=Julbocken i Gävle nedbränd - Polisen jagar Tomten och Pepparkaksgubben|tidning=Aftonbladet |förnamn=Johan & Theres |efternamn=Edling & Holmberg |datum=3 december 2005}}</ref>
|----- valign="top"
| 2006 || Stod kvar || 15 december kl. 03.26 ||
| Någon genomförde ett misslyckat försök att sätta eld på bocken.<ref>{{tidningsref |url=http://www.svd.se/nyheter/inrikes/misslyckad-bockbranning-i-gavle_379074.svd |titel=Misslyckad bockbränning i Gävle |tidning=Svenska Dagbladet |förnamn=Alexandra |efternamn=Hernadi |datum=15 december 2006}}</ref>
|----- valign="top"
| 2007 || Stod kvar || ||
| Inga sabotageförsök. Bocken var skyddad av brandskyddsmedel.
|----- valign="top"
| 2008 || Brändes || 27 december kl. 03.50 ||
| Julbocken blev klar den 28 november. Inget brandskyddsmedel användes. Misslyckat försök natten mot annandag jul. Brändes upp natten efter av okända gärningsmän.
|----- valign="top"
| 2009 || Brändes || 23 december kl. 03.10 ||
| Julbocken brändes ned samtidigt som kommunens webbplats utsattes för en [[överbelastningsattack]], vilket resulterade i att webbkamerorna blev väldigt tröga och att bilden stannade. Bilderna återvände när bocken var bränd och polis med brandkår redan var på plats.
|----- valign="top"
| 2010 || Stod kvar || ||
| Bevakning dygnet runt av värdar. Vissa misslyckade försök att sabotera bocken.Helikopterkupp uppdagades dock där planer fanns på att kidnappa Gävlebocken till Stockholm med hjälp av helikopter <ref>http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/1.2586588-helikopterkupp-planerades-mot-gavlebocken</ref>.
|----- valign="top"
| 2011 || Brändes || 2 december, kl. 02.50<ref>[http://www.youtube.com/watch?v=Oz2QBLEE194 Webbkamera], www.youtube.com</ref> <ref>[http://www.svt.se/nyheter/regionalt/svtgavleborg/julbocken-byggs-inte-upp SVT Gävleborg]</ref> || Nej
| Planer att spruta vatten på bocken för att skapa en isbock vilket skulle förhindra brand.<ref>http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/1.4121877-gavlebocken-ska-bli-en-isbock </ref>. Plusgrader gjorde detta omöjligt.
|----- valign="top"
| 2012 || Brändes || 12 december, kl. 23.54 <ref>{{tidningsref|titel=Här tänder de på bocken|url=http://arbetarbladet.se/nyheter/gavle/1.5390544-har-tander-de-pa-bocken|hämtdatum=13 december 2012|tidning=Arbetarbladet|datum=13 december 2012}}</ref> <ref name="dn">{{tidningsref|titel=Gävlebocken har brunnit|url=http://www.dn.se/nyheter/sverige/gavlebocken-har-brunnit|hämtdatum=13 december 2012|tidning=DN|datum=13 december 2012|byrå=TT}}</ref> || Nej
||Vid 4-tiden på morgonen den 2 december hällde två män bensin på bockens ben, men innan de hann tända på flydde de sedan de blivit upptäckta av vittnen.<ref>http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15868308.ab</ref> 12 december, nära midnatt, brändes bocken ned. Branden startade i vänster bakben.<ref name="dn"></ref>
|----- valign="top"
| 2013 || Brändes
|| 21 december, kl. 04.04
|| Nej <ref>[http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18065246.ab Gävlebocken brann i morse], Aftonbladet, 2013-12-21 </ref> || Bocken var impregnerad med ett annat flamskyddsmedel än tidigare, bestående av naturliga salter och vatten.<ref>{{webbref|titel=Bildspel: Nu är Gävlebocken på plats|url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=5718686|utgivare=Sveriges Radio P4 Gävleborg|hämtdatum=4 december 2013}}</ref>
|}

== Källor ==
* [http://www.mackmyra.se/content/nyheter/senaste_nytt/?p=nyheter&nyhet=427 Mackmyra Svensk Whisky: Fyra ton halm till Gävlebocken]
* [http://www.merjuligavle.se/Bocken/Gavlebockens-historia/ Gävlebockens historia - bockens öde år för år.]

== Fotnoter ==
<references>
<ref name="bockbrannare">{{tidningsref|författare=Tord Westlund|titel=Bockbrännare märkta för livet|url=http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15952367.ab|hämtdatum=18 december 2012|tidning=Aftonbladet}}</ref>
<references/>

== Externa länkar ==
* {{Commonscat|Gävle goat}}
* [http://www.merjuligavle.se/Bocken/ Mer jul i Gävle], med bland annat webbkameror på bocken.

[[Kategori:Advent]]
[[Kategori:Kultur i Gävle]]
[[Kategori:Jul i Sverige]]
[[Kategori:Bränder i Sverige]]

Fika

2014-07-22T00:24:35Z

Skivsamlare: fix död länk

[[Fil:I trädgården.jpg|miniatyr|200px|Utomhusfika på sommaren.]]
[[Fil:Fika latte.jpg|miniatyr|200px|En modern fika inomhus på ett [[kafé]] med [[caffe latte]], kaka och [[te]].]]
[[Fil:Fika in the grass.jpg|miniatyr|200px|Fika i naturen/[[picknick]].]]

'''Fika''' är en [[samhällsinstitution|social institution]] i Sverige.<ref>{{webbref|titel=Management by fika|url=http://www.handelskammer.se/nyheter/management-fika|utgivare=Tysk-svenska handelskammaren|hämtdatum=6 oktober 2013}}</ref> Det innebär att man tar en paus från en aktivitet för att dricka [[kaffe]] eller någon annan dryck med vänner, familj eller bekanta. Till drycken brukar man ofta äta någon form av sötsak, kallad fikabröd, klassiskt brukar det vara bullar och/eller kakor. Denna tradition av en kaffepaus med något tilltugg är centralt i svensk kultur,<ref>[http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/utbyteskorrespondenterna/i-prefer-the-swedish-fika_51871.html I prefer the Swedish fika]. [[Svenskt Näringsliv]]. Läst 2012-11-02.</ref> med svenskar som en av världens största kaffekonsumenter.<ref>{{webbref |url=https://web.archive.org/web/20120112144149/http://earthtrends.wri.org/searchable_db/results.php?years=all&variable_ID=294&theme=6&country_ID=all&country_classification_ID=all |titel=Resource Consumption: Coffee consumption per capita |utgivare=EarthTrends}}</ref>

Fika kan även innebära smörgåsar eller annat ätbart som inte är sötsaker. En (eller ett<ref>Svenska Akademins ordlista</ref>) fika kan äga rum på ett [[kafé]] eller [[konditori]], på arbetsplatsen, som [[kyrkkaffe]], i hemmet och även utomhus.

Parallellt lever en äldre betydelse av ordet "fika" kvar, där betydelsen är enbart "kaffe" (se [[#Etymologi|nedan]]). Frasen "en kopp fika" (="en kopp kaffe") är idag inte lika vanlig som den var för ett halvsekel sedan, men är fortfarande i bruk i vissa kretsar.

==Etymologi==
Ordet ''fika'', i betydelsen att dricka kaffe, finns belagt sedan 1910.<ref>[[Nationalencyklopedins ordbok]]</ref> Man vände på ordet "kaffi" (en sidoform till 'kaffe'). Från verbet bildades sedan ordet "fik", i betydelsen "kafé", "konditori". Detta är en teori som professor Lars-Gunnar Andersson vid Göteborgs Universitet nämnde i radioprogrammet ''Språket'' i P1 2009.<ref>''Språket'' (2009) [http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/76017?programid=411] Lars-Gunnar Andersson (Radioprogram). Redaktör: Anna Lena Ringarp, Sveriges Radio, P1, 22 december.</ref>

I en avhandling från 1733 av [[Reinhold Näsman]], ”Historiola lingvæ dalekarlicæ”<ref>{{webbref |url=http://w3.falun.se/opac/search_result.aspx?TextFritext=Historiola+lingv%C3%A6+dalekarlic%C3%A6 |titel=Falu stadsbiblioteks mediekatalog |utgivare=Falu kommun}}</ref> ([[Dalmål]]ets historia) nämns ”skinnarmålet”, ett hemligt språk som användes av dem som ägnade sig åt skinnberedning. Språket kom att föras vidare av [[gårdfarihandlare]] och användes ännu 1913 då Ola Bannbers gjorde uppteckningar i Västerdalarna. Skinnarmålet innebar att man kastade om stavelser och ljud i [[malung]]sdialekten. Kaffe hette, enligt Bannbers, "fäka" eller "fik" (det dialektala ordet var kaffä). En kaffepanna hette "fäkanapa". Bannbers menar att fika inte nödvändigtvis kommer från Stockholmsslang{{förtydliga|när påstås det att det skulle komma från stockholmsslang?|datum=2013-04}}. Enligt [[Herman Palm]]s ''Hemliga språk i Sverige''<ref>{{bokref
|efternamn=Palm
|förnamn=Herman
|författarlänk = Herman Palm
|titel=Hemliga språk i Sverige
|år=1911
|utgivningsort=Stockholm : Norstedt
|språk=swe
|libris=8907813
}}</ref> från 1910 använde sotarna i Stockholm orden "fika" för att dricka kaffe och "fikhäck" för kafé. På fängelset [[Långholmen]] användes också fika och Palm benämner det ”backslang” (baklängestal). Oavsett om ordet i stockholmsslang är lånat från Malungs skinnarspråk eller uppstått på annat sätt är det sannolikt ett exempel på backslang: kaffi ger fika och fika och fik har uppstått ur detta.<ref>
{{bokref|efternamn=Bergman|förnamn=Gösta|författarlänk = Gösta Bergman|medförfattare =|redaktör =|övriga =|titel = Ord med historia: [etymologisk ordbok med över 2500 ord och deras ursprung]|origår = 2005|origmånad =|url =|format =|hämtdatum =|hämtår =|hämtmånad =|upplaga = 8. uppl.|serie =|datum =|år =|månad =|utgivare = Bokförlaget Prisma|utgivningsort = Stockholm|språk = svenska|isbn =91-518-4409-5|libris = 9492604|sid =163}}</ref>

Fika har dock funnits i det svenska språket innan dess men med annan betydelse. I äldre svenska fiker, fikte (t. ex.Bellman, Weste 1807), fsv. flkia, ivrigt sträva, även: skynda. Isländska fikja. Fiken kan vara nordiskt; möjligen besläktat med norska. fika, ivrigt röra med armarna, jämför med tyska ficken, gnida fram o.tillbaka.

Ett liknande fall är att i den franska slangen [[verlan]] finns ordet féka i stället för café.

== Referenser ==
<references/>

[[Kategori:Kaffe]]
[[Kategori:Måltider]]